therealpinto

Ja, det som skiljer är oken med fästbyglar. De är bredare för ventilerade skivor... Ventilerade skivor bak är ju lite lyx på en lätt bil så enklast är kanske att köpa vanliga solida bakskivor? Gustaf

Med 24 mm låter det som ventilerade skivor? Då är det egentligen bara Scorpio kombi som har rätt okhållare. Sierra hade samma ok men ventilerat bak satt bara på Sierra Cosworth 4x4 så Scorpio kombi brukar vara enklare att hitta... Gustaf

Mitt stalltips är Securon. http://www.securon.co.uk/ Inte för att de är bättre än något annat men för att de har en enkel hemsida där man ser längder etc. så det är ganska lätt att hitta bälten man vill ha. Söker man sedan på Securons artikelnummer på E-bay kan man hitta bältena till bra pris. Gustaf

Det är till 99,9999% säkerhet en femväxlad typ 9. De fyrväxlade derivaten av den lådan såldes knappt i Sverige och det var bara väldigt snålspecade Sierra 1983-84 som fanns med fyrväxlad låda. Lägg upp en bild på lådan så kan vi säga säkert... Annars känner man igen typ 9 på att mellan gjutjärnshuset och struten sitter det ytterligare ett aluminiumhus som innehåller femte växeln, så lådan är liksom tredelad, sedd från sidan. Gustaf

I flera kataloger anges den som godkänd för placering fram så man kanske ska försöka dubbelkolla, det kan ju finnas revisioner eller varianter av den. Gustaf

Jag tycker ju ändå att Hellas runda 90 mm sortiment är rätt okej. Inte jättesmå men ganska snygga och alla som säljer från Autokatalogen kan ju ta hem... http://www.autokatalogen.se/wls/view_article_info.do?articleIdNo=679572&nodeIdNo=295622 Det finns också en variant som är 55 mm i diameter (lite oklart om den är E-märkt för bruk fram dock): http://www.autokatalogen.se/wls/view_article_info.do?articleIdNo=26594&nodeIdNo=295622 (grå) http://www.autokatalogen.se/wls/view_article_info.do?articleIdNo=3493&nodeIdNo=295622 (vit) Visserligen för inbyggnad men det är rätt enkelt att göra hus till dem. Produktkategorin "Blinklykta" på Autokatalogen innehåller en del; http://www.autokatalogen.se/wls/view_product_list.do?filtered=false&nodeId=n295622& Gustaf

Märkning ska finnas, annars är det svårt att se att prylen är E-märkt. Det kan sitta på glaset eller i lykthus eller liknande. Gustaf

Ja, det ser bra ut. Jag saknar märkning "A" för parkeringsljus (den är E-märkt som DRL, dvs varselljus typ), och även "1b" för blinkers - trots att certifikatet behandlar "1b" - det kan ju vara fel bild på märkningen i dokumentet. Men för att man ska vara säker på att det ska godtas ska märkningen finnas på glaset också. Gustaf

Utan att se E-märkningen vet vi inte VAD den är E-märkt som. Men körriktningsvisare får grupperas (anordningar som har skilda glödlampor och ljusytor i gemensamt lykt- eller strålkastarhus). Så omöjligt är det inte... Gustaf

Jan, jag vet mycket väl att många myndigheter agerar så men det är ett faktum att EU-direktivet säger att man normalt sett ska acceptera andra länders godkännanden. Tyvärr är de flesta kunder inte medvetna om det så man accepterar kraven på intyg och annat, egentligen borde någon ställa myndigheterna till svars... Gustaf

cealm, det är en muntlig kommentar framför i en dialog runt reggning av bilar. Minns jag ordalydelsen rätt gick det ut på att man inte vägrat bevilja dispens så länge man kunde minnas. Däremot har ju en del "kit" fastnat i ursprungskontrollen när man försökt ta dem som amatörbyggen rakt av. Gustaf

Grejen med Saabarna tror jag är att Sverige inte har några specifika regler för nationella lågserie- eller enstycksgodkännanden (förutom amatörbyggt fordon) såvitt jag vet, dvs EU-direktivet (2007/46/EG) gäller rakt av när det gäller tekniska krav för den typen av fordon. Om Tyskland har samma krav (troligt) så är ju ett tyskt godkännande baserat på samma tekniska krav som ett svenskt godkännande. Då kan man knappast vägra att godta fordonet på de grunderna - i så fall skulle man vägra för att man anser att den tyska provnings/godkännandeprocessen inte är korrekt. De undantag som finns i direktivet för låga serier handlar delvis om att en del krav på provning (typ krockprov) kan ersättas med jämförande undersökningar och liknande. Vill man regga en förseriebil typ 9-5 kombi så kan alltså det organ som kontrollerar fordonen i vissa fall själva bedöma om kraven i direktiven uppfylls, utan intygskrav. I andra fall kan man genomföra de prover som krävs, det behöver inte vara tillverkaren i sig som utför proverna eller skriver ut intyg. Men, jag tycker att det är konstigt att tyska myndigheter godtar en bil som uppenbart inte är avsedd att säljas på en öppen marknad. Om de har haft den informationen framför sig, så är det förvånande. Det stämmer för övrigt att en del engelska tillverkare (Caterham, Westfield tror jag, säkert någon/några fler) har sökt och fått typgodkännande för låga serier för sina bilar. Det gäller då bilar som byggts av fabriken normalt sett, kit som sålts som kit ska såvitt jag förstår inte omfattas av det typgodkännandet. Hela "byggsatsproblematiken" är ju något som SFRO arbetar på att få bort och i praktiken ska det sällan bli problem. Enligt Transportstyrelsen själva så ger man normalt sett dispens om det behövs, så att även ett kit kan få betraktas som amatörbygge. Gustaf

Några kommentarer från mig... Det har inte - eller ska inte ha varit - omöjligt att importera ett amatörbygge från ett annat land, EU-land eller inte. Den normala vägen ska ha varit att fordonet genomgår en svensk SFRO-besiktning innan det registreras här. Knäckfrågan har varit att man måste kunna visa just att fordonet är byggt av en enskild person ("amatör") och inte en serietillverkad bil eller komplett kitcar. Bilen ska också då uppfylla svenska krav vilket kan kräva en del justeringar. När det gäller import av lågseriefordon rent generellt så är det faktiskt så att EU-reglerna säger precis tvärtemot vad ni anför här - ett EU-land ska normalt sett acceptera ett annat EU-lands typgodkännande eller enskilt godkännande. Men, om man har godtagbara skäl att anse att kraven inte motsvarar landets egna tekniska krav får man vägra. Alltså, Sverige kan bara vägra ett Engelskt godkännande om Sverige har skäl att anse att de engelska kraven inte motsvarar våra svenska tekniska krav. Det är inte mer reglerat än så och det är förstås oklart vad man egentligen menar med tekniska krav. Jämför man svenska och engelska krav för amatörbyggt fordon så skiljer de ju sig åt på flera punkter (krav på SFRO-besiktning i Sverige, 15 kW/100 kg, annan utformning av kraven på bromsar etc.) så där kan man kanske med fog hävda att man inte kan acceptera det engelska godkännandet rakt av. För Saabarna är det svårare eftersom jag inte har koll på nationella kraven i Tyskland och inte heller vet vad bilarna godkänts mot (EU-typgodkännande, EU lågserietypgodkännande, nationellt lågserietypgodkännande eller enskilt godkännande). Gustaf

Gearboxman i England har ett urval av olika differentialer och är ganska bra på att ge råd om vad man ska välja. Det är dock inte speciellt billigt till Sierra... Gustaf

En sak som är bra att veta är att YB har större svänghjul än Pinto. Det finns lite olika sätt att lösa det. Enklast är att även ta växellåda från Cosworth (rwd). Man kan också köpa speciella svänghjul till YB för Pintokoppling/växellåda. Det går också att leta rätt på ett kopplingshus från Transit med Pinto och typ 9 (om det är vad du har nu?), eftersom Transit hade den större kopplingen. Gustaf

Jag köpte av en engelsk firma på E-bay i vintras, men det var sista bitarna (enligt dem själva...) och ganska dyra. Firman heter CAM Auto developments och har lite bitar ute igen: http://www.ebay.co.uk/itm/HEAT-SHIELD-G2-HEAT-BARRIER-MATERIAL-615mm-x-600mm-4-45mm-aprox-ALLUMINUM-DOUBLE-/310874078537?pt=UK_CarsParts_Vehicles_CarParts_SM&hash=item486189fd49 Gustaf

Rover K-series är det nog, enligt regbeviset i alla fall. Gustaf

Utväxlingen står märkt på kronhjulet, öppna locket och kolla. 4.27:1 fanns på sena Scorpio men aldrig med diffbroms såvitt jag vet (de hade traction control istället). Är det verkligen en 4.27 (mig veterligen bara som 7,5" diff också) med LSD så är den skruvad med, till 99% sannolikhet. Gustaf

Utan att se programvaran (jag hinner inte ladda ned och testa) för Aldon är det svårt att säga så mycket. Men på screen shots ser det ut som att det är fasta steg för varvtalen i tändmappen (500-1000-1500 osv) vilket kan vara en nackdel. I MS kan man själv bestämma vilka punkter man vill ha vilket gör att man kan lägga dem tätare på områden där motorns karaktär ändras snabbt, eller där man vill ha mer kontroll. MS har också en trevlig funktion där man kan "låsa" tändningen på tomgång om man vill, ett fast värde som används när gasen är släppt (TPS=0 typ). Det kan vara ett bra sätt att få stabil tomgång. Om man ska köra regleringen mot MAP eller TPS beror mycket på motorns karaktär. Vass kam och separata spjäll (som med MC-förgasare) kan göra det svårt att få en stabil vakuumsignal, därför kör man ofta bara TPS på de motorerna. Men då brukar det också vara svårare att få till en bra tändkurva på dellast. Även där har MS en del smarta funktioner för att köra en "blandning" mellan TPS och MAP. Jag förstår att det är svårt att välja. Å ena sidan kan man säga att Aldons system för 200 pund ger mycket bättre möjligheter än en vanlig fördelare, å andra sidan så är risken stor att när du väl börjar pilla med sånt så ökar ditt intresse och dina krav, vilket gör att du kanske kommer ha nytta av de finesser som MS ger. Men kör du Aldon två säsongen för att sedan uppgradera till MS så har du ju inte förlorat så mycket pengar heller. Gustaf

Lagren ska ha rätt förspänning och kronhjulen ska sitta rätt i sidled för att ge rätt spel. Det justeras med "kronmuttrarna" utan shims, det är bara pinjongens läge som behöver shimsas. Men man ska ju gärna mäta för att få det rätt... Gustaf

Själva "utväxlingen" dvs kronhjul och pinjong är samma som på vanliga Sierradiffar och det ska inte gå trögt. Du kanske skulle jämföra med en annan diff, eller öppna den och mäta att spelet är korrekt? Eftersom man både kan flytta diffcarrier/kronhjul i sidled, och ändra förspänningen på difflagren, med "kronmuttrarna" där drivaxlarna kommer ut, så förekommer det att folk som inte riktigt har koll på det försökt skruva på kronmuttrarna, så lagerförspänning eller spelet i diffen kan vara galet. Gustaf

Både byggbesiktning och ID-bevis är giltiga i 5 år. Du ska inte behöva skicka in byggbesiktningsprotokoll, ID-beviset ersätter det. Gustaf

Fast ursprungskontrollen kan man ju göra utan att ha gjort slutbesiktning: "ett intyg från SFRO (Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation) om fordonet är en personbil, lastbil med totalvikt av högst 3 500 kg eller en motorcykel. Om besiktningen påbörjats före den 1 juli 2009 ska en kopia på stämplat slutbesiktningsprotokoll skickas in tillsammans med din ansökan om ursprungskontroll. Originalet ska i detta fall tas med till registreringsbesiktningen. Om besiktningen påbörjats efter den 1 juli 2009 ska identitetsbeviset med 17-ställigt chassinummer i original bifogas din ansökan om ursprungskontroll" Det beror på när man gjort första SFRO-besiktningen. Gustaf

Så långt som möjligt mellan stagen (både i höjd och bredd egentligen) är normalt sett att föredra. Gustaf

Grundinställning på fyrlänk är att stagen ska vara lika långa, parallella med varandra och med vägen i körläge (dvs med full tank, förare, ev. passagerare etc.). Gustaf