Kjelland28

Betoningen ska vara på lite när det gäller oljan 🙂 nån så nån gång att anoljningen ska vara så att när du tar i skruven ska du inte bli kladdig men det ska lukta olja om fingrarna

Om man undviker sträckgränsdragna förband utan jobbar med momentdraget och väljer rätt dimension så är det inte så krångligt det finns standard moment framtaget för de olika skruvklasserna och vilken typ av förband det är t.ex. statiskt höghållfast som ett säkerhetsbälte som inte utsätts för nån belastning mer än vid krock där är det viktigaste att man har tillräckligt med gängor i ingrepp medans ett höghållfast dynamiskt förband som i hjulupphängningen som hela tiden utsätts för en växlande last kräver en bra förspänning. Standard momenten brukar fungera i 90% av fallen.ska se om jag kan hitta nån sån tabell jag kan sprida här. Precis som therealpinto säger det ska vara det ska vara en bra passning i hålen, behöver inte vara sugpassning men det ska inte vara M10 i ett 11,5 mm hål. När jag ritar saker brukar jag använda hål som är 0,2 mm större än skruven 10,2 till M10 det funkar bra !

Som sagt det är mer en fråga om åtdragningsmetoden som avgör om man ska återanvända en skruv eller inte. Om en skruv dras exakt till sträckgränsen så tar den ju ingen skada egentligen, men hur vet vi då att vi nådde sträckgränsen ? Det vanligaste sättet är att använda sig av en statistisk kontrollmetod nämligen före och efter metoden. man körnslår ett antal skruvar i båda ändarna för att få ett väl definierat ställe att mäta på sen mäter man skruvarnas längd före dragning, man drar förbandet, väntar nån minut och sen lossar man skruven och mäter igen. som bevis på att man nått upp till sträckgränsen så vill man ha en lite kvarvarande förlängning detta kallas skruvförlängningsmätning. På Volvo så är målvärdet 0,14 mm toleransen är +- 0,12 vilker ger oss ett intervall mellan 0,02 till 0,26 mm det är väl rätt självklart att om vi drar en skruv så att det förlängs nånstans mellan 0,02-0,26 mm så kommer det att påverka skruven så småningom första eller andra gången går säkert bra i praktiken men när vi skruvar isär en motor vet vi då hur många gånger den varit isär och hur många gånger som den skruven åter använts ? Om ni tar ett tuggat tuggummi rullar det till en cylinder ta tag i ändarna och dra lite sakta vad händer ? Jo det får en midja som blir smalare och smalare vad händer med dess förmåga att hålla emot ? Samma sak händer med skruvar som dras över sträckgränsen. Märk väl att detta gäller som sagt bara på skruvar som dras till sträckgräns. Alltså om vi ska sammanfatta lite, en skruv klarar att dras till sträckgräns ett fåtal( 2-3) gånger innan dess förmåga att fungera som det är tänkt på allvar påverkas. Tumregeln inom industrin är därför att aldrig återanvända skruvar som dras till sträckgräns, sen görs det undantag. Ramlager förbandet i Volvo cars vita motorer tillåts att dras till sträckgräns totalt fem gånger men när motorn lämnar motorfabriken så finns bara en gång kvar. 🙂 Sen kanske vi ska ta upp att en skruv förlängs på vekaste stället därav skruvar med midja men det funkar lika bra om man har ett lagom antal fria gängor på skruven ovanför gods eller muttergängan. Om vi har få gängor kvar så tas hela förlängningen upp där om vi då landar på max tolerans 0,26 så är skruven ordentligt försvagad om denna förlänging tas ut i någon enstaka gänga. Det här med tryckpolering av ytor och så är ju också en intressant historia att rota i det blir skillnad i klämkraft mellan nya och återanvända skruvar under sträckgräns kanske inte så mycket när vi går upp till sträckgräns för då är det mer materialet som styr kraften än friktion och gänga. Har det klarnat nåt ? 🙂

Japp en skruv är ju en mekanisk historia som fungerar genom en geometrisk form i kombination med ett material den är gjord av alltså kan man få lite olika beteende hos ett skruvförband beroende på vilket material man använder och hur man utformar sin skruv. Vad gäller det här med speciellt utformade skruvar så är ju det som vissa kallar sträckskruvar en sort, men egentligen så är den i grunden bara en variant på en skruv. 🙂 För att göra det hela tydligare eller kanske mer invecklat så har vi inom skruvandet ett antal olika skruvförbandstyper. Ett skruvförband är skruven i sig samt allt som befinner sig mellan undersidan av skruvskallen och den därifrån närmsta sidan av muttern eller det som agerar mutter samt muttern själv. Förbanden brukar delas in efter hur de dras åt samt hur belastningen ansätts, förbandstyp. Det kan vara ren momentbaserad montering, det kan vara förmoment samt vinkeldraget under sträckgräns och det kan vara förmoment samt vinkeldraget till sträckgräns. dessa åtdragningstyper kan man göra på alla typer av maskinskruv oavsett skruvklass eller utformning. Alla material har en brottgräns samt en sträckgräns. vilket ger att alla skruvar då torde kunna fungera som sk sträckskruvar eller ? Om man designar ett sträckgränsdraget skruvförband så kan göra det på lite olika sätt. Det man måste göra är att förstå hur ett material beter sig, stål t. ex. har en väl definierad sträckgräns och återgår helt till sin ursprungliga form så länge vi låter materialet jobba under sträckgränsen. Aluminium däremot är ett material som har en väldigt otydlig sträckgräns knappt definierbar så sträckgräns dragning av sådana skruvar funkar dåligt, sen finns det speciella legeringar och värmebehandligar som gör det bättre. Om vi fortsätter med de här rackarns sträckgränsdragna skruvarna vart sträcker dom sig och vad får det för kraftmässig effekt i förbandet ?

Jo vanlig underredsmassa borde ju också gå, jag tänkte mer på det du tätar inuti karossen med. Fast med underredsmassa så skulle jag lägga ett lager färg som spärrskikt

Funderar på om utspätt karosserikitt ka vara nåt att måla i skärmarna. Ger ju ett gummiaktigt tjockt lager som borde ta udden av stenskott

Nä nu börjar jag snart skruva på mig ! 🙂 Eftersom jag har harvat 8 år i skruvträsket på Volvo så..... 8.8, 10.9 och 12.9 är beteckningar som talar om vilken hållfasthet skruven har, första siffran är brottsgräns och andra siffran säger decimalt hur mycket av brottgränsvärdet som är sträckgränsvärde. Detta ger ju lite grann input till hur mycket klämkraft som är möjligt att få ut ur ett förband. Klämkraft är den kraft som trycker på förbandets ingående delar i skruvens axiella riktning och mäts i kN, Åtdragningmoment mäts i Nm. Det som mäts vid åtdragning är i själva verket vilket friktionsmotstånd skruvens olika ytor ger mot de stillastående ytor som den skruvas fast mot och förhållandet mellan klämkraft och åtdragningsmoment är diffust och föränderligt det kallas friktion. Friktionskoefficienten är beroende av vad ytorna består av och vilken behandling de fått. Vad du vill ha är ett förband som i fallet gummibussning eller länkhuvud låser fast centrumhylsan mot chassifästena med så stor kraft att friktionskoefficienten gånger klämkraften ger ett värde högre än den störst kraft som kan påverka bussningen tvärs skruvens axialriktning. En korrekt dragen M10 eller M12 i klass 10.9 brukar vara tillräckligt beroende på bilens vikt och bärarmarnas design. Vill du djupdyka i det här med skruvförband så kan jag rekommendera www.sfnskruv.se det är en websajt som drivs av svensk industri för att ge information om just skruvförband finnes en handbok och diverse beräkningshjälpmedel. Delarna i ett skruvförband ska generellt sett vara torra rena för så bra friktion som möjligt skruven bör ha en lätt anoljning med betoning på lätt ta lite olja i en trasa och gnid skruven så att det bildas en jättetunn oljefilm på skruven. Viktigaste ställena är gängan och under skallen

Du ser på det på fel sätt, man köper bra garage och sen bygger man ett lämpligt hus brevid ! 🙂

Som nån sa ta isär gå noga igenom varje del och se om du ser några skador och för sök ta reda på vad det var som kom in i cylindern och vart det kom ifrån. sen är det dags att lite beslut

https://www.sbdmotorsport.co.uk/index.php/products/index/4272

Jag har bytt in AGA tuber på JULA så det går att byta vart som helst säg bara att du vill ha samma sorts flaska, det lokala svetsbolaget tar 870 :- medans Jula tar 599:- för samma gas, Mison 18 !

Nja det är ju bra frågor, de flesta svaren beror lite på hur du vill göra ska du bygga ett kit då är det ju enklast att välja donator enligt rek från kitbyggaren annars så kan man bygga eget chassi som jag och då har man full frihet att göra som man vill ! 🙂

@sorin Jag tar handbromsspaken !

Har du kvar handbromsspaken ?

Lysande

sista dag är väl att betalningen finns inne den 31/7 så då borde det bli beslut för din del runt den 29/7 😃

blir till att köpa bilsport igen alltså ! 🙂

Detta är ett fordon som trots bensindrift ska köras med sladd i svängarna ! 🙂 Sen är det betydligt smidigare att baxa runt 190 kg på den där vagnen ! 🙂

Till slut så hade jag lite tid att titta vad som gömde sig i paketet. Styraxeln från 240'n passade direkt på minin's kuggstång 😃. bara att plocka isär och kapa lite nu då. Om detta funkar så har jag en ca 2,5 varvskuggstång för 1100 kr. Fick mitt senaste tradera fynd också ! Hur tror ni jag tänker flytta växelspaken längre bak i bilen ? 🙂

Anmälda: 1. Bengt Johansson (postmanpat) 1 på körning 1 på grill 2. Anders Kamperin (Offroad) 1 på grill. 3. Per Adelsson(Pac), 1 på körning, 1 på grill 4. Göran Nilsson. 1 körning, 1 grill 5. Kjell Andersson. funktionär 1 på grill

En styck styrväxel till en mini Nu ska den bara kortas lite ! Håll tummarna för att slaget ger tillräckligt styrutslag, plan b är att se om det går att korta styrarmar på en 140 spindel på något sätt

Ok, jag tror att du skulle behöva ha nåt grövre än PL 25x3 mot tunneln om den ska fungera som yttersideförstyvning. Jag skulle nog ha satt ett kryss av 20x20x2 eller 25x25x2. Själv har jag hela min instrumentlåda är lös så jag ska försöka tänka ut en en styv balk som ligger bakom instrumentpanelen och knyter ner i tunneln.

Ok själv så vill jag ha nåt som håller emot lite vid en sido påkänning men jag ska nog lägga en profil i höjd med underkanten på instrumentbrädan och sen knuta den till tunneln

var mer det röda men jag kanske såg fel på bilden för nu ser det ju inte ut att gå inåt i bilen

Halloj ! Ang. ditt tvärstag i överkant benutrymmet, du skulle nog ha på andra hållet, då ger det dig lite bättre skydd mot sidopåkörningar och hindrar chassisidan att vika in sig. jag har själv funderat rätt mycket över hur jag kan styva upp så att sidorna inte kan vika in sig så lätt.