therealpinto

Nej, helljus/extraljus kan inte användas som halvljus. E-märkningen måste som sagt stämma. HC är märkningen för halvljus (halogenlampa), HR helljus och HCR är kombination av hel- och halvljus (H4). Generellt sett får man aldrig modifiera en E-märkt lykta. /Gustaf

Mekonomen kan väl ta hem det mesta? Det är inte så mycket som finns på webkatalogen men pratar man med butiken brukar de kunna ordna en hel del. Jag handlar av TG Racing (info finns på www.fmcs.nu, i forumet) eller direkt från England, Burton eller Rally Design. /Gustaf

74 kW blir 100 hk och då är det en Pinto (SOHC) du har. Smörjningen är egentligen inget problem bara man byter olja och filter med jämna mellanrum. Men på en gammal motor är det klokt att byta kam och vippor, gärna oljeröret också, eller åtminstone rensa ur det. /Gustaf

Min Capriaxel (MkII/III Atlas) vägde 58 kg med trummor, utan bladfjädrar. En Engelsk axel (tidig Escort eller Capri med liten motor) bör vara betydligt lättare, skulle gissa 10-15 kg mindre. Kölnaxeln från Escort MkII eller Taunus borde ligga mitt emellan. Lada har väl fina aluminiumaxlar? /Gustaf

Jag har vad som kallas semester ;-) Men visst ska jag svara ändå. Generellt sett "ska" man alltid fästa i double shear och uniballs/ledlager ska alltid ha skydd mot "urhoppning". I det här fallet är infästningen så kraftig att man inte behöver kräva double shear, men en kraftig bricka utanför leden som hindrar "avhopp" är att rekommendera. /Gustaf

Visst, så länge man har ett materialintyg som visar på rätt egenskaper spelar det ingen roll om röret heter Helge, Olle eller Lasse ;-) Det man ska tänka på är att intyget ska gå att härleda till rören, som normalt sett är märkta med någon form av bokstäver/siffror. Har man då ett "udda" material blir intyget än viktigare, 2391 NBK som exempel är ju ett rör vi "känner igen" men har man en annan beteckning är det viktigare att visa ett trovärdigt intyg på rören. /Gustaf

Såvitt jag vet är rören antingen C eller NBK, trodde inte det gick att kombinera... Åter, med specifikation på sträckgräns, brottgräns och förlängning till brott enligt tidigare inlägg ska leverantören kunna ta fram rätt rör och intyga att det man köper uppfyller kraven. Måste du/ni välja sömlöst då? /Gustaf

Såvitt jag vet är det T31MA som ersatte T31M när dispensavgiften "försvann", och är den koden satt ska man inte kräva kat på bilen. Strikt sett är det nog så att man satt fel dispenskod vid reggningen om bilen hade kat men det är väl bara att tacka och ta emot... /Gustaf

Grundregeln är att din bil ska vara i samma utförande som den regbesiktades i 1997. Hade den då katalysator osv så ska den fortsättningsvis ha det. Hade den inte kat (utan reggades med dispensavgift) så ska den inte ha katalysator. Vad står i regbeviset? Du ska ha en dispenskod för något av alternativen, med avgasdispens " T31M Dispens från avgasrening frånsett CO‑halt vid tomgång (bensin) respektive röktäthet och köld­startanordning (diesel). (Dispens­avgift 7000 kr.)". Utan dispens är det knivigare, kanske T31S. Man ska veta att SNFS ändrades i december 1996 just angående detta med kat om jag inte minns fel, en bil reggad 1997 kan därför ha behandlats lite märkligt eftersom det var "nytt" för ASB. Har man glömt det och du kan bevisa att dispensavgift erlagts bör det rättas till i efterhand, dvs regbeviset ska uppdateras med dispenskoden T31M. Om avgasvärdena aldrig är uppmätta är det troligt att bilen hade avgasdispens men att man glömt skriva in dispenskoden. Vad säger byggaren (för det var inte du som byggde, eller?)? När det gäller viktgränserna och slagvolymsgränserna hinner jag inte fara igenom alla lagtexter igen, men minns jag rätt finns det hinder båda vägarna mot att anse att ett amatörbyggt fordon tack vare dem skulle klara sig från avgasreningskraven. /Gustaf

Jag tror att jag såg en på en närbelägen skrot men jag tror inte skrotaren har koll på vilken som har diffbroms och inte. Men det måste dubbelkollas och bilen var lite bökigt placerad. Om du verkligen vill ha den och kan tänka dig att betala frakt och en slant för att jag släpar fram bilen, maila mig på therealpinto@yahoo.com /Gustaf

Diffbroms i alla fall. Men hyfsat fräscha MkI XR4x4 är ovanliga nu, de ska inte skrotas som donatorbilar utan renoveras ;-) Hur sugen är du på en diffklump med viskobroms? Jag tror att jag vet var det finns en... /Gustaf

Ja, de klarar ju kraven (minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott). /Gustaf

All info om bullerprovet finns i VVFS 2003:22 (sök i google så hittar du den). /Gustaf

Ja, trepunktsbälte är alltid grundkravet som sagt, båge eller inte. Det går utmärkt att montera övre fästpunkt utan båge också. /Gustaf

3-punkts rullbälte är alltid alltid alltid grundkravet och har alltid varit så. Undantag kan medges OM det inte utan BETYDANDE svårighet går att ordna övre fästpunkt för 3-punktsbälte. Historiskt sett har man inte alltid varit så hård på detta men i en Super Seven/Locost går det alldeles fantastiskt utmärkt att få till övre fästpunkten vilket åtminstone jag inte insåg förrän jag såg det för några år sedan ;-) Hasplåt behöver inte vara ett krav, det är en fråga om hur bilen ser ut och vad/hur det tar i. /Gustaf

Värdena gäller i första hand bärarmar, ramen är det lite enklare med (den är normalt sett mer överdimensionerad mot brott). /Gustaf

Det finns en del mått på Sierradiff (och BMW) i en tråd på Rejsa när jag klurade på diff till Caprin: http://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=2147...sierra&start=21 /Gustaf

Tja, då är det svårt. Egentligen bör man inte använda ledlager där utan hellre en "riktig" spindelled. Men ibland kommer man inte ifrån lösningar som inte är optimala. Det är skillnad mellan "bör" och skall. Man kan godkänna lösningar som inte är optimala, utan att för den skull rekommendera dem. /Gustaf

Ja, ST37.4 kan funka, men jag har bara data från Helens på NBK-varianten och den är OK. C-märkta rör kan vara för hårda men invänta materialspecifikation från leverantören. Tipset om att använda sömmade rör är inte dumt, det funkar i stort sett alltid bra och det brukar vara lättare att hitta rör med rätt materialegenskaper. /Gustaf

Du måste få data på både brottgräns och sträckgräns. Brottgräns är alltså vid vilken spänning materialet går av, sträckgräns är när det deformeras. Stor skillnad mellan dessa värden tyder på att det är ett segt material som alltså hellre kröker sig än går tvärt av om det överbelastas. Basic kanske men jag vill bara förtydliga. Icke normaliserade sömlösa rör är ofta för hårda (brottgränsen ligger för nära sträckgränsen). /Gustaf

Jo, alla leder (speciellt länklager) bör sitta i "double shear", dvs en "gaffel". Speciellt om den står på en "stolpe" som leden i bilden gör. /Gustaf

Är det normaliserat så är det oftast okej, men det framgår av specifikationerna. Spara faxet från leverantören så räcker det troligen som materialintyg (om det står sträckgräns, brottgräns och förlängning till brott, och det hänvisar till någon form av märkning på rören). /Gustaf

Ja, om det är rätt kvalitet. Som jag kanske har skrivit förut, DIN2391 berättar vilken "form" röret har, men säger inget om materialkvaliteten. DIN2391 NBK (normaliserat) funkar bra, men DIN2391 C ("hårt") funkar inte. Som sagt, se till att leverantören kan ange hållfasthetsvärdena för röret du köper (minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott). /Gustaf

Tja, antingen så får du fixa ett bättre (tydligare, seriösare, med detaljerat) effektintyg eller ett som visar högre effekt som ASB tror på (och då gäller det ju att tjänstevikten "räcker till"). /Gustaf

Här i stan brukar Bilprovningen räkna cirka 10% per 0,1 bar i laddtryck som det absolut minsta en turbokonvertering ger. Laddtryck under 0,3 bar brukar man också se mycket misstänksamt på. V8 dubbelturbo är alltid känsligt effektmässigt. Seriösa effektintyg och en motorspec som motiverar effekten lär behövas. /Gustaf