BeLo

Nu när hösten är här så är det garagedax igen! Jag har övervunnit min rädsla för el-system och gett mig i kast med att koppla in elsystemet jag fick med motorn. Redan i våras gick jag loss med avbitaren för att rensa bort allt som som jag gissade inte behövdes. Nu märkte jag upp allt och gjorde en lista på alla kablar, färger och försökte lista alla pinnar på de prylar jag har. Sedan blandade jag in AI-Claude. Premiär för min del. Det fungerade över förväntan. Det mesta hade jag redan listat ut, men fick en del värdefulla tips, inte minst på hur jag skulle testa olika inkopplingar för att verifiera mina teorier. Efter några dagars kopplande och bollande med Claude så verkar det mesta korrekt. När jag strömsätter systemet går bränslepumpen en kort stund för att sedan stanna. När startmotorn går igång startar pumpen igen. Precis som jag fått tips om måste pinnen för sidostöd jordas. Detsamma gäller kopplingen. Möjligen sätter jag en brytare på pedalen, eller så jordar jag den också permanent. Neutral-givaren måste också kopplas in. Med allt på plats så har jag t.o.m. gnista på stiften, åtminstone ett som jag kollade. 🙂 Ursäkta röran, men vi bygger om... Nästa steg är att försöka förse förgasarna med bränsle, men det finns ju flera misstänkta anslutningar!?! Mest troligt verkar ett mässingsrör mellan de mittersta förgasarna vara. Kan någon bekräfta detta för mig? Det finns ju också två andra anslutningar i vardera änden av förgasarraden. Vad är dessa till för? Är det för vakum? Återföring till tank? Hjälp mottages tacksamt!!

Under våren lyckades jag åtminstone få karossen på plats med upphängning fram och bak. Jo, karossen har stått ute och blivit rejält skitig. Detta är fortfarande den lånade supertunga karossen. Passar mig utmärkt att den väger lite till besiktningen.

Under veckan i Saint Aygulf, nära St Tropez, fick 7:an agera transporter vid matinköp. Tack vare att vi i stort sett tömt "semesterlådan" och bagaget rymdes en låda vi och och en låda öl plus en massa mat. Sista kassen fick Anki ta i knät. När veckan med barn med respektive och barnbarn, totalt 14 personer, tog slut drog vi österut med start i Nice. Från detta hållet kunde man köra kustvägen till Monaco. Grymt bra väg! Första natten planerade vi att tillbringa i Noli, en liten ort på väg bort mot Genova. Vi brukar aldrig boka någonting i förväg, och eftersom det var fredagskväll så var alla hotell fulla. Det blev istället Camping Leo strax utanför Noli. Mycket bra med en enkal restaurang med vedeldad pizzaugn och hemmagjort vin. Helt ok. Från Noli körde vi ner till Moneglia, strax norr om Cinque Terre. Vi har hittat en supermysig liten camping där som vi gärna besöker. Tälten står som på en terassodling, så bilen får stanna nere. Vi hade 97 trappsteg... Vattnet är superklart och det är en kort promenad in till Moneglia. Tidigare har man åkt genom en gammal järnvägstunnel omgjord för biltrafik, men eftersom den var enkelspårig så var det trafikljus som avgjorde åt vilket håll man fick åka. 15 minuter ena hållet osv. Denna lösning tyckte inte EU uppfyllde kraven, så till ortsbonas förtvivlan så har man stängt tunneln för trafik och man måste åka på småvägar över bergen. Superkul väg i en 7:a, men jag vill inte möta varken bussen eller tankbilen. Efter några dagar i Moneglia drog vi norrut. Först till Bobbio, en 1000 år gammal stad, för lunch. Vägen upp dit är bland de bästa jag vet. Vi konstaterade att vi haft en snittfart på strax över 50 km/h, och då gasar jag på ganska bra, men det är superkrokigt. Frun är härdad... Från Bobbio försökte vi leta oss förbi Milano och upp till Abbadia Lariana vid Lag di Lecco. Vackert! Vi delade hotell med en amerikan som hade en speciell BMW 2002 tii. Öppen bak och tygtak, typ som en Triumph Stag. Lite onödigt raka vägar på den ganska platta italienska landsbygden, men annars fin tur. Nästa dag åkte vi över Splügenpass åter till Schweiz och Wettingen. Från Wettingen bad vi helt sonika Google Maps om en rutt utan motorvägar upp till Puttgarden. Funkade kanon! Vi hamnade första natten i Bad Gandersheim och på eftermiddagen började det märkas att hösten var på väg. När vi vaknade var det dimma och 3 grader. Brrr! Efter frukost hade temperaturen stigit till 6. Riktigt svalt, men redan till lunch var det varmt och skönt igen. Övernattning i Puttgarden och därifrån motorväg genom Danmark. Upp genom Sverige till Göteborg lyckades vi med Googles hjälp undvika E6:an. Från Göteborg och hem till Karlstad blev det mest 45:an. Tråkig men då ville vi hem! Summan av resan är att det fungerar utmärkt att åka långt med 7:a. Folk är nyfikna, trevliga och hjälpsamma. Om problem uppstår så löser det sig. I år klarade vi oss utan incidenter, annars brukar jag få svetsa stagen till framskärmarna varje långresa. 🙂 Det går att få med sig en hel del packning i en 7:a, i alla fall om man har en "semesterlåda" där bak. Jag packade ur allt vi haft med och tog en bild som bevis. Ekonomiskt är det ingen succé. Kanske beror det på körstil, men 7:an drar gärna över litern och soppan kostar 24-27 kr/litern ute i Europa. Definitivt värt varenda krona dock! /Bengt

Som en del av er kanske redan sett i vår grupp på Facebook så har jag och frun gjort en tur i Europa igen. Ca 600 mil på 3 veckor utan en droppe regn. Fantastiskt helt enkelt! Resan startade med att Anki fick ta 7:an själv från Karlstad till Öjared, där jag tillbringat helgen golfande med kompisar. Vårt mål var att hinna undan utlovade regnväder, så att starta måndag morgon från Göteborg istället för Karlstad gjorde susen. Här är vi packade och klara för färd söderut. Vi åkte en hel del del småvägar längs västkusten söderut, men fuskade också med lite E6 för att snabbt komma ut Sverige. Bron över och sedan blev det motorväg genom hela Danmark ner till Rödby. Redan när vi rullade av färgan i Puttgarden märktes helt andra temperaturer. Via småvägar tog vi oss ner till Lüneburg, väg 207 och 209 om jag minns rätt. Nära 70 mil den dagen, men iom att vi brände genom Danmark på motorväg så var det inga problem att hinna. En ljum kväll där middagen avnjöts utomhus. Från Lüneburg hade vi planen att åka til Hammeln för att därifrån ta 83:an längs Weser-floden. Söderut körde vi efter karta och det var massor med vägarbeten där vägen vi tänkt helt enkelt var avstängd, utan "umleitung". Det slutade med att vi tröttnade och skippade Hammeln för att istället åka mot Bad Mergentheim, ännu en liten stad med korsvirkeshus. Fina vägar genom kuperat landskap i strålande väder! När vi lämnade Bad Gandersheim för att köra till Wettingen hade vi insett att det bästa sättet att hitta roliga vägar genom Tyskland är att knappa in destinationen i Google Maps, men ange att den ska undvika motorvägar. Det fungerar perfekt, men det blir många vägbyten och massor av byar man kommer genom. Att har en erfaren navigatör underlättar! 🙂 Från Wettingen tog vi vägen mot Lutzer och över Brünigpass, som knappt är ett pass. Behållningen var att ligga och jaga en GT40, som tyvärr var alldeles för tystlåten. Molnen började hopa sig och när vi åkte över Grimsel- och Furkapassen så körde vi i moln och hade 6 grader uppe på Grimsel. På andra sidan Alperna kom molnen flytande över topparna, men löstes upp av sol och värme. Notera vägen!! Efter Alperna körde vi sydsidan av Locarnosjön. Palmer indikerar ok klimat. Från Locarnosjön drog vi ner till Medelhavet och hamnade i Arenzano för natten. Nästa dag åkte vi längs kusten bort till Saint Aygulf där vi hyrt ett hus. Det är fantastiskt att köra längs kusten, men det är massor av orter och trafik, så det tar tid. Emellanåt smet vi upp på motorvägen för att komma någonstans. Givetvis såg vi till att svänga ner till Monaco. Det var omöjligt att hitta en parkeringsplats, men vi fick i alla fall tillfälle att åka genom tunneln som F1:orna kör i. Underbart ljud med 7:an på fullt varv! Jag tror faktiskt även alla turister som gick genom tunneln uppskattade oljudet. En försmak av Monaco GP! Tyvärr var det stängt för att köra kustvägen till Nice med bil. Endast motorcyklar tilläts från Monaco-hållet. Bäst jag slutar här, så det inte blir "overload" på forumet med alla bilder! Fortsättning följer! /Bengt

Äntligen är våren här! Premiär igår, tyvärr glömde jag att ta kort. Hittade ett från ifjol istället. Inte ofta man har chansen att köra "mätaren ut"! 😉

Fösta byggbesiktningen, hos Tommy i Ludvika, avklarad utan anmärkning! Enda problemet var att hitta motornumret, som jag glömt att anteckna. Nu blir det till att försöka passa in kaross och göra infästningar i den. Därefter kan jag troligen inte skjuta upp inkopplingen av motorn längre. Jag bävar inför denna prövning! 🙂

Instrumentbrädan börjar ta form, men det är en ganska repig aluminiumplåt jag fått tag på. Borde jag kanske köra "engine turning" på den? Ingen aning vad det heter på svenska. Första byggbesiktning bokad den 7/2. Håll tummarna!

Nu är drivaxlar och bakbromsarna på plats! Framvagnen grovjusterad så nu går det att rulla lite lättare. Massiv toe-in gör lite motstånd även på en lätt bil. 😉

Ok! Tack @vedde. Jag har noterat att det satt en del "skräp" i avgassystemet. Får se om jag har servot. Jag hittade en beskrivning på: http://www.robcollingridge.com/kitcar/design/engine/electrics.html Denna verkar utförlig och lättfattlig, även om jag inte hunnit gå igenom den och jämföra med motorn än. Jag kommer säkerligen att återkomma i el-frågan. 🙂

Tack för tips om både smarta kopplingsprylar, @sorin, och kopplingsschema, @fege! Switchen för stödet har jag inte tänkt på, men det kan givetvis ställa till det. Bra tips, @vedde! Men vad är Exup? Var sitter den??

Hjälp!! Ganska snart borde jag börja nysta i elsystemet till min 23:a och jag har ingen aning om var jag ska börja för att få igång motorn!?! Jag har ett elsystem, eller delar av, från Yamaha R1:an som motorn kommer från, men vad som kopplas var återstår att lista ut. Har någon av er som använder hojmotor några användbara tips? Motorn är en förgasarmotor, så det borde väl räcka med att hitta vad som triggar tändspolarna, hitta givarna och var laddningen från generatorn kommer? Bilens övriga elsystem bekymrar mig inte, utan det är "bara" inkopplingen av motorn som jag behöver hjälp med.

Med minsta möjliga marginal lyckade jag nå målet att få ner 23:an på hjul innan årsskiftet. 🙂 Montage av drivaxlar och bromar bak återstår. Därefter hoppas jag att det går att få till en första byggbesiktning. Ha en kul nyårsafton, så siktar vi på ett fantastiskt 2026! Gott Nytt År!!

Nej, några mätare på golvet blir det inte! 🙂 Tanken är bockad i 1 mm plåt, två bafflar i längsled och en försänkning med invändiga bafflar för bränsleupptagningen. I toppen finns uttag för bränslemätare, en enkel från Biltema, och genomföring för bränslerör. Alltihop svetsades med Tig. Besvärligt för en nybörjare som jag, men successivt går det allt bättre. Jag har svetsat fast fästen i fyra hörn och på mitten, som bultas stumt i ramen. Jag gjorde likadant i min 7:a och efter 6000 mil håller det fortfarande, så jag tror det funkar.

Plåten bakom instrumentbrädan är på plats. Jag misstänker att det blir en aluminiumplåt framför denna, men hålen motsvarar mätarnas placering. Flest mätare vinner! 😉 De små mätarna blir Biltema, men varvräknare som klarar 14000 rpm och hastighetsmätare där man kan välja fart relativt antal pulser blir ETB Instruments. Usch så dyrt det blivit att handla från England! 1 145 kr i importmoms, tullavgift och deklarationsavgift. https://www.etbinstruments.com/index.php?route=product/product&path=59_69_70&product_id=70 https://www.etbinstruments.com/index.php?route=product/product&path=59_69_75&product_id=111 Nästa steg blir nog faktiskt att svetsa in golvet. Det blir 1 mm plåt, på samma sätt som i 7:an. Sen ska jag montera ihop alltsammans igen och försöka mig på en första SFRO. Det blir spännande!

Nu med möjlighet till påfyllning...