therealpinto

Siktvinklarna (gradtalen) har mitten av glaset som referens. Man får tänka sig en "pyramid" som strålar utåt från mitten som definierar siktvinklarna. Placering i sidled och höjd har kanten på lysande ytan som referens, precis som bilden ovan anger. När det gäller defroster, så är det med dagens regler endast krav på täckt bil, dvs med tak. Det är ytterligare en sak som skulle ändrats till 2010 men inte blev av. Återigen 😉 läs inte om regler i den tryckta versionen av bygghandboken 1.0-1.2, de blev aldrig införda av Transportstyrelsen, utan använd korrigeringen som finns på SFROs hemsida, https://sfro.com/images/stories/dok/Regler_bil_utdrag_20180403.pdf Torkare och spolare är dock krav med vindruta, tak eller inte. Gustaf

Förr i tiden (1980-tal, jag minns inte när det försvann) så kunde man förregistrera sitt amatörbygge och få ut regnummer och skyltar utan någon som helst besiktning. Formellt sett fick man inte köra bilen men ganska många tullade på det och därför drogs möjligheten in. Det händer att det dyker upp förregistrerade bilar fortfarande, som inte registreringsbesiktats. För att få dem lagliga krävs registreringsbesiktning och SFRO-besiktning. Normalt sett behåller man den förregistrerade årsmodellen men bilen ska uppfylla kraven i TSFS 2013:63 som den lyder idag. Det är inte helt ovanligt att ett 1980-talsbygge kräver en del justeringar för att klara kraven - ofta är det kanske delvis därför det aldrig blev registrerat klart... Detaljerade foton och en specifikation, som du resonerar med din närmsta besiktningsman om brukar vara ett bra första steg för att kolla möjligheterna. Gustaf

Eftersom det inte finns några fasta mått på vad som räknas som vindavvisare respektive vindruta blir lite lite lotteri. Mitt tips brukar vara att vindruta rimligen är en ruta som befinner sig i det normala siktfältet. Det finns en mer exakt definition av det i bygghandboken men besiktningsorganen brukar lägga ett A4 på ratten - det är ungefär förarens omedelbara siktfält. Gör man vindavvisaren så den i huvudsak är under det så bör det funka. Gustaf

Om man letar upp den analys från Nya Zeeland eller Australien som är gjort på en Locostram, så säger den att triangulering av kardantunneln är väldigt nyttig. Analysen är i mina ögon rätt väl utförd. Att jämföra med kortning av VW-platta blir lite fel, en VW typ 1 är ingen sportbil, en buggy marginellt mer så. Vad som är OK där är inte nödvändigtvis lämpligt eller bra i en annan tillämpning. Gustaf

Min bedömning är att det är bättre att behålla fyrkantsprofilerna som tänkt, och triangulera mellan dem. Sedan klä med tunnare plåt. Du vill gärna ha ett vettigt skydd för kardanen och så tror jag det är enklare under byggfasen också. Gustaf

Tänker du skippa stålrören i kardantunneln? Det tycker jag nog är olämpligt...den är en stor del av bilens "ryggrad". Du bygger för en relativt lätt motor med ganska lite vridmoment så då är det enklare att få till det. Läs gärna i bygghandboken angående tips på vilka värden som kan vara rimliga att sikta på. Visst bidrar en 0,7 mm plåt till styvheten om den är svetsad/limmad, räkna gärna på vikten jämfört med 1 mm som kanske är lite enklare att svetsa i. Gustaf

Om man väljer att sätta fast golvplåtarna ordentligt så kommer de att hjälpa till med styvheten, så det är ju lämpligt att göra det. Det kan vara svetsat eller limmat med starkt lim och nitar, stålplåt eller aluminium. Till stor del beror valet av hur man bör göra på vad det är för typ av bil man bygger. Hur tung totalt sett? Hur tung och vridstark motor? Hur greppiga däck kommer man köra med? Allt sånt påverkar om man ska kunna ge riktigt bra råd. När det gäller förstärkning av ramen så är mitt grundtips att man definitivt bör triangulera kardantunneln och försöka få in mer stag i "motorrummet" så man får färre/mindre öppna rektanglar, mer slutna trianglar. Använd skruvade stag om det behövs för att kunna monter/demontera motor/växellåda etc. Gustaf

Själva tanken måste ju ha en avluftning, dels för att ersätta förbrukat bränsle med luft, dels för att hantera tryckändringar pga temperaturändringar osv. Min erfarenhet är också att man oftast vill ha en avluftning upp till början av påfyllningsröret, i alla fall om det är lite längd på det. Det blir ju också en form av överfyllnadsskydd om man gör det smart. Dvs ett tunt rör från toppen av tanken, som går in i påfyllningsröret en liten bit under locket. Gustaf

Biltemas baklyktor "brukar" ha rätt märkning. Strålkastaren du länkar till från Sagro ser ut att ha symmetrisk ljusbild, det är inte OK i så fall. För huvudstrålkastare funkar MC-belysning (det är samma märkning som till bil), så Biltemas https://www.biltema.se/bil---mc/mc/mc-belysning/framlyktor/huvudstralkastare-5-34-2000040262 är ska alltså vara OK. Gustaf

Tack för återkopplingen, jag tar med mig det i förbättringsarbetet som vi jobbar med. Gustaf

Vi har en plan som i princip säger att om din ordinarie besiktningsman inte kan hjälpa dig, så försöker vi hitta andra personer som kan hoppa in istället. Exakt hur blir ju en individuell lösning beroende på var man bor osv. Angående dispens så är mitt grundtips alltid att man ska ta höjd för det redan i samband med byggbesiktningen. Dispensen måste ju vara klar när SFRO gör slutbesiktningen så att vi vet vilken effekt som kan godkännas. Gustaf

Det är ju tråkigt att du råkat ut för detta. Våra besiktningsmän har i stort sett alltid andra jobb där vissa ställer krav på isolering/distansering vilket gör att man helt enkelt inte får ta besiktningar nu. Men självklart ska du ju kunna bli hänvisad till andra som kan hjälpa dig. Bor du i Borås har du ju några alternativ som inte är allt för långt bort. Gustaf [Redigering - Martin har justerat sitt inlägg så detta ser lite märkligt ut, men det får stå kvar som det gör]

Prata gärna med din besiktningsman på SFRO också, så kan du nog få tips om bra saker att skriva i dispensansökan. Alla som jag har hjälpt har fått dispensen beviljad...men jag vet att det finns andra byggare (kanske sådana som inte använt SFRO till och med) som fått nej. Gustaf

Oftast så brukar ena delen där vertikala skruvarna som håller rattaxeln vara format som ett liggande U, med öppningen framåt. Sedan sitter det ofta en plasthylsa i den så man kan dra skruven stumt, men så att den ändå glider framåt vid tillräckligt hög kraft. Det kan också vara en form av "kuts" eller insats som är pressad eller punktsvetsad så den släpper vid viss kraft. Quintus bilder visar runda hål i rattaxeln så då kan man göra "U" i infästningen i ramen. Det är så det ser ut i Volvo 240 och 740 om jag inte minns fel - se 240 nedan. Jag drar med lite bildexempel. Som sagt, inte ett krav men det kan ju vara kul att veta hur det är tänkt att fungera i originalbilen. Gustaf

Alla (eller de flesta) "moderna" bilar har en funktion där övre infästningen sitter i spår som gör att ratten kan tryckas fram mot instrumentpanelen, om man skulle slungas mot den vid en krock. Styrinrättningen är gjord så att den kan kollapsa från båda håll, så att säga. Jag brukar rekommendera att man försöker göra en liknande infästning, om det är möjligt. Nästan alltid går det enkelt om man återanvänder lite delar från donatorn. Det är inget krav (om resten av kollapsfunktionen är OK) men som sagt, en rekommendation. Gustaf

Det ser ju ut som att pedalen sitter för långt till höger i pedalstället, dvs att det är fästet i botten som inte sitter riktigt rätt. Flytta ena "plåten" som håller den och så kan du kanske göra en bra bussning/bricka så pedalen kommer mitt emellan cylindrarna sedan. En av grejerna med Locost är att den låga vikten förlåter så mycket annat, därför är de i stort sett alltid kul att köra 🙂 Gustaf

Jag tycker du ska bygga om pedalstället så du får pedalen i mitten av bromsvågen, det är ju bara att ändra infästningen för själva pedalen så den kan flyttas till vänster. Själva balansaxeln, dvs den gängade delen med kula på tvären ska kunna röra sig och ändra vinkel till viss del. Men samtidigt måste man se till att den låser mot pedalen om en krets blir tom, så du ändå har bromsverkan i andra kretsen. På bilden ser det ut som att det är väl mycket luft mellan clevis till vänstra cylindern och pedalens hylsa - det blir också bättre om du flyttar pedalen i sidled. Höjdskillnaden mellan pedalerna är OK, det som är viktigt är att det är enkelt att flytta foten från gas till broms. Gustaf

Jag stod och tittade lite på den vingen på SEMA (och försökte resonera med dem). Konceptet är intressant men jag tror grabbarna behöver tänka en sväng till på utförandet. Som den var byggd där, så satt reglerstagen i single shear med varsin m6-skruv (typ, kan vara 1/4"). På långloppsbilarna vi kör i Fällfors, har vi sett samma montering av fast vinge vara väldigt instabil, redan med våra motorsvaga (150 hk) bilar så wobblar vingen rejält i fart. Det blir en hel del kraft som sliter och drar i grejerna. Gustaf

Snyggt med monteringen av bränsleledningarna, det där är ett skolexempel på hur man bör göra övergången mellan slang och rör! Gustaf

Jag skulle ändå vilja säga att för kritiska bultförband behöver man maskera, eller ta bort färgen, på anliggningsytorna om det är pulverlack, men det är ju ingen stor sak att fixa, bara man har koll på det. Gustaf

OK, jag är inget stort fan av pulverlack på ramar överhuvudtaget (men det är mer en personlig åsikt än en besiktningspunkt), men vill du gå den vägen så skulle jag starkt rekommendera att du inte pulverlackar förrän du gjort en byggbesiktning med hjulupphängningar, styrning, pedalställ och helst montering av tank/ar klart. Det är områden som man ganska ofta behöver justera på den typen av bygge. Tänk på att maskera eller ta bort pulverlacken på de ytor du behöver dra skruvar eller liknande med korrekt moment, så du inte riskerar att momentet ändras när lacken "kryper" eller spricker. Gustaf

Det går alltid bra att resonera med sin besiktningsman från SFRO om hur man lägger upp processen. Det förekommer att jag gör en "preliminär" byggbesiktning på enbart en ram, det kan vara då man av olika skäl vill lacka eller där det kommer vara svårt att se hela ramen vid en byggbesiktning. Risken med det är ju att det dyker upp saker som kräver förändring av ramen senare, därför instämmer jag med inläggen ovan - det är oftast bäst att göra en nästan komplett "dry build" innan ramen lackas klart. Gustaf

Det där brukar fungera ganska bra men många besiktningsorgan tycker inte att vevhusventilationen är sluten när man har separat filter på vevhusventilationstanken. Det ska väl ändå dit en luftburk eller riktiga luftfilter ovanpå trattarna? Om inte annat för att klara bullerprovet... Mitt råd är då att dra en slang från tanken dit, så blir det inget snack. Då suger du luften till tanken från motorns luftfilter, och de eventuella ångor som kommer ur tanken med lågt vakuum/lågt flöde sugs in i motorn och förbränns. Gustaf

Jag kan inte säga att det finns något maxvärde, det handlar ju om hur bilen fungerar. Så länge den inte välter eller är instabil... Troligen är det andra saker som begränsar hur mycket fjädringsväg man kan ha - styrleder, spindelleder, drivaxlar etc. kan ju inte ta hur mycket rörelse som helst utan att bottna. Gustaf

SFROs rekommendation är minst 60 mm in och 30 mm ut fram, bak 60 mm åt båda håll. Det är dock relativt lite fjädringsväg, en "normal" bil för gata har oftast mer. Gustaf