therealpinto

Alla Westfields jag besiktat har på ett eller annat sätt kommit med en materialspec. Ingen har blivit underkänd på grund av material men flera har fått förstärka ramen för att klara mer effekt/vridmoment/vikt. Den som säljer kiten har rimligen materialspecifikation också, tänker jag. Gustaf

Blinkers fram ska ha "1" som märkning, bak "2", "2a" eller "2b". De jag länkade till från Kellerman tycker jag ser så bra ut att de kan få sitta kvar :-) det var därför jag lade ut informationen. Mitt andra tips är Hellas 55 mm runda universal: http://autokatalogen.se/wls/view_article_info.do?articleIdNo=3493&nodeIdNo=1948615 Inte superkompakt men jobbar man lite går den att bygga in snyggt. Gustaf

Fläkten måste matas med en spänningskälla som bara har spänning när tändningen är på för att det ska funka bra med Megasquirt. När boxen är spänningslös brukar utgången som styr fläkten jordas. Testa att mata fläktrelät från bränslepumpsrelät eller "tändningsplus" och se om det funkar bättre. Det här är väl lite av en designmiss i MS kan jag tycka. Gustaf

Ja, det finns faktiskt inga formella krav för amatörbyggt fordon om placeringen (mer än att den ska vara synlig och ha belysning). Gustaf

Behåll trepunktsbältena för gatbruk och komplettera med fem- eller sexpunktsbälten för bana - om du har stolar som fungerar med den typen av bälten. Det är viktigt att stol och bälte fungerar ihop. Ett fyrpunktsbälte har ganska stor risk för underglidning, speciellt om man inte har en stol som håller kvar kroppen. Det går inte (ska inte gå) att besikta med fyrpunktsbälten och fasta bälten är opraktiskt på gata. Bälten finns hos "alla" som säljer motorsportgrejer men i en Seven kanske man ska sikta på formelbälten som oftast har kortare band. Det är även värt att titta på hur spännena till midjebanden ser ut - en variant som kallas "pull up" där man drar banden mot sig för att spänna åt kan vara lämpliga. Gustaf

Det finns som sagt inga fasta gränser (det skulle vara helt omöjligt) men riktlinjer finns i "lathunden" för klassning av fordon; http://sfro.com/images/stories/dok/Lathund_Besiktningkategori_BIL_20150501.pdf Där står; Trots denna definition är fordon som levereras delvis i byggsats ändå att betrakta som amatörbyggt fordon, under förutsättning: - Att byggaren själv skaffar en betydande andel mekaniska komponenter, som motor, växellåda, slutväxel, bromssystem - Att erforderliga förändringar (för att delar ska passa/fungera, och/eller för att fordonet ska uppfylla gällande krav) genomförts av byggaren eller genom byggarens försorg där byggaren är ansvarig för arbetet Vill man absolut inte följa det utan köpa allt från en leverantör kan man söka en dispens som gör att fordonet trots "byggsatskaraktär" kan få behandlas som amatörbyggt fordon. Min erfarenhet efter att ha besiktat ett ganska stort antal "kit" är dock att nästan alla kräver förändringar för att uppfylla svenska krav men inte minst för att byggaren ska bli nöjd. Söker och får man dispensen för 20 kW/100 kg så handlar det ju om vad bilen väger. 250 hk "kräver" runt 920 kg tjänstevikt, det är en relativt tung Locost men beroende på hur man bygger kan man hamna där. Men då ska man ju inte ha en ram dimensionerad för 700 kg och 150 hk så var noga med godstjocklek och konstruktion. Gustaf

Det är utgåva 1.2 (av den "nya" röda) som är senaste utgåvan. Det finns saker att justera i den men allt hänger på Transportstyrelsen och deras process med uppdatering av regler. Det ligger inte en ny omfattande uppdatering i tidplan förrän tidigast till slutet av 2019 eller början av 2020, just kopplat till Transportstyrelsens arbete. Gustaf

Vi kanske inte ska ägna oss åt för mycket "hair splitting" men det står ju "En godkänd registreringsbesiktning innebär att fordonet..." och registreringsbesiktningen innebär att besiktningsorganet gör en kontroll av om fordonet uppfyller föreskrifterna, med stöd av bland annat SFROs intyg. Men det betyder inte per automatik att de följer intyget. Dessutom är det ju så att SFRO inte har några kriterier för ett intyg om att fordonet omfattas av besiktningsbefrielse, vi kan ju sätta upp våra egna tankar/riktlinjer men innan de är accepterade av TS och BO så vet vi inte vad det är värt. Eftersom TS själva uttryckt att de inte vet hur processen ska gå till, så är de knappast av åsikten att deras information enligt ovan beskriver den fullständigt. Men det går ju att testa för den som har möjlighet att göra en registreringsbesiktning av sitt fordon när reglerna trätt i kraft. Gustaf

Det bör rimligen vara möjligt men som så ofta saknas klara riktlinjer kring hur man gör. Enklaste sättet att få ordning på liknande frågor brukar vara att bygga en bil som pilotfall. Då kan man under byggets gång resonera med Transportstyrelsen och Besiktningsorganen för att se till att klassningen blir korrekt. Gustaf

Ett problem är att som jag uppfattar Transportstyrelsen är det inte ens klart VEM som ska bedöma om fordonet uppfyller kriterierna, och ge det besiktningsbefrielsen. Senaste vi hörde är att det ska vara klart till 20 maj 2018 och att det troligen kommer att ske genom att man gör en registreringsbesiktning. Men om det är besiktningsorganet eller Transportstyrelsen som avgör, och på vilket underlag, vet vi inte. Innan det är klart kan man inte göra så mycket. Gustaf

En kompis (som inte är medlem i forumet) rensar ut i sina gömmor, han har Taunus (1971-75) spindlar och bakaxel från en 1.6 (Kölnaxel) över. Spindlarna är kompletta med bromsar, det finns nog även bärarmar (original Taunus) om någon skulle behöva. Pris: Utgångsbud 750kr för spindlarna (paret), 300 kr för bakaxel, plus frakt. Men hör av dig om intresse finns, inget är hugget i sten. Kontakt via pm eller ulander@sfro.com Gustaf

Det finns inga formella regler mer än att hela systemet ska klara ett pedaltryck på 980 N. SFRO tycker generellt sett att man ska undvika att svetsa pedalen (bättre att bygga ett stycke) och ska man klara 980 N kan den inte vara bockad hur som helst heller. Jag kan tänka mig konstruktioner med en delad pedal och bultförband som blir tillräckligt stabilt men samtidigt kanske jag också kan tänka att när man hittat rätt form, så kanske det är lika bra att bygga en ny, fast pedal i ett stycke? Man kan ju prova ut formen med en bultad lösning först. Gustaf

Ja, vi skulle väl inte ha något emot det kanske men utan närmare kriterier så är det ju svårt. Räcker det att det är samma typ an konstruktion? Motor fram, drivning bak, rörram? Ska det vara "gamla" komponenter (dvs en Locost med X-flow skulle kunna få besiktningsbefrielse, men inte en med Zetec?)? Vårt remiss-svar på föreskriften pekade på dessa problem och vi tyckte att det skulle vara bättre att ge alla amatörbyggda (och ombyggda!) fordon besiktningsbefrielse, om man nu ska ha det alls. Möjligen med undantag för rena bruksfordon som en del lastbilar och "Solstadsbilar" (biltransporter). Jag tror jag har sagt det förut men min personliga reflektion är att jag tror att TS tänker sig detta för hotrods och liknande, där man kan misstänka att viss pappershandel förekommer. Det går ju att gräva upp originalidentiteter på gamla 30-talsfordar som vissa personer försöker (och ibland lyckas) använda på helt nybyggda bilar. Samma sak förekommer ju inte direkt för Locost/Super7. Gustaf

SFRO träffade Transportstyrelsen i augusti 2017, bland annat med anledning av besiktningsbefrielse för amatörbyggt fordon. Men då hade man inte satt kriterierna för detta i detalj och det verkade egentligen inte heller som att man hade en klar plan om hur det ska gå till. I föreskriften står bara att de fordon som omfattas av besiktningsbefrielsen är de som "utseendemässigt och tekniskt efterliknar fordon som är äldre än 50 år (bilar) eller 40 år (motorcyklar) och sällan eller aldrig används i trafik." Frågorna vi ställde är hur "nära" fordonen ska likna äldre fordon men det är det ingen som kunnat svara på än. Gustaf

Av vad jag kan minnas när jag hade isär (och ihop...) en typ 9 för massor av år sedan, så klarade jag mig med ett gäng avdragare och så tror jag att jag hade någon form av press också. Gustaf

Visserligen en annan biltyp, men jag har kört med 0.625 cylinder i bromsvågen, cirka 5:1 i utväxling och Mondeo V6 bromsok fram med 280 mm skivor. Mondeo-oken har samma 60 mm kolvar som Sierra. Detta i en Capri som väger cirka 1250 kg med mig i. Jag tycker att pedaltrycket är helt okej och känslan i pedalen är bra. Gustaf

Jag har inte funderat så mycket på det innan men skulle säga att "det beror på". Många bågar på Sevenbilar är mest kosmetiska (de är för låga och för dåligt stöttade för att verkligen skydda vid rullning, och de bidrar sällan till ramens styvhet) men det finns undantag. Oavsett om den är en del av ramen eller inte ska den ju ha en rimligt säker konstruktion och fastsättning, så den inte riskerar att skada. Gustaf

Jag tror att Tomas diff är återmonterad redan :-) Behöver du låna diffklump så borde jag ha i alla fall ett tomt hus med pinjong liggande, kanske också något mer komplett, minns inte riktigt. 7,5"-diffar finns ett par kompletta i alla fall. Gustaf

Det är extremt individuellt och jag skulle verkligen rekommendera att möta upp några på forumet för att få provåka några varianter. Som besiktningsman har jag ju förmånen att få köra många olika varianter och jag har kört få Seven med MC-motor som inte är ganska bökiga att hantera när man försöker köra sakta. Kopplingen kräver ganska lång tid att vänja sig vid (i alla fall för mig, i de bilar jag kört) och den enda backlösning jag kört som fungerar "bra" är med backväxellåda. Problemet med kopplingen tycker jag brukar vara lite svängmassa i motorn, och ofta ett kopplingslänkage som ger väldigt "kort" dragläge på kopplingen. Tjuvstopp är lätt att få, speciellt i lite knepiga situationer, som utfart på trafikerad väg där man står i en lutning och behöver hålla bilen med bromsen. De här bilarna är extremt roliga att busa med men de är roligast när man kör dem på typ 95% av (förarens?) kapacitet, inte alltid så lämpligt i trafiken. De roligaste bilarna jag kört (enligt mitt personliga tycke) har haft halvstarka sugmotorer, gärna där man jobbat med gassvar och karaktär genom lättare svänghjul, kanske separata spjäll och sånt. Är du sugen på Westfield är det också bra att försöka välja en relativt lätt motor, det är vad chassit/ramen är anpassat för. En Duratec är utmärkt, så mycket tyngre än Zetec inte att rekommendera (dvs traditionella Volvo rödblockare, Pinto osv. är inte vad jag skulle rekommendera). Alla motoralternativ och kit, och deras funktion och karaktär, beror dock väldigt mycket på hur man bygger sin bil. Gustaf

Jag hittade en smutt tabell; http://www.bultcirkeltabell.se/beta.html Ett gäng Honda med ET55, Subaru Outback ligger också där. Det är väldigt praktiskt med standardfälgar ;-) Gustaf

Förutom att det kan se väldigt märkligt ut så får du kanske (beroende på spindlarnas konstruktion) också stor styrradie om du använder en offset som skiljer extremt mycket från original. Så det bör man kolla upp. Annars har ju ganska många modernare bilar högt ET (i alla fall över 50 mm), men vilken bultcirkel behöver du? Gustaf

Jag har kört vanliga bilar med spole eller svetsad diff, och jag har kört olika småfordon med liknande lösningar. Precis som du säger så understyr de i låga farter för att ganska fort byta till överstyrning när det går fort eller när man provocerar så man får släpp på hjulen. En gokart fungerar genom chassiflex som lyfter innerhjulet lagom mycket. På släta banor kan det fungera bra med spole även i banracing, speciellt om man kör på ganska snabba banor och har en chassisättning som ger lagom lite tryck på innerhjulet. Det funkar dock inte så bra på gata, bland annat för att man normalt sett behöver mer utfjädring än på en banbil (för att klara ojämnheter bättre). Men att bygga en delad bakvagn med differential är ju inte hopplöst svårt på något sätt. Det finns gott om bra lösningar för sådant. Gustaf

Vi på SFRO får emellanåt frågor om att bygga något "crosskartliknande" som ska gatreggas. Jag brukar svara att det inte är omöjligt, men att man sällan kan utgå från en "crosskart" utan bör göra en design anpassad för gatbruk från början. Några problem/risker som en vanlig "crosskart" ofta har är; - bakaxel utan differential (fungerar inte bra på gata) - bakaxel med svingarmar (klarar inte krängning) - ofta framvagn med geometri som är olämplig för gata/asfalt (stora scrubbradier, ibland svingarmar som ger stora camberändringar) - i vissa fall för klena dimensioner på lagringar/uniballs - ofta en skyddsbur runt föraren som är alltför trång (kräver hjälm för att köras) - ibland bara bromsar bak, eller enkrets bromssystem (en bil ska ha bromsar på alla hjul) Väljer man MC-motor får man ju också bekymret med backväxel att lösa. Jag har ännu inte besiktat en MC-motoriserad bil med BRA elektrisk backväxel... Bygger man istället trehjuligt så det klassas som motorcykel blir det lite enklare, kanske speciellt med ett hjul bak. Man slipper differential (men kan få utmaningar i att få tillräckligt drivgrepp), man kan använda belysning E-märkt för motorcykel och man slipper enklare skärmar. Att bygga en monocoque i stålplåt behöver inte vara så knepigt men en ram är ändå enklare för de flesta att lyckas med. Bygghandboken behöver uppdateras, det stämmer. Det har dröjt, delvis på grund av att Transportstyrelsen har lite svårt att bekräfta om det ska ändras regler eller inte i någorlunda närtid. Tänk också på att boken skrivs av besiktningsmännen, som till största delen jobbar med SFRO på sin fritid. Men vi tar gärna emot konstruktiv kritik till info@sfro.com så vi kan göra det bättre :-) Gustaf

Siktvinklarna gäller formellt sett till mitten av glaset för aktuell belysning. Se sist i inlägget. Har man en kombinerad anordning (hel/halvljus med P-ljus till exempel) så är jag faktiskt inte säker på hur man mäter. Kanske finns en referenspunkt märkt på glaset? Ska man vara helt säker skulle jag rekommendera att man placerar belysningen så att man tänker sig att referenspunkten är mitten av positionsljuslampan. /Gustaf Ur TSFS; vinklar för geometrisk synbarhet: de vinklar som uppåt, nedåt och åt sidorna bestämmer den 4-sidiga pyramid inom vilken anordningens centrumpunkt på glaset (referenspunkten) ska vara helt synlig; vid fastställande av vinklar för geometrisk synbarhet ska eventuell sarg eller liknande som fanns på komponenten vid komponentgodkännandet inte medräknas

Bygghandboken är SFROs bok som beskriver en massa saker som är bra att förhålla sig till när man bygger och ska registrera ett fordon. Beställs via vår hemsida, www.sfro.com. Ritningar snurrar runt lite överallt på nätet, det finns massor av alternativ med olika förutsättningar och tankesätt. Gustaf