therealpinto

När avgasdispensavgiften försvann så hände lite saker. Tidigare kunde man ju slippa dispensavgiften genom att använda en kattad motor och den skulle då ha styrd tankavluftning via kolkanistern. Eftersom man numera ger alla dispens kostnadsfritt så finns det heller inget riktigt krav på kolkanisteravluftning. Självklart är det ju så att det är bäst att använda både katalysator och kolkanisteravluftning. Vi har tidigare diskuterat hur avluftningen funkar, men i princip så leder man tankens avluftning till kolkanistern, och en slang från kolkanistern via magnetventil till insugsröret. Styrdatorn öppnar magnetventilen emellanåt för att "tömma" kanistern på ångor som då förbränns i motorn. Har man kvar original styrdator som kontrollerar kolkanisterventilen så kopplar man förslagsvis in allt som det ska vara. Då slipper man massa bensinlukt och är snäll mot sig själv och miljön. Har man ingen styrdator som klarar av saken, kan man ändå dra en avluftningsslang till kolkanistern. Den blir visserligen mättad så småningom men då kan man byta den. Alternativt kan man ju koppla magnetventilen så man kan lufta ur manuellt, eller så att det luftas ur emellanåt ändå (koppla den till tutan, helljuset, backljus eller något annat som man använder ibland). /Gustaf

Jag tycker nog att man "alltid" ska välja MS-extrakoden, även om man bara kör soppa (vilket på en turbomotor i mina ögon är lite snålt - det är i tändningen effekten och registret sitter). Den är inte mer komplicerad att jobba med, egentligen, bara man tar sig lite tid. Men möjligheterna är mycket bättre... /Gustaf

Ska man dra nytta av E85 så ska man styra tändningen, tycker jag. Det går bra både med V2.2 och V3.0 om vi börjar i den änden, men V3.0 är ett betydligt stabilare kort så jag rekommenderar det. MSI duger utmärkt som processor. Kodmässigt rekommenderar jag MS-extra (092q2 är senaste stabila som jag testat, 024s13c är den som brukar anses "mest stabilast"). Då kan du med små justeringar styra Pintons originalfördelare. MS-extra ger dig dessutom shiftlight, elfläktstyrning, launchcontrol, flatshift och en hel del annat du inte visste att du behövde förrän du provade :-) Alltså, köp ett MSI V3.0 och ladda in MS-extrakoden, gör mindre justeringar för tändningen. /Gustaf

Jag har sett varianter med en "mantel" som omsluter ungefär halva bussningsröret också, för att sprida krafterna bättre. Men det beror förstås på vad det är för materialtjocklek i bussningsröret, hur passningen är osv. om det behövs. Jag vet att det finns firmor i USA som säljer smidda/gjutna rod ends också. /Gustaf

Det är klokt att på något vis göra så att man svetsar bulten i lite mer än bara "kortsidan" så att säga. Kolla Ajdens byggtråd på Rejsa, han gjorde egna som han slet sönder för att testa vad de höll för, tror jag... /Gustaf

Jo, det är i de flesta fall mycket bättre än "uniballs". Se bara till att de är vettigt tillverkade. /Gustaf

Det ser ut som en bra placering. Både tidiga Sierra och Escort MkIII/IV har pumpar/filter som sitter rätt lågt men jag har trots det aldrig varit med om att man kört loss dem. Åtminstone på Sierra lär diff/avgassystem ta i före pumpen. /Gustaf

Pumpen brukar hamna i närheten av tanken nånstans, på "bakväggen" (bakom stolarnas ryggstöd) eller bredvid tanken. Så länge pumpen inte är bilens lägsta punkt eller riskerar att skadas av bakaxel/drivaxlar som rör sig brukar det inte vara några problem. /Gustaf

Jag tycker (jag som enskild besiktningsman, det är inte förankrat hos resten av SFRO) att det är bättre om ni som byggare går via SFRO för att påverka Vägverket. Jag vet hur svårt det är att få till bra möten med rätt folk på Vägverket, på grund av tidsbrist bland annat (på deras sida i första hand). Jag tror därför att Locost Sweden har större chans att få gehör för synpunkterna om de kommer via (eller tillsammans med) SFRO. Mitt förslag är att ni sätter ihop en lista eller ett dokument med de "problem" ni upplever, och tar upp det med SFRO. En del saker kan vi säkert lösa direkt, andra får vi kanske ta med VV. Jag skulle inte vara främmande för att ta med en representant från klubben till ett möte där vi tar upp "Locostfrågor". /Gustaf

Precis, CO på 4,5% och sluten vevhusventilation är krav, alltså i princip motsvarande 1975 års modell på bilar. /Gustaf

Se mitt svar på Rejsa...det finns i alla fall inga nya regler som säger så, och ingen föreslagen ändring med den innebörden heller. /Gustaf

Capri bör vara runt 35-40 mm bredare i alla fall, Taunus ytterligare 40-60 mm nånting - det här är uppskattningar. Jag skulle också gissa att Escort MkI/II passar någorlunda och då är det också enkelt och förhållandevis billigt att köpa en ny, kort styrväxel. Just kort styrväxel (dvs snabb utväxling) rekommenderas mycket mycket starkt på en Locost - då känns det "sportbil" på riktigt... /Gustaf

Mja, det beror väl litegrann på hur resten av konstruktionen ser ut men i en "normal" Locost finns det inget som helst behov av stumma fästen. Jag avråder klart från att bygga så. /Gustaf

Det finns idag inget "system" för att regga ett amatörbygge med "miljömotor", eller snarare med annat bränsle än bensin (och kanske diesel). Eftersom inget system med undantag finns skulle man troligen behöva avgascertifiera bilen som etanolbil (räcker inte med bara en certad motor, motorn måste testas i bilen), vilket knappast är ekonomiskt rimligt för så många hembyggare... /Gustaf

Har du 240 mm (Sierra 2.0 utan ABS) eller 260 mm (Sierra ABS/V6) skivor nu? 260 mm brukar kännas lite bättre, nästa steg är lite roligare belägg som sagt. Har man plats innanför fälgarna kan man använda 280 eller 300 mm skivor från olika Fordar också. Med fräscha prylar och vettiga belägg ska standard Sierraok räcka långt på en så lätt bil. /Gustaf

Umm...ja, hypotetiskt :-) Problemet är väl kanske i första hand att ge sig på att modifiera en limmad konstruktion, det kan vara knepigt. /Gustaf

Ska man vara petig krävs regbesiktning eftersom du tillför bitar som styrs av VVFS (framrutan i första hand). Fastsättningen måste man bedöma på plats, men sprintar bör funka om den sitter stadigt. /Gustaf

Ja, det finns inga formella hinder mot att ett ombyggt fordon reggas igen som ombyggt fordon. Att bara byta kaross på ett buggybygge är inga problem alls. /Gustaf

När det gäller byggsatsfordon så måste reglerna för dessa diskuteras mellan SFRO och i första hand Vägverket. Det kan finnas skäl att anpassa vissa regler specifikt för byggsatser, men än finns inget konkret att säga. /Gustaf

För materialet gäller att det inte får ge skarpa spetsar vid krossning. I praktiken är det en laminerad glasruta eller polykarbonatruta (Lexan till exempel) som kan bli aktuellt. Väljer man polykarbonat bör den vara repskyddad så att den tål torkarna någorlunda. /Gustaf

Anledningen (huvudanledningen) till att man är/varit tveksam till att låta byggsatser gå som amatörbyggt fordon är att hela regelverket vilar på att amatörbyggt fordon byggs av entusiaster, med mer tid än pengar, och att det ska handla om enstyckstillverkning, i princip unika individer. Det skulle vara möjligt för en byggsatstillverkare att utnyttja regelverket för att slippa bekosta krockprov och liknande som krävs för serieproduktion, eller för att slippa att ansöka om lågserieundantag. I teorin skulle två olika tillverkare av motsvarande bilar då hamna i en sits där en tillverkare (den som utnyttjar amatörbyggesundantagen) får ojusta fördelar (lägre kostnader) jämfört med den som själv reggar sina byggen som serietillverkade. Nu har ju Vägverket fått i uppdrag att utreda hur rena byggsatser (där man köper *allt* i lådor från en tillverkare) ska kunna hanteras smidigare, utan behov av dispens för varje enskilt exemplar. Det är alltså snarare troligt att det kommer bli enklare än svårare att hantera saken framöver. /Gustaf

Varifrån skulle de direktiven till ASB ha kommit? Det är Vägverket som kontrollerar ASB och såvitt jag (SFRO) vet har inget liknande kommit därifrån. Det är högst otroligt att Vägverket skulle ändra riktlinjer till ASB utan att involvera/informera SFRO. I Bilprovningens egna tekniska handbok står detta: ------------------ Byggsatser VV anser att även byggsatser i vissa fall kan klassas som amatörbygge. Kravet är att byggsatsen inte är helt komplett, samt att en del egna konstruktioner är nödvändiga för att färdigställa bygget. ------------------ Där är alltså inget ändrat. När det gäller chassin/ramar som säljs med identitetsmärkning så är det inget fel med det. Som köpare skulle jag snarare se det som ett mått på tillverkarens kvalitetsmedvetenhet - spårbarheten som numret ger borde rimligen vara bra om man exempelvis upptäcker eller materialfel eller liknande. Problem kan uppstå när man använder nummer enligt EU-norm, där de indikerar att fordonet reggats med lågserieundantag. Det är i och för sig förmodligen formellt korrekt när det gäller amatörbyggen men gissningsvis är just den kombinationen reggad på Westfield (i detta fall) varför en annan tillverkare inte kan använda den. Ett amatörbygge har ju byggaren som tillverkare. /Gustaf

Här är jag :-) Det finns inga som helst krav på att man ska ha svetsat ramen själv. Däremot är det ju så att 100% kompletta kit där man köper allt från en leverantör, inte klassas som amatörbyggt fordon. Har man gjort så, får man söka dispens hos Vägverket. Var gränsen går för att man ska anse att "för mycket" är färdigt kan förstås vara lite svårt att exakt säga men den gängse tolkningen är (och har varit) att så länge byggaren själv monterar ihop bilen och skaffar/bygger vitala komponenter själv (motor, drivlina, bromsar, stötdämpare osv) så är det ett amatörbyggt fordon. "Risken" att råka illa ut är förstås störst för dem som handlat mycket färdigt från en leverantör. /Gustaf

Det vore bra med materialintyg på dem, om de ska godkännas. Jag skulle faktiskt kunna fråga, jag handlar en del annat därifrån. /Gustaf

Spontant skulle jag fundera på hur den typen av arm tål belastningen som blir när man bromsar (vill "trycka" armen framåt), det är ju liten tvärsnittsarea, hur stor är risken för knäckning? Jag ser liten anledning att gå ned i dimension på övre armen, men vill man absolut bygga så, kan man försöka övertyga mig med en bra hållfasthetsberäkning. Vill man slippa räkna bygger man på "känt" sätt :-) /Gustaf