Jump to content

Christer J

Locost Sverige medlemsklubb
  • Posts

    3,150
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    55

Everything posted by Christer J

  1. Jag antar att du inte menade själva backspärren, den stoppar ju spakens rörelse på mitten så det inte blir som för norrmannen som la i Rejsergiren efter 5an
  2. Original finns ingen spärr som hindrar rörelsen bakåt. Går backen bättre i nu, så kör du så i fortsättningen. Du kan aldrig skjuta i backen mer än till stopp. Det går att justera längden på länken mellan spak och låda om det är samma problem på 2an och 4an.
  3. Kollat lite mer på bilen, bakre kofångarens vänstersida sitter delvis kvar i snövallarna på min infart till verkstan och kopplingen är inte så mycket bättre den heller. Besiktar den sista dagarna i mars, blir lagom att ställa på Saaben samtidigt.. Christer.
  4. Vevaxelbulten har inte varit dragen rätt. det är friktionen mellan drev och anliggningsytan på veven som håller ihop det. Jämför med fälgen mot bromsskivan. Eller så har det varit olja , smuts eller skador på drevet/vevtappen. Viktigt att det är rent där när man monterar. Kilen är en styrning och håller inte drevet när bulten är dragen, utan är mest en monteringshjälp. Exvis Renault har ingen kil alls på veven och många bilar har inte heller kil på kamdreven för att man ska låsa kammen och veven i rätt läge innan man monterar kamremmen. Vissa är koniska som på Audi tex, men många är helt plana och det gäller att man drar rätt och håller rent mellan alla ytor. Christer.
  5. Här finns några ramsor att ta till om det jävlas. Man känner sig lugn efter att ha sett honom varva upp..
  6. Kan det bli så om kolvringarna är för stora/saknar gap eller kanske skit i ringspåret? Intressant att öppna och kolla hur ringar och kolvar ser ut.
  7. När ska du besikta? Jag ska snart besikta min DOHC siera, Någon form av mörkgråblåaktigmetallic. Det får avgöra ödet för bilen och om det blir för mycket tvåor, så blir den donator och skrotas. Kopplingen är dock rejält gubbkörd innan farsan köpte den, men den slirar inte än i alla fall.
  8. Du ska absolut fixa någon form av anpassningskil mellan skärm och bakdel. Antagligen bäst att bygga på skärmarna med plast, och lackera så det inte blir tre delar av det hela.
  9. Eller rör, det blir snyggare. Tycker jag i alla fall.
  10. Det är bra att ni fått upp farten igen. Jag vill ju inte åka ensam på tur nästa sommar! Men jag tror ändå att jag ligger lite före er ännu. Jag har ju färdigt elsystem och egentligen bara oljetråg, scuttle och bakdelen kvar på karossen. Jo så är det, för du skulle väl fixa mina skärmar ;)
  11. Av miljöskäl ska väl vevhusventilationen vara sluten? Och om du trivs med pys och sug (o)ljudet som blir med öppen avlastningsventil så är det inget problem att ha ett sådant filter som du visar. Men jag föredrar slutet system på båda dina frågor. Christer J.
  12. Det blir ju bra det där. Lupus, spaken är från 9000 och på en bild tidigare i tråden syns den bättre. Själva klumpen är 95 mm djup inkl kontaktstycken som inte är med på bilden , 75 höjd och 80 bred.
  13. Vad bra. Då tolkar jag det som om det är okej. Varvräknaren? Tittar nästan aldrig på den. I normala hastigheter spelar det ändå ingen roll om det varvar 1800 eller 3000, jag kan ju vrida lite på huvudet så ser jag hela, och om det går undan så har jag antagligen ögonen fäst vid ingången på nästa kurva i alla fall Jag kör mest på gehör och det har funkat bra hittills. Edit: större ratt kanske om de anmärker på SBP
  14. Hur är det med hastighetsmätaren, måste man se hela skalan, eller räcker det att man skymtar siffran 100 km/h sedan försvinner siffrorna bakom ratten och kommer igen vid 180 igen. Skalstrecken syns hela vägen. Detta är när jag (182 cm) sitter normalt. Man får ju knappt köra fortare. Varvräknaren syns bara från 5000 och uppåt, men det spelar ingen roll, jag kör med ögonen på vägen när det går fort. Normal körställning:
  15. Skulle du möjligen ha slipat lika mycket på 3 & 4 så är det ju lika tunt, och svets i en topp kan ju spricka. Men det förklarar inte kompskillnaden, då portningen görs på utsidan ventilen/förbränningsrummet. Skulle svetsen gett sig borde det ju synas om du trycksätter kylsystemet och tittar in i porten utifrån?
  16. Tusan, du var först att hitta Bagings bil!
  17. Bra fråga, jag har samma på min bil. Det är ju för övrigt aluminium i mellanaxel och knutar på min, och det är ju originaldelar från Saab, och Volvos mellanaxel är ju samma. Det som står i boken är ju att man inte får svetsa aluminiumdelar i styrningen.
  18. Jaa, den kvaliten får man inte klaga på. Inte många rotorer blir 26 år gamla. Fast å andra sidan blir det inte så många mil på en rallybil. Det ser ut som Lumenition Optronic. Kan vara samma. Vi rotar vidare.
  19. Gäller det alla beg bälten och inte bara de med bältessträckre liksom med airbags?
  20. Problemet är att det slår över ner till axeln, och det brukar inte bli annat än provisoriskt med lim där.. Det har ju gått med epoxy och isolerlack ett tag, nu uppdagades detta på bromsbänken, men jag tror inte han vill bli stående på en SS med samma fel igen.
  21. nä. Inte ens reklam på mailen
  22. Finns det någon som möjligen minns Biltemas elektroniska tändsystem som såldes på 80 talet? Har en bekant som har ett sedan 26 år (Tjugosex!) monterat i sin golf och nu har rotorn spruckit. Behöver hitta en ny, den har triggerhjul och är vit. Vet någon vem som tillverkade dessa? På Biltema vet dom inte. Christer
  23. Christer J

    Lotus 23 - Belo

    Det är väl inte så att det finns speciella typer av bult som heter sträckbult. Hur man sedan belastar den vid montage är ju en helt annan sak. Man kan ju dra alla bultar till sin sträckgräns eller över den, och därmed töja dom. Långa bult sträcks ju mer än en kort vid samma moment. Därför har man längre bult i en konstruktion där det förväntas större rörelser pga temp eller belastningar för att ha mer marginal till töjning och därmed minimera risken att det ska lossna när det kallnar eller avlastas. I detta fallet är alla bult fortfarande 153 mm långa, så jag tvivlar på att de är överbelastade och gängorna kommer fortfarande att passa. Att sedan vissa topplocksbult släpper / töjs beror ju endast på hur hårt dom sträckts vid montaget. Där skulle man kunna gå så långt som vid de extremare fallen jag jobbar med, att ha olika moment på samma bultförband, beroende på vilket smörjmedel man använder. Det kan skilja uppemot 30% på olika smörjmedel i klämkraft vid samma åtdragningsmoment, det påverkar därmed en hel del på hur mycket man sträcker bulten.
  24. Christer J

    Lotus 23 - Belo

    Alla bultar sträcker sig mer eller mindre ( beroende på kvalitet och moment) när man drar åt dom. Det ska alltid finnas en förspänning i bulten som ska följa materialets rörelser vid tex temperaturförändringar och vibrationer. Det skulle lossna annars. Sen att man kallar topplocksbult för sträckbult betyder inte att dom är gjorda utav gummi, utan att dom sträcks när man drar dom, liksom alla andra bultar. Det skulle ta tvärstopp direkt vid kontakt annars, och då lossnar det om ett material krymper mer än bulten när det blir kallt. I mitt andra jobb så använder man ibland Hydratight verktyg, vilka sträcker bulten med ett bestämt tryck, innan man med fingrarna sätter åt muttern. När man sedan släpper hydraultrycket så drar den sträckta bulten ihop förbandet. Ett väldigt bra sätt att dra bult iom att man helt kan räkna bort friktionen i gänga och bultskalle jämfört med när man momentdrar med momentnyckel eller Hytorc vid höga moment. Christer.
×
×
  • Create New...