tpau

Tack för tipset, har precis mailat biltemas kundservice och frågat. Får se vad de säger. /T

Har haft lite mer bil tid Bränslerörsdragningen är nu färdig, har återanvänt kopplingen till railen. På retursidan behöver jag svetsa dit ett litet fäste, självklart fick jag ingen bra bild där Jag harw däremot lite svårt att hitta en tillfredsställande dragning med bromsrören in till pedalstället. GBS drar ner alla rör under rattkonsolen och sen ut sidledes i motortunneln. Men drar jag det den vägen tycker jag att det är lite stor risk att sparka på bromsrören, så det känns inte helt bra. Jag håller på och labbar lite och funderar just nu Lite bilder på bränslerör Nedanför nedersta röret ska kabelstammen bakåt gå. /T

Original luftfilter burkar brukar tendera att flöda väldigt bra för den luftmängd dom är byggda för, då bra flöde är synonymt med bra bränsleekonomi. På bensinare är ju luftmängd väldigt lika med effekt, så har du valt en luftburk från en bil med ungefär samma effekt som ditt bygge borde den inte vara ett hinder. Däremot låter slangen emellan väldigt liten, min 115 hk pinto har en 70 mm slang till luftfiltret Rent teoretiskt ger många små hål högre frekvenser, och stora hål lägre. Högre frekvenser är lättare att ljuddämpa bort med porös absorbent. En annan fundering är om du får tillräckligt med luft till cylindern längst ifrån intaget i luftboxen... /T

Har pysslat lite med rördragning av bränsle och broms. Det kommer bilder på det när jag har något att visa. Jag håller på och försöker bocka PA-rör till bränslet, vattnebadsmetoden ger bra pålitliga bockningar, men är svår att göra på plats i bilen. Har laborerat lite med varmluftspistol på plats istället, går sådär, tar lång tid och så lyckades jag övervärma på sista böjen på trycksidan... Jag har iallafall skaffat mig en mall så att jag kan vattenbadsbocka ett nytt rör i lösvikt. Jag landat i beslutet att det måste till en annan generator, ska jag höja motorn så tar originalgeneratorn i ramen, samt att generatorn gör bromsrörsdragningen väl bökig. Satt länge och kollade på 40A generatorkit från burton, hade varit skönt med en färdig lösning att skruva dit, men inslutändan bestämde jag mig för att det var för liten marginal på laddbalansen med insprutning, lampor, kylfläkt, kupefläkt och annat. Därmed fick det bli en 60A Generator från fultema (priset var helt klart en bidragande orsak) Men den nya generatorn har tyvärr inte samma fattning som STD pinto, så nytt fäste får det bli också. Biltemageneratorn är bara bearbetad i bakant av klacken, jag tolkar det som att den är gjord för enkelsidigt montage, någon som vet? Spånar lite på ett fäste av material jag har hemma, lite 30x30x3 samt ett sömlöst rör inv 10 med 5 mm gods. Om jag tänkt rätt är remlasten på generatorn ca 150 kg Tror ni ett fäste enl nedan kommer att hålla?

En annan skolboksteori... Att motorn inte är linjär är inte kostigt, en normal 4-cyl bilmotor har ofta en momentpuckel runt 2500 varv på grund av avstämning mellan plenum och luftburk. En del tillverkare adderar extra volymer på det röret för att reducera eller platta ut den momentpuckeln. Det kan vara den avstämningen som påverkar din fyllnadsgrad vid lågvarv... Varje kraftig storleksändring på avgas och insug har ett varvtal där det stöttar motorns fyllnadsgrad, biltillverkare lägger många kronor på att få dessa olika avstämningar att lira ihop. Med våra ganska primitiva installationer får vi nog i mycket leva med en vågig momentkurva och kalla det för motorkarraktär... /T

Om du inte hade siktat på banåka hade jag nog gett förslag enl följande. Vi heter ju ändå locost sweden... Lossa oken plocka ur bromsklossar och gör rent med fil och stålborste allt så det går lätt, bromsklossarna ska kunna röra sig någon tiondel i hållaren. Återmontera och sen ut och kör med handbromsen lagom i så att du svarvar rent. Lite rost på periferin kan man ha på gamla billiga biar, tycker man att det blir mycket eller fult kan man knacka bort den med hammare och mejsel. Men skydda ögona rostflagor i hornhinnan gör skitont! Efter "rensvarvning" inspektera för sprickor i själva skivan, slitsade skivor är känsligare för den biten. Det här är baserat på den enda grej som jag ser som släppt vilket är en rostflaga på periferin. Om du däremot ska åka långt och har råd känns det dumt att riskera en hel dags körning.... Och så en liten varning/brasklapp, ditt och andras liv kan hänga på att bromsarna funkar, så chansa inte. /T

Jag bygger från kit och hade en originalbudget på 120 inc avgifter o garagehyra Men nu närmar jag mig nog snarare slutbudget på 150+, och då har jag fortfarande inte byggt färdigt eller räknat in någon trimmning. Nästan oavsett vilken bil entusiastbil du köper så kommer det nog att löna sig att köpa det någon annan byggt. Eller omvänt, man bör vara medveten om att pengar spenderade på bilar tenderar att vara förlorade. Bra lite dyrare byggen på blocket tycker jag verkar väldigt prisvärda... /T

Funderade lite till... Om "mitt" scenario stämmer skulle kanske en provmetod vara att när du står vid 4% trottel på stora spjället, och har stabil hög tomgång, börja stänga på de inre spjällen. Om du kan få stabil tomgång på det sättet så har du ju en lösning, om än lite krånglig...

Jag tror också att det är komplicerat att använda de inre trottlarna vid körning med laddtryck, mycket som kan gå fel då. Du kanske kan använda de inre spjällen för tomgångsreglering, kanske genom att sätta ett vajerlänkage som först öppnar den trotteln och sedan din huvudtrottel. Kanske det går att klura ut något smart med en tryckklocka och styra på vacum/laddtryck. /T

Ett långskott som du kanske redan hunnit avfärda... Motorer med väldigt vassa kammaxlar (stort överlapp) kan få problem på låga varv. Ett sådant problem är att avgaser ibland går baklänges upp i insuget. Ett annat ännu mer extremt kan vara att en cylinder suger avgaser från en annan via insuget och därmet inte kan tända varvet efter. Normalt sett löser man det här genom att köra separattrottlat. Jag har för mig att du kör med trottelhusen öppna och har en gemensam trottel innan kompressorn, kommer jag ihåg rätt då? En mc-motor är ju ganska vass, kan det vara så att de har problem med avgaser som går upp baklänges? Den typen av problem borde ge svårreglerad tomgång.... /T

Tack för info! /T

Riktigt snyggt! Vad är det för bromsskive setup du har? Hur sitter bromsoket fast? /T

Bra gjort! Inspirerande /T

Som ni kanske vet bygger jag Zero För ett tag sedan när jag surfade runto om Caster hittade jag herr Paul Hodsons blog, och såg att han omarbetat den till bokform http://www.blurb.co.uk/b/5406461-paul-s-gbs-zero-build Jag beställde boken för någon vecka sedan och ca tio dagar senare hade jag en avi från Fedex att jag missat en leverans. Boken är bra läsning och funderar du på en Zero skulle jag starkt rekommendera ett köp. /T

Snyggt!

Jag har inte heller någon praktisk erfarenhet av vad olika värden ger för beteende på vägen, men en efter en dell letande hittade jag någon form av gränsvärden. Det jag hittade var 0,1 mm per centimeter som Max fel för en banracer inom det aktiva fjädringsområdet. För en gatbil var samma värde 0,3 mm per centimeter. Om jag läser dina anteckningar rätt ligger du innanför de gränserna utom vid drop, däremot tyder det på att din styrväxel är för kort så att ändra kräver en ny längre styrväxel. Jag har liknande värden. Min taktik är att har funderat igenom en plan för hur jag utan svetsning på chassie kan minska min bump steer, med den vetskapen tänker jag bygga färdigt och provköra. /T

Ser bra ut! Tänk på att mätnogranheten inte är lika bra som mätklockan så va inte för noga med sista siffran. Jag gillar motvikten på mätplanet! /T

Snyggt förslag! Så blir det på gas wire. För kopplings wire har jag gift motor och låda utan kopplingsgaffel, så där vet jag inte exakt längd ännu.

Jag funderar lite på hur jag ska fästa kopplingswire till pedal och har 3 lösningar som jag funderar på just nu men ingen känns helt tillfredställande. Sierra original kopplingswire är ca 3,5 mm tjock 1: Lättaste är M10 skruv med hål i enligt nedan, och ett 10 mm hål i pedalen. Men skruven låser fast kabeln och bryter i den när pedalen roterar det känns som att det lastar wire på ett onödigt sätt. 2: Gaffellänk (M8) med en axiellt hålborrad skruv enligt bild nedan. Denna lösning ger möjlighet till viss justering utan att lossa klämförbandet, men samtidigt viker jag kabeln mer vilket gör att jag kanske inte kan flytta infästningen så många gånger 3: Gaffellänk som jag borrar hål i och sätter på en skruvbar nippel i. Wire trär jag in genom det gängade hålet i gaffellänken. Denna lösning viker inte wire så mycket men spetsen skadar ju fortfarande, sen funderar jag på om skruvnippeln sitter hårt nog för en kopplingswire. Så till några frågor: Är det någon som har åkt med lösning 1 en längre tid och kan kommentera på hur väl det håller i längden? Har ni en bättre lösning på ert bygge som jag kan få kopiera? Vilken infästning skulle ni föredra och varför?

Grattis! Stort steg! /T

Hade pdf-en öppen på en annan flik http://www.dct.lu/docs/Measuring-and-Correcting-Bump-Steer-on-a-Caterham-7.pdf Jag missade att säga att jag hittat pdf-en genom att söka här på forumet på bumpster... Känns som att det var en relativt viktig snutt med info.? /T

Jag glömde först att räkna med spårvidsförändringen. Pricken ska beskriva en båge på grund av den, går pricken spikrakt har du bumpsteer. Det finns en intressant pdf av av en man som mätte med mätklocka och lutande plan, den metoden är smart då den kompenserar för spårviddsförändringen. Sätt mätklockan på en bråda du sätter istället för laserpasset. /T

Grattis!

Om bumpsteer: Jag har räknat lite trigonometri o likformighet på trianglar för att fundera på hur mycket för lång min styrväxel är. Om jag räknar rätt så behöver leden mellan arm och växel flytta ca 7-8 mm närmare bilen så en kortning på 15 mm totalt. Av det här drar jag två slutsatser. 1. Det kommer gå att justera enbart längden på kugstång för att få ner bumpsteer till omätbara nivåer, skulle jag uppleva min bil som svårkörd (totala slaget på styrväxeln är ca 13,5 cm). 2. Exakt rätt längd på styrväxel är inte fullt så kinkigt som det ibland låter, den behöver vara rätt på en centimeter eller två för att få acceptabla värden på bumpsteer Om styrradie: Idag har jag syftat lite med diverse tillhyggen, bland annat laserpass, stållinjal och ett kvastskaft för att approximera styrradie. Enligt vad jag kan se så skär styraxeln fästplanet för fälgen 50 cm nedanför axelcentrum (mätfelet är ca 5 cm) Det är ca 12 cm mellan fästplanet för fälgen och styraxeln mätfel på ca 1 cm Med min rullradie på 29 cm och inpressning på 15 mm blir det en styrradie på ca 35 mm (mätfel ger en osäkerhet på ca 5 mm) Lite större än önskvärt från SFRO men innom skamgränsen, det går att Minska styrradie med ett fälgbyte om jag inte trivs med bilen som GBS konstruerat den men i dagsläget kommer jag att lita på deras val. /T

Grenröret ser riktigt coolt ut på plats. /T