leto

Michael Th :) En bit till Att flytta en a-arm i sidled för att få bättre castor var inte helt problemfritt, det blev trångt mellan undre bakre fästet och FU. Det blir svårt att få in en bricka, en nylockmutter och 1.5 gängvarv på 12mm. Måste nog ändra på någon a-arm. Att göra den undre osymetrisk är inte så lockande och den övre kan komma ivägen för stötdömparen. Får de hur det der ut när jag får dit stötdämparna. Om man gör bakaxelupphägningen enligt bokens mått på delarna ser det ut som på ritningen när bilen står plant. Funderar på om det är fel eller om meningen är att fästet ska bli bättre vid accelration.

:thumbup: Der bra ut :) Några frågor (och lite gnäll ;) ) : Jag är nyfiken på vad du får för camber-kompensering. Har du kollat än? Sitter spindlarnas undre fästen i gaffel? Är armarna lika breda in mot ramen? Det blir enklare att sätta fästena om de är det, fast det är inte så ofta det går att göra. Spindlarna ser ut att vara många plåtar med underliga viklar och mycket svets, kan bil svårta att dra ihop rätt hemma på garaggolvet. Var tänker du sätta stötdåmpare/fjäder?

Jag tänkte försöka få ihop en komplett och måttriktig ritningssatts på bokramen och har hunnit en bit på modellen. Jag försöker följa boken så gott det går utom där det är allt för knasigt, övre främre delen av kardantunneln tex. Men det finns ju en och annan punkt där boken ger utrymme för tolkningar :blink: och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Hjulbasen tex. Jag har flyttat fram undre a-armen så castor blir 5,3 grader, det kommer att ändra hjulbasen runt en cm. Sedan går det ju att dra på fästena en del. Finns det något vedertaget mått på hjulbasen någonstans? Sedan är väl SFRO och farbror Champion inte helt överens om alla rördimensioner. Vad rekomenderas till A-armar och länkarmar? Det blir säkert en skräldus frågor till innan det här är klart. :prop:

Som dom brukar rostar skulle det säkert leda till jordskred.

Inte helt otrolig att det blir det. Efter som okets fäste inte sitter i linje med skivan får du ett moment som vill vrida oket, skivan kommer att hålla emot och resultatet blir att skivan vill ställa sig snett. Om det blir en kraft utåt på skivan beror på hur fästet flexar. Eller har jag tänkt fel nånstans?

:welcome: En 7:a handlar inte om att köra fort, toppfarten är usel, det handlar om att inte köra långsamt. Hög medelhastighet alltså och då är låg vikt minst lika viktigt som effekt. Har du ekonomiska möjligheter så glöm gjutjärnsklumparna och sattsa på något lättare. Du kan kapa bortåt 80-100kg med någon gti-motor och närnare 150 med en hojspis. Enorma viktsänkningar/prestandahöjningar till väldigt låga pengar och utan några större eftergifter på effekten. Det går det att spara vikt på andra ställen också men de möjligheterna har du fortfarande kvar. Själv har jag inga ambitioner att åka jättefort så det står en rejäl gjutgärnsklump och väntar garaget. En 2L BMW 6:a på ca 210kg inkl.växellåda, i stort sett samma vikt som en B23 eller en pinto. Att alla vi andra gör "fel" behöver ju inte betyda att du också ska göra det ;)

Tjusigt! :) Hur mycket erfarenhet/beräkning ligger det bakom okfästets placering på röret? Direkt från 8mm(?) gods till 2mm(?) känns som ett stort steg särskilt som det är en bit ute på ett rör.

Just så, fast lite mindre och billigare ;)

Efter som stolpen ser ut att sitta på kanten av en plåt kan momentet tas upp som rörelse i plåten, med lagom tjock plåt kommer det hålla. Fast då kommer A-armen att röra sig så det blir en del intressanta dynamiska fenomen i framvagnsgeometrin. Caster och Ackerman borde ändra sig en del.

Då hade jag inte behövt någon pulsomvandlare :D. Ny instrumenttavla med fem skalor kanske :prop: (är reglerna dåligt skrivna kanske det går att få igenom). Tanken är att gå in på diffens pulsgivare, dela ner frekvensen och ge rätt pulsform ut för varvräknaren.

När mitt bygge kommit så långt att det blir aktuelllt med hastighetsmätare (väldigt länge kvar) ska jag försöka förmå en elektronikunnig kompis att bygga en pulsomvandlare så jag kan använda en vanlig varvräknare som hastighetsmätare.Hastihetsmätare i Ø52 :) Får naturligtvis göra ny tavla men det är inget stort problem.

Jag kan göra ett försök att få till en hel ritningssatts som är "rätt". Eller är det någon som redan tagit tag i den biten?

Det går att kallbearbetar stål så sträckgräns och brottgräns är nästan lika. Inte så lyckat i en bärarm som Gustaf säger. Vore det inte enklare att använda svetsade rör? Ungefär lika bra resultat men mindre risk att något blir fel.

Lite svårt att säga något om framvagnen från bilden då bilen (förhoppningsvis) är hissad. Vinklarna syns inte. Vilken spindel är det?

Du glömde avdragaren från Biltema :prop: den skymtar lite i överkant på bilderna.

Den är alltså främst tänkt för banakörning?

:welcome: :thumbup: Ser väldigt lovande ut. Det sakas en vettigt mittmotor locost. Bara att ge sig på detaljerna. Några tankar: Sidobalkar i fackverk ger mycket styrka för lite vikt. En eller tvåsitsig? Ser ut att bli trångt i sittbrunnen med två pers.

Instämmer. Skulle välja runda diagonalrör, de är enklare att svetsa i spetsiga vinklar.

Där ser man, jag gissade på sträckgränsen som dimensionerande med knäckning tätt efter. Fast 19kN låter lite lågt, är det säkerhet medräknad i byggnormen? Ska man kanske räkna mot brottgräns på fästena? Om ett fäste böjer sig är bilen troligen fortfarande körbar. I mina fegare stunder har jag räknat att grejorna ska klara 3G och halva bilvikten mot utmattningsgränsen och struntat i havericenariot. Minns inte om jag la på en svetsfaktor också. Hur rätt eller fel det blir är en öppen fråga, hållf är ju ingen exakt vetenskap. Åsikter välkommna!

Hittar inte min "Björks" så jag kan inte hjälpa dig med åtdragningsmomentet. Jag förklarar dåligt. Det stämmer att man inte brukar räkna på klämförband även om det är det som bär, mest för att det är svårt och osäkert att räkna på. Dimensionera som om skruven inte var åtdragen, dvs haveri. Du behöver inte bry dig om hålkanttrycket men bör ha rimliga spänningar i skruv, fäste och svetsar. Sedan kan det vara på sin plats att ta sig en funderare på vilken del man vill ska gå sönder först. Välj något billigt som är lätt att byta ;) Tyvärr brukar det vara svårt att få skruvarna som svagaste länk. 13,2kN motsvarar 440 kg vid 3G, lite tajt kanske men inte så fel ute. Är det knäcklasten eller sträckgränsen som är dimensionerande på staget?

Vi är helt överens, rörelse mellan fastklämd distanshylsa och bussning. Smörjning kan vara ide att kolla med plastleverantören. en del fetter får plasten att svälla. I en fyrlink får du inga sidkrafter i bussningarna så det var inget porblem. Tumregeln för gänglängd är 1,5 x skruvdiametern, 2x om du har sämre material och 1x om du har väldigt bra material. 14x1.5=21mm, så ska du ha någon justermån får du nog ta låga låsmuttrar. 2.5mm i väggtjocklek är inte så tunnt, du har byggt en hel bil med rör som är klenare ;) Förslagsvis behöver du inte lägga hylsan i röret du kan göra den 25mm och skarv den till röret. edit: Ska alltid kolla om någon postat medan man skrivit. Skönt att det ordnat sig.

Om hålkanttrycket ska bära så är något redan fel. Det bör vara friktionen mellan fästet och ledkulans sidor (som blir när skruven klämer åt) som ska ta kraften. Om det blir hålkanten som tar smällen kommer den att deformeras tills ytan ökar så mycket kanten orkar bära trycket, dvs hålet blir lite ovalt. Och det lär inte spela så stor roll.

I de flesta dämpande bussningarna ska all rörelse ske i det dämpande materialet, det finns alltså inga glidande ytor i gummibussningar tex. Själv skulle jag undvika att använda en vanlig skruv som yta i en lagring, du har inte tillräcklig koll vare sig på vare sig diameter, rundhet eller ytfinhet. Det är också svårt att få till en vettig lagring i sidled om du lägger rörelsen vid skruven. (Du har väl inge glömt sidkrafterna i framvagnsbussningarna?) Det kan vara lite knekigt att få till lagring i sidled om du tar rörelsen mellan innerrör och bussning. Ytterytorna måste vara vinkelräta mot röret för att det inte ska nypa. Gissar att det här ämnet varit uppe till diskussion här ett antal gånger tidigare i olika former.

:welcome: Intressant projekt. :) En Robin Hood 2B väger väl runt 900kg så orimligt är det absolut inte. Tyvärr får du beltala den ökade vikten i prestanda. Ingen av böckerna är känd för att vara felfri. Stel bakaxel är mycket enklare att bygga än delad och viktmässigt går det ungefär jämt ut. På en 7:a måste du nog använda kardan, särskilt med stel bakaxel. Gissar att du kan få probelm men utrymme eller vikfördelning. Diff från en framhjulsdriven bil och motorn bak kanske? Atom har mittmotor och borde vara enklare att konvertera till eldrift. Stora problemet med en hembyggd mittmotorbil är karossen, snygga, enkla, billiga och byggvänliga former är det glest med. Det brukar bli fult eller(/och) dyrt.

Den mellan O och J1 kan du hoppa över, ensam gör den i stort ett ingen nytta alls. försök i stället få in de röda på bilden. Gärna en R på vänstersidan också.