therealpinto

Det "vanliga" är att man har ett ledlager med gänga, dvs hane. Men det går att göra tvärtom om man vill. /Gustaf

Hellre 4mm i spindeln. Svetshylsa är en svarvad hylsa med rätt gänga som man trör in i röret, ja. Uniballs kan sitta vid diffen eller hjulet, spelar ingen större roll. Dammtätning och smörjnippel bör det vara, en fördel med att ha dem vid hjulen är att det kanske är lättare att smörja och inspektera då. Annars kan man oftast få lika bra justerbarhet med en gummibussning om man vill, det går ju att göra (eller köpa) en gängad "ögla" som håller bussningen ungefär som en uniball. /Gustaf

Hej Jag skulle hellre se 22 eller 25x3 till bärarmarna, och att ni stoppar i en svetshylsa som är gängad. Lagerhusen för skivor är samma på Sierra/Scorpio, alla Scorpio har det men på Sierra är det bara med skivor bak (bilar med ABS, 2.9 V6, 4x4 osv). /Gustaf

OK, jag har nog hjälpt några olika med Capri ;-) Personligen tycker jag att en Pinto passar bättre än sexan i en Locost, det känns också lite synd att slakta en Taunus V6 för de börjar vara ovanliga... /Gustaf

Hej Är man sugen på lite "old school" (dvs förgasare, fyrväxlat, stel bakaxel) så är Taunus 1971-82 den mest "kompletta" donatorn, man behöver egentligen bara skaffa en smalare styrväxel, allt annat kan användas mer eller mindre rakt av. Granada funkar men komponenterna är onödigt tunga. Sierra duger också men det blir lite mer mek med bak- och framvagn jämfört med "boken". Jag tror att man fortfarande hittar lämpliga donator-Taunus i Sverige, jag tycker det dyker upp sådana lite här och där som jag vill köpa utan riktig anledning ;-) /Gustaf

Tänk på att om det är glidok bak, som Sierra/Scorpio/Audi/Golf så ska man ha slang mellan aeln och oket också, eftersom oket rör sig när man bromsar. Gustaf

Ah, just det, du finns i Umeå. Det går bra att ringa, efter lunch i så fall. Du har helt rätt i att det är bättre att bärarmen kröker sig än att ramen gör det. /Gustaf

Debatten ovan har böljat mellan specifika frågor runt ett bygge, och mer allmänna frågor. De specifika frågorna tror vi inte att vi kan reda ut i detalj här, i detta forum, men vi känner ett behov av att försöka svara på några mer allmänna frågor. Krav på ett chassis vridstyvhet: Det finns inga exakta fastställda gränsvärden, bland annat för att det inte alltid är så lätt att mäta. SFROs besiktningsmän har dock en erfarenhetsmässig grund att bedöma chassin på. Den baseras på mångårig erfarenhet men också på ett riktvärde som säger att en normal gatbil bör ha ungefär samma vridstyvhet i lbsft/grad som bilens massa är i lbs (enheterna är lite bökiga men förhållandet blir enkelt). Det betyder att en bil med vikt på cirka 1250 kg (2860 lbs) bör ha en vridstyvhet på cirka 2860 lbsft/grad eller 3880 Nm/grad. Har man en tung motor med hög effekt/högt vridmoment bör man öka säkerhetsfaktorn. En "rejsbil" kan dubbla vridstyvheten som riktvärde. Dessa riktvärden är "general knowledge" inom bilbyggarbranschen och rekommendationerna går att hitta på flera ställen, i facklitteratur bland annat. Generellt angående fakta, regler och normer: Fordonstypen amatörbyggt fordon är vad man skulle kunna kalla "oprovade prototyper", det är en undantagsklassning av fordon och en av grundtankarna med typen är att man för en begränsad mängd fordon ska kunna ha ett enklare provförfarande för att det ska vara ekonomiskt möjligt att själv bygga sitt eget fordon. Det är en av anledningarna till att SFRO hellre kräver överdimensionering av en tveksam konstruktion, än godkänner den. Att registrera sitt egenbyggda fordon som amatörbyggt fordon är en möjlighet för byggaren. Det är inget krav. Den som hellre vill få sin konstruktion provad på gängse sätt för serietillverkade fordon har möjlighet att göra det, genom krockprov osv. Det blir inte billigt, det tar lång tid och är inte så enkelt men möjligheten finns. Ändring av bedömningar: En bedömning ändras inte i efterhand om inte särskilda skäl föreligger. Om det framkommer nya fakta som innebär att det av säkerhetsskäl är motiverat att "stoppa" en konstruktion, så gör vi så. Speciellt om man som i detta fall kommit överens om att göra ytterligare en byggbesiktning. Helhetsbedömning av en konstruktion: SFROs besiktning är (liksom Bilprovningens) en stickprovskontroll, dock en förhållandevis omfattande sådan. När man vid kontrollen hittar en stor mängd fel, tyder det på att konstruktionen inte är genomtänkt och den kan dölja en mängd andra fel. I det läget är det mer rationellt att kräva en ny konstruktion, än att ge råd om hur man lappar och lagar något som har fel förutsättningar från början. Det blir billigare och bättre för alla parter att göra rätt från början. Det är BYGGAREN som har ansvaret och bevisbördan gällande sitt bygge. Inte SFRO, ASB, leverantören eller någon annan. Detta innebär att SFRO blir mycket tveksamma i fall där SFRO ställer sig en rad frågor på tveksamma lösningar som inte går att få svar på då byggaren inte har kompetens i frågan eller känner till vad leverantören har tänkt sig (materialspecifikation, fogberedning, blandmaterial, svetsmetoder, konstruktionsprinciper och liknande). Balkram kontra fackverk: Ibland förekommer jämförelser mellan olika typer av ramar och bilar. För att kunna jämföra dessa måste man ha grundläggande kunskaper i mekanik och hållfasthetslära, och har man dessa inser man också lätt att ett fackverk ("standard" Locostram exempelvis) och en balkram (typ T23) fungerar på helt olika sätt. En gammal sanning är att en hyfsad balkram är bättre än ett dåligt fackverk. Väldigt förenklat kan man säga att en balkram bygger på profilens egen styvhet, medan ett fackverk bygger på att de ingående komponenterna stöttar varandra. Att lära ut fackverkskonstruktion på ett forum är ingen lätt uppgift och därför hänvisar vi till allmänt tillgänglig litteratur i ämnet. SFRO har fått en mängd frågor i denna diskussion och vi anser att vi har försökt besvara det vi tror kan besvaras i denna form (ett forum, där man kommunicerar asynkront). Vill Tomas eller någon annan diskutera konstruktionslösningar kan ni kontakta exempelvis Luigi de Barone eller Gustaf Ulander (kontaktuppgifter finns på www.sfro.com), eller någon annan besiktningsman. SFRO genom Gustaf Ulander

Det är rätt svårt att ge en riktigt bra kommentar till detta. Uniballs eller ledlager är inget enkelt område. Det finns inget generellt "förbud" mot ledlager men beroende på konstruktion finns det platser där de är direkt olämpliga. Det handlar främst om geometrier som kräver ett visst mått av flex i infästningarna för att funka, ett typexempel är en fyrlänk med övre stagen vinklade (som nyare Mustang eller Taunus 1971-82). En normal fyrlänk som i en vanlig sjua funkar med ledlager om allt sitter i linje. Däremot är det så, att för gatbruk och de flestas bankörning är det totalt vansinne (edit: okej då, inte vansinne kanske men onödigt och inte den bästa lösningen) att ha ledlager överallt i bakvagnen. Polyuretan- eller gummibussningar fungerar lika bra tekniskt sett, är billigare, håller bättre och kräver inte att alla geometrier är exakta. Det går utmärkt att göra stagändar för bussningar som ger lika enkel och bra justerbarhet som ledlager. Vill man envisas och ha ledlager, är det inte dumt att ha bussningar i ena änden av staget. Köper man ett fyrlänkskit till exempelvis Escort MkII är det gjort så. Med anledning av ovanstående kan man alltså godkänna ledlager i vissa konstruktioner, och underkänna dem i andra. Är man osäker, fråga besiktningsmannen eller välj den säkra, enkla och billiga vägen - använd bussningar... /Gustaf

Är det något problem att gå på 25x3mm ? Jag skulle säga att du kanska lätt kommer upp i 9-10 kN (450kg bak istället, lite högre acceleration?) och då har du ingen enorm säkerhetsmarginal längre. Jag kan inte besikta någon bil på ett forum, jag hoppas att ni förstår det. /Gustaf

Jadå, det är inga problem. Men bakvagnen ska ju vara vettigt justerad vid besiktning, vilket också betyder att fästena måste medge korrekt geometri (normalt sett lika långa, parallella stag). /Gustaf

Att hitta en Sierra med typ 9 och skivor bak är inte så lätt, speciellt om man är ute efter en bil med fyra. Skivor bak satt bara på 2.0 om den hade ABS och det var option hela tiden. Det är betydligt enklare att köpa en lös typ 9-låda och använda en bil med skivor runt om som donator istället. Bakvagn med skivor/trummor skiljer sig åt genom att drivaxlarna är olika men minns jag rätt kan man bara flytta över själva hjullagerenheten (passar även från Scorpio, som alltid har skivor bak) där även okhållaren sitter. /Gustaf

Hej Det ligger mycket arbete bakom proppen, SFRO har jobbat med VV och Bilprovningen länge för att förankra delar av det som står i förslaget. Trafiksäkerhetsverket existerar inte längre (lades ned 1993 var det väl) och VV har såvitt jag vet inget direkt emot byggsatsfordon som princip, men det finns ju ett antal saker att hantera i samband med dem. Personligen tycker jag att proppen innehåller övervägande bra saker och vi får hoppas att det ger resultat. Det är också skönt att se att allt jobb som framförallt SFROs styrelse (tillsammans med SMC som också jobbar hårt) slår igenom. /Gustaf

Hej Jag försöker planera in den annalkande våren, då det alltid brukar vara gott om folk som vill få sina byggen byggbesiktade. Just nu tittar jag på möjligheten att ta en specifik Umeå-sväng och försöka hinna med ett antal besiktningar då. Jag har ett par-tre intressenter redan men anar att det finns fler. Min grundtanke är att komma loss en vardag. Tidsplan inom några veckor troligen. Ni som är intresserade eller känner folk som kan vara det, hör gärna av er till mig, e-post går bra, therealpinto@yahoo.com . /Gustaf

Men det är fortfarande "elservo"? Jag hade för mig att nya ABS-systemet med vakuumservo kom mycket senare...? /Gustaf

Ja, köper man ram eller delar "utifrån" ska man alltid begära materialintyg. Inte minst för sin egen skull. /Gustaf

Det jag skrev där, "St 35 duger normalt sett alldeles utmärkt till en ram, runt 220 N/mm2 är okej." stämmer, för en normal Locostram (dvs inte extrem motor, inte en enorm mängd avsteg från "vanlig" ram och 25x25x2 (minst)) så funkar stål med sträckgräns på 220 N/mm2 bra. Välj normaliserat med en brottgräns cirka 100 N/mm2 högre och förlängning till brott på minst 10% så blir det bra. Det är förstås inte fel att dubbelkolla med "sin" SFRO-besiktningsman heller men i detta fall så tycker jag nog inte att det behövs. /Gustaf

Scorpion har ju original ett hyfsat smidigt elservo i ABS-enheten, det går ju att använda det om man vill. Inte så tokig lösning faktiskt, det går att använda bara servot utan ABS-funktionen. /Gustaf

En vägledning kan vara att titta på vad bilen väger, hur viktfördelningen är och sedan räkna lite på vilka laster som kan uppkomma vid framförallt bromsning och när man kör på saker (potthål, trottoarkanter, vägbulor...). /Gustaf

Volvo 240 med lite justering funkar också. Dessutom gör flera tillverkare eftermarknadsok, Taunusoken kallas M16 och det finns rätt gott om satser som ersätter dem. En enkel och billig variant är också Granada 2.8i, det är ok för ventilerade skivor med större kolv. Men liksom Volvo-oken är de bra tunga och kanske inte optimala på en lätt sjua. /Gustaf

Det enda krav som egentligen finns på rutorna är att de inte ska ge skarpa spetsar vid krossning så formellt sett kan man tänka sig en härdad (bak)ruta som framruta. Men för din egen skull rekommenderas starkt en laminerad ruta eller bra polycarbonatruta. Alternativt att man lägger splitterskyddsfilm på en härdad ruta. När det gäller bågens rör så kan man tänka sig fyrkantsprofil men det gäller ju att se till att man inte riskerar skada sig på hörnen. /Gustaf

Utan att direkt räkna på saken skulle jag nog föredra att gå upp i dimension på bärarmarna. Det skadar sällan att lägga sig på 25x3 eller så istället. /Gustaf

Ställ den så högt det går utan att det spikar, jag skulle börja på 10-12 grader minst. Har du en kat-motor så är ju det en lågkompad historia som behöver mer förtändning. /Gustaf

Normalt sett ingår "efterkontroller" i besiktningsavgiften, så det blir inte dubbel kostnad. Det som kan tillkomma är ju kostnader för resor/transporter men det tillkommer ingen besiktningsavgift igen. /Gustaf

Man bör ha genomgående bultar (alltså genom både ok, distans och adapterplatta) och då går det bra att svetsa distansen på adapterplattan, förutsatt att man har valt svetsbara material förstås. /Gustaf