Jump to content

therealpinto

Forumdeltagare
  • Posts

    2,594
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    66

Everything posted by therealpinto

  1. Kollar man texten i TSFS 2013:63; Manöverorgan och symboler 48 § Placering och utformning av manöverorgan ska uppfylla kraven i 34 kap. 1–6 §§. 34 kap. Manöverorgan och symboler Placering och utformning av manöverorgan Övergripande krav 1 § Av 2 kap. 6 § fordonsförordningen (2009:211) följer att anordningar som är avsedda för manövrering av ett motordrivet fordon eller i övrigt för att användas av föraren under färd ska vara inrättade och placerade så, att förväxling undviks och föraren lätt kan komma åt dem utan att trafiksäkerheten eftersätts. 2 § Pedaler och deras förbindningar med de anordningar de ska påverka ska vara av tillförlitlig konstruktion. Broms- och kopplingspedal ska vara försedd med halkskydd bestående av pedalgummi eller motsvarande. 3 § Gasreglage ska vara så placerat att det kan regleras med höger fot eller hand och vara så anordnat att fordonets hastighet kan varieras lätt och säkert utan att trötta föraren samt vara av driftsäker konstruktion. Reglaget ska vara så anordnat att det automatiskt återgår till läge för tomgång när reglaget släpps. Detta gäller dock inte när s.k. automatisk farthållningsutrustning används. 4 § Färdbroms ska vara inrättad för att manövreras med höger fot eller hand. 5 § Växel- och tillsatsväxelreglage ska vara så placerade och anordnade, att de kan användas bekvämt, lätt och säkert. Tillsatsväxelreglage ska kunna manövreras utan att visning och registrering hos fordonets hastighetsmätare eller färdskrivare påverkas. 6 § Ljusomkopplare för hel- och halvljus ska vara så anordnad, att den kan användas snabbt, bekvämt och utan risk för att felaktig ljusfunktion inkopplas eller att huvudstrålkastarna släcks. Alltså, inga formella krav på märkning.... Gustaf
  2. Ventilen är egentligen bara en flödesreglering och backventil, den "styrs" av motorns vakuum. Ignorera "rocker cover" i bilden, för en normal fyrcylindrig motor är det vevhuset som ventilen ansluts till (i en V-motor kan man köra ena ventilkåpan till luftrenaren och ha PCV-ventilen i den andra, då får man flödet genom vevhuset). Gör man som Krolleg skriver så får man inte flödet av luft genom motorn, då suger insugsvakuumet undertryck i motorn och man kan faktiskt suga sönder en packbox. Man har alltid blow-by i en motor som trycker ned förbränningsgaser i vevhuset. Drar man en slang från vevhuset direkt till en flaska så kommer ju gaserna ut den vägen, ut i fria luften. Gustaf
  3. I dagens regler finns inga krav på märkning. Har man inte "standardfunktion" så brukar det rekommenderas och det underlättar ju vid en regbesiktning. Gustaf
  4. Finns det anslutningar på vakuumsidan (mellan spjäll och topp) på förgasarna kan de gå att använda. De brukar dock vara ganska klena men drar du ihop alla fyra så kan det nog fungera. Gustaf
  5. Grejen med "positive crankcase ventilation" är att man vill ha ett visst undertryck i motorns vevhus för att minska risken att olja trycks ut. Dessutom vill man ha ett flöde genom vevhuset av luft. Kopplar man både vevhuset och ventilkåpan till luftfiltret får man inget flöde, och inget undertryck i vevhuset. Det övertryck som nu bildas av förbränningsgaserna riskerar att pysa ut lite varstans det kan läcka men merparten kommer ju att hamna i luftfiltret och så suger motorn i sig dem. Vevhusventilationen är väl då i praktiken ganska sluten men det fungerar inte riktigt som tänkt. Blockerar man anslutningen på vevhuset ska all vevhusventilation ut genom toppen och ventilkåpan, det kan störa oljeflödet och ge läckage i vevhuset då luften/gaserna inte evakueras tillräckligt fort. Jag förstår ärligt talat inte varför det är så svårt att göra som det ska vara? PCV-ventiler i olika former finns ju på alla bilar sedan 1970-talet någon gång så det brukar inte vara så svårt att hitta delar så man kan ta bort den elektroniska styrningen som en del nyare bilar har. Gustaf
  6. Det är faktiskt så att de allra flesta som trimmar eller bygger om motorer väljer att sätta vevhusventilationen helt eller delvis ur spel. I många fall för att man inte riktigt har satt sig in i hur den fungerar, eller ska fungera. Att borra och gänga för en extra anslutning i insuget är oftast ingen stor sak. Men med ett spjäll per cylinder kan man få lite bekymmer med att balansera cylindrarna om man bara tar ansluter till en runner, därför kan det vara bra att sätta en anslutning i varje runner som man drar vevhusventilation till. Då är det oftast bra med strypningar mellan så inte cylindrarna drar för mycket luft sinsemellan. Gustaf
  7. Nej, det är inte rätt kopplat. Ska man koppla vevhusventilation rätt så är detta principen som gäller: Motorn ska suga luft genom vevhuset in i insuget, så oljeångorna förbränns. Alltså ska insuget (uttag mellan toppen och spjället) vara anslutet till vevhuset, via en PCV-ventil som normalt sett är en strypning (så flödet inte blir för stort) och en backventil (så flödet bara kan gå åt ett håll, mot insuget). Från ventilkåpan ska en slang gå till luftfiltret, det är där luften sugs in i motorn. Kopplar man rätt, har rätt ventiler och om motorn är frisk så fungerar detta utmärkt. Vill man minska risken för att oljedimma tar sig in i insuget kan man sätta en oljefälla mellan insuget och vevhuset men den måste då vara tät. Den kan ha en dräneringsslang i botten som går ned till oljetråget (under oljenivån normalt sett). Gustaf
  8. Nyfiken fråga; lådan på bilden är ju inte en Fordlåda, det ser mer ut som en låda från Fiat (131?). Är det du som kombinerat delarna? Fiatlådan är inte dålig på något sätt såvitt jag vet men det är ju lite kul och udda. Gustaf
  9. En Locost är så liten och lätt att den funkar att lasta på många vanliga flaksläp med runt 1300 kg totalvikt. Det är rätt vanligt att kunder kommer till mig med den sortens ekipage. Gustaf
  10. Om inte Pac är intresserad av V6 typ 9 så är jag det. V6 har längre ingående axel så den passar inte mot en Pinto utan modifiering. Gustaf
  11. Det finns inget formellt som hindrar att man bygger egna spindlar. Som sagt, någon form av beräkning/analys är en bra hjälp i att bedöma konstruktionen och så gäller det förstås att ha koll på materialval, svetsmetod, tillsatsmaterial etc. Gustaf
  12. Det kan ju vara värt att fundera på om det är viktigt att kunna hitta delar och differential till axeln också. Fords Engelska axel (tidiga Escort MkI, vissa Capri, Cortina) finns det gott om prylar till eftersom den är så populär. Nyare VW Caddy med fyrhjulsdrift har en stel axel som ser hyfsat smidig ut, det kanske är ett alternativ? Gustaf
  13. Jag har kört ett antal Supra och får nog säga att under hyfsat normal SFRO-provkörning så stör inte tyngden speciellt mycket, hela bilen hanterar det liksom rätt bra. Lexusens hjulupphängningar är med all sannolikhet i en helt annan klass än Mustang II :-) Gustaf
  14. Jag har för mig att Lexusen har rätt bra hjulupphängningar (typ Toyota Supra?) så har man redan bilen skulle jag personligen vara böjd att använda de grejerna. Miatan har fina prylar men ska det funka med 244 hk V8 lär man väl uppgradera bromsarna i alla fall? Dessutom är det en ganska smal bil. Gustaf
  15. LS400, då är det väl V8? En sådan drivlina skulle passa fint i en Cobraliknande sportbil, tycker jag. 1200 kg tjänstevikt brukar gå bra att uppnå i den typen av bil. Vill man inte ha Cobrakaross (som är ganska liten) kan man ju hitta på andra saker. Mittmotor funkar förstås också men det tar bygget till en ny nivå av komplexitet. Det är inga nya regler direkt på lut vad vi (SFRO) vet. Boken kommer inte uppdateras det närmaste halvåret men det är några år sedan senaste justeringarna gjordes så det kan tänkas att det blir en justering inom kanske 1-2-3 år, men det är inget spikat. Gustaf
  16. Det går utmärkt att regga en sådan skapelse om man bygger klokt. Kolla lite på Mikael Fredrikssons MRide T42; http://www.home.mride.se/ 140-spindlar är inte speciellt tunga så de är nog ett bra val - om de funkar med övrig geometri du vill ha. Micke byggde med Scorpio spindlar som fick nya styrarmar för att få det att lira med den stora spårvidden och placering av styrväxel. Gustaf
  17. Hej Där finns nog ett fel som vi missat, tack för påpekandet. Wiki har rätt, 2a är "fast ljusintensitet", 2b "variabel". Båda märkningarna är okej bak, på vilken sida som helst (om det finns en pil på glaset ska den peka utåt). Dimljus är "F" (F1 fast ljusintensitet, F2 variabel), backastrålkastare AR (fast de sitter ihop, går inte att skriva med vanligt tangentbord). Gustaf
  18. Det är väl en klok tanke. Då vet du vilken längd du behöver och så kan du ju leta om det finns bilar med drivaxlar som går att använda. Det finns ju inte så många varianter på splines till den vanliga typen av Lobro/GKN-knutar som används av till exempel Ford, BWM, Porsche, VAG osv. Gustaf
  19. Jag köpte specialdrivaxlar från Dione Kullager i Uppsala 2007, då låg de på 2000 kr/styck plus moms. Dessa var för Sierra drivknutar. Varken Dione eller Fixit är kända för världssnabba leveranser så man får kanske ligga på lite men båda brukar leverera bra grejer. En bekant köpte nyss drivaxlar till sitta Corsa 4x4-projekt (du hittar honom på Rejsa.nu) från någon leverantör i Ungern tror jag. Förmodligen billigare men kanske lite knöligare. Gustaf
  20. Det finns inga specifika regler om spacers. Rent spontant så låter 120 mm spacers som att man ska välja en annan axel, man ökar både ofjädrad vikt och belastning på lagren onödigt mycket. Men det är nästan lika "fel" att använda fälgar med enorm offset för att nå samma spårvidd). Man kan förstås räkna på saken och 740 har ju ganska väl tilltagen maximal axelbelastning, så om bilen får en totalvikt på 900 kg kanske det ändå är okej. Gustaf
  21. Visst har du original VR-givare och triggerhjul på motorn? Då behöver du inte bry dig om det andra stycket (efter ditt "och"), det har Ford redan fixat åt dig. Gustaf
  22. Det ska inte sitta något filter på returen. Alla strypningar på retursidan höjer bränsletrycket och stör bränsletrycksregulatorns funktion. Nu ska ju ett fräscht filter inte strypa nämnvärt men det bör ändå tas bort. Gustaf
  23. De här oken är ju ökända för att kärva i parkeringsbromsmekanismen, samma som Audi av motsvarande årsmodeller. Oftast är det själva armen till parkeringsbromsen som börjar gå tungt för att det kommer in fukt. Jag har haft isär och renoverat ett antal ok men ärligt talat är det tveksamt om det är värt jobbet. Kan man köpa kvalitetsok för 645 kr så är det ett dåligt businesscase att göra det själv. Vissa borrar in smörjnipplar vid armens axel för att kunna trycka ut vattnet med fräsch fett, det kan funka ett tag. Men på en hobbybil som körs på sommaren borde det klara sig ändå. För att oken ska fungera är det viktigt att armen rör sig som den ska. Starkare eller extra returfjäder är bra och så måste man motionera parkeringsbromsen så ofta som möjligt. Gustaf
  24. Reglerna medger dock att 40 mm underskrids; 86 § Avståndet mellan körriktningsvisares lysande yta och lysande yta på halvljus- eller dimstrålkastare ska vara minst 40 mm. Avståndet får dock vara mindre om ljusstyrkan i körriktningsvisarens referensaxel är minst 400 cd. Sedan kan man diskutera om det är bra...det är en annan fråga. :-) Gustaf
  25. Siktvinklarna är som en "pyramid" som utgår från glasets mittpunkt. Så för att kolla 45 grader inåt, kan man hålla en pinne mot glasets mitt, parallellt med marken, och så vika den 45 grader inåt. Bilden visar en motorcykel men principen är samma för bil: Gustaf
×
×
  • Create New...