therealpinto

Jag tycker också konceptet låter rätt, med egen ny ram. Jag har visserligen besiktat en 356 Coupé-replika på VW-platta med bytt motor och en del annat som ombyggt fordon men det var nog mer ett undantag. Hör av dig om du vill ha kontakt med en annan elbyggare i Piteå, han har gjort en elkonverterad Subaru Outback och verkade vara ganska kunnig på elbitarna. Gustaf

Vi försöker ju minimera den risken, och motorn behöver ju inte vara klar till byggbesiktningen (men man bör ha en bra uppfattning om den specifikation man planerar eller vill ha). Gustaf

Min rekommendation är alltid att man gör det efter byggbesiktningen, så vi på SFRO kan bekräfta att fordonet är lämpligt för dispens och så att vi kan hjälpa dig med dispensansökan. Alla kunder jag hjälpt på det sättet har fått dispensen beviljad. Dispensen måste förstås vara klar innan du gör slutbesiktningen så man vet vilken effekt som får godtas. Gustaf

I grunden instämmer jag, 2.9 är smidig att sätta eftermarknadsinsprutning på för "allt" finns redan. Jag vet att folk byggt om förgasarinsug från 2.6 (eller 2.0-2.3) men det är inte bolt on och man behöver justera både portar och bulthål. Skruvar man bort plenumet från EFI-insuget får man en hyfsad basplatta och att modifiera det för 3 st förgasare är knappast omöjligt men det blir ju ganska högt. Tänk på att du behöver lösa tändningen också, original fördelare går förstås bra att styra med någon form av programmerbar tändbox (ett modifierat Megasquirt till exempel) men då har du ju ändå alla saker som krävs för insprutning. Gustaf

Jag tycker (tror) det är bättre med gummiflärpar bakom, då suger fläktarna över hela ytan. Lägg hela kåpan en bit bakom cellpaketet så får du som ett "plenum". Tanken med gummiflärparna är att det är tillräckligt mjuka för att öppnas av luftflödet med fart. Jag har byggt så i min bil men inte kunnat kolla vad som händer när man kör. Får kanske rigga GoPro och ta en sväng när bilen går igen 🙂 Det här är ju typiskt sådant man kan utvärdera när bilen är klar också, genom att testa lite olika lösningar. Gustaf

När fläktarna går suger de över större delen av ytan. Det kan finnas anledning att ha hål som dina trianglar för flöde i fart men då bör de täckas av gummiflärpar som fungerar som backventiler, så när fläkten går sugs de stängda. Kolla på fläktkåpa på lite nyare produktionsbilar så har de ofta den lösningen (vill minnas att Volvo 940 av sen modell och kanske även S/V70 har det till exempel). Utan flärparna kommer fläktarna mest vispa runt luften, den tar enklaste vägen så då går det inte så mycket luft genom kylaren. Gustaf

Normalt sett är det sällan "fel" med för långt styrstag, dvs om inre ledpunkten för styrningen hamnar innanför ledpunkten för bärarmen (alt. röda linjen) brukar det kunna funka ändå. En annan sak som kan spela in på det är hur spindelns styrarm är gjord för att få ackermann. Har man en spindel för styrväxel bakom hjulcentrum sitter P-änden ofta en bra bit innanför spindelleden vilket också gör att man kan behöva förskjuta inre ledpunkten mer inåt. Saabspindlarna ser ut så på bilden, och visst sitter de på rätt sida, med styrarm bakåt? Gustaf

Eftersom det handlar om att den ska klassas som amatörbyggd (inte ett ombyggt serietillverkat fordon, eftersom den ju inte är registrerad från början) så handlar det mer om att förändra grundkonstruktionen, dvs ram/stomme. Men det beror lite på om G20 fanns som "kitcar" också, då kan det gå att lösa enklare. Jag rekommenderar direktkontakt med din närmste SFRO-besiktningsman (du har ju Ludde i Alingsås) om du vill resonera i detalj, då kan han hjälpa dig med hur det går att hantera saken. Gustaf

Jag tycker mer det ser ut som "IA" (dvs Ingvar Adam), när en blinkers har en bokstav som anger intensitet ska den enligt standarden vara gemen, dvs liten bokstav ("1a"). Jämför med ettan under... SM1 som står under betyder i alla fall att den är E-märkt som sidomarkering. Jag skulle inte rekommendera att man provar den som blinkers. Gustaf

Det är lite svårt att gissa, fjädern bör väl vara ganska rejält hård kan jag tänka mig men det beror nog också på hur det är gjort - "låser" insatsen i gängan eller är det bara fjädern som hindrar den att röra sig bakåt? Gustaf

Angiven (tillåten) effekt är motoreffekt, dvs på svänghjul/vevaxel. Mäter man upp effekten i rullande landsväg eller navdyno så är det upp till den som kör dynon att ha system för att mäta upp förlusterna så man kan räkna ut en motoreffekt. Normalt sett finns det sätt att mäta utrullning eller liknande för att kunna ange förlusterna. Det här brukar inte vara några konstigheter hos vana dynoperatörer, de brukar veta vad som krävs av intygen som levereras. Gustaf

...men "bara" 231 hk så det är inte givet att det är tillräckligt för att motivera dispensen. RX8 verkar finnas med 302 eller 324 mm skivor fram, är det de mindre så är det tveksamt. Grejen med dispensen är ju lite att bilen ska överträffa de vanliga kraven med råge. Men resonera gärna med din besiktningsman runt detta under byggbesiktningen och be honom gärna synka med andra besiktningsmän också så går det nog att hitta en lösning. Gustaf

Kort sagt ska det vara en riktigt bra bil, bra hjulupphängningar och bromsar osv. I ditt fall kanske man behöver se över bromsarna för att motivera dispensen, men det beror väl lite på om man väljer att maxa den eller inte. 20 kW/100 kg blir ju max vad man får godkänna men SFRO kan ju bedöma att för en viss bil är det en lägre nivå som är acceptabel. Om det är 255-hästarsversionen du har är det väl troligt att det landar runt 16-17 kW/100 kg för din del, är det den kraftigare blir det väl kanske svettigare. Gustaf

Min research säger att gjutnumret pekar på att det är en L31 Vortec 1995-2000 ungefär, en truckmotor som original gav mellan 255 och 350 hk. Sedan vet man ju inte vad som eventuellt ändrats så visst kan effektmätning vara bra för att reda ut aktuell spec. Gustaf

Tack till er båda 🙂 Gustaf

Intressant och kul! Ger din 3D-modell av motor och låda några mått? Jag är lite intresserad av storlek och form på ett sådan motorpaket...för framtida bruk. Gustaf

Japp men man ska inte skrota ST som donator 🙂 (enbart känslomässigt...från ett Ford-hjärta) Mazda av dessa årgångar är ju relativt självförstörande medelst järnoxid (tyvärr för det är trevliga bilar). Gustaf

När jag forskat lite så verkar det som att Mazdavarianterna (Mazda 6 och Mazda 3) med 150 hk (jämfört med Mondeons 145 hk) har några små fördelar men totalt sett verkar skillnaderna vara små om man ändå tänker byta styrsystem, insug osv. Är tanken att köra motorn helt original bör man vara vaksam på "virvelspjällen" som satt i tidiga Mondeo MkIII (2002-2003 i alla fall). De glappade upp och det händer att spjällen brister så motorn försöker tugga i sig dem. Gustaf

Jag tror det funkar att lufta ändå. Men om det är möjligt, bygg så man kan lossa servona och vinkla upp dem vid luftning. Eller hissa upp framänden på bilen när du luftar... Gustaf

Fordonsår är för amatörbyggt fordon det år då bilen registreras första gången. I praktiken kan man säga att det är punkten 3 i det urklipp du lade in som tillämpas. För amatörbyggt fordon och skatt är nyare fordonsår förmånligt eftersom det faktiskt påverkar skatten, ju nyare fordonsår desto lägre blir beräknat CO2-värde. Malus-skatten ska tas ut de första tre åren ett fordon tas i bruk efter 2018, det betyder att även om man skulle få till en gammal årsmodell så ska Malus tas ut de första tre åren bilen på något sätt är påställd. Anledningen till att man gjort så är att biltillverkare inte ska kunna komma undan Malus genom att ge nya bilar en gammal årsmodell. Alltså finns det ingen vinning med att försöka ge sitt amatörbygge en gammal årsmodell. Tvärtom, det skulle driva upp skatten betydligt. Gustaf

Det man kanske kan lägga till är att förändringen som är aviserad till 1 april 2021, är att man justerar nivåerna för vilka CO2-summor som tas ut. Enkelt uttryckt så sänker man nivån för när Malus börjar (från 95 till 90 gram per kilometer), och man sänker nivån där Malus-effekten ökar (från 140 till 130 gram per kilometer). Dessutom höjs beloppen per gram (från 82 kr/g till 107 kr/g för den lägre nivån, och från 107 kr/g till 132 kr/g för den högre nivån). Räknar man på samma GT40 som jag gjorde åt Arto, så skulle den före 1 april landa på cirka 1800 kr/år de första tre åren, så runt 2800 kr/år de första tre åren från och med 1 april är ändå en skillnad på 1000 kr per år. Höjningen blir förstås mer märkbar om bilen är tyngre och/eller har mer effekt. Maxar man en GT40 med 20 kW/100 kg-dispens efter 1 april kan årsskatten bli runt 6500 kr/år på bensin så då är ju E85 absolut värt att överväga tycker jag. Gustaf

Pressade är absolut okej i sig, förutsatt att de är pressade i en hylsa med rätt passning. Det man ska ha koll på är att de belastas på det sätt som de är konstruerade för. Har man en A-armskonstruktion med fjäder och dämpare på undre bärarm, så "hänger" bilens vikt i undre spindelleden. Då ska man ha en led konstruerad för att ta den typen av last, enkelt uttryckt en led som kommer från en bil med fjäder på undre A-armen. En led på en bil med McPherson, till exempel, bär ingen last i den riktningen eftersom fjäder och dämpare sitter direkt på spindeln. Av den anledningen är till exempel Volvo 240, 740, 940 normalt sett inte det bästa valet till undre spindelled (om man har fjäder på undre armen alltså). Gustaf

Det blir många timmar med mappning 🙂 En sak jag har lärt mig är att ha koll på insugstemperaturen (vad MS visar). Om man mappar mycket tomgång och uppstart är det, beroende på var givaren sitter, lätt att få "heat soak" så den visar betydligt högre temperatur än vad luften egentligen har. Då drar kompensationen iväg och det är lätt gjort att man ändrar VE-tabellen när det egentligen inte är där felet sitter. Gustaf

Jo, jag tycker det är acceptabelt även om det ser lite udda ut med så lång icke kollapsbar del i motorrummet. Gustaf

När det gäller skarvningen med skruv så är det normalt sett acceptabelt men jag föredrar rörstift som pressas i förbandet hellre än skruv. Skruv accepterar jag dock, 8.8 eller 10.9 kvalitet. Övriga har förklarat pluggsvetsarna korrekt (observera, pluggsvets, inte punktsvets), och varför man inte ska svetsa runt hela röret. Är det kollapsfunktion i den delen mellan knutarna som ligger "i" scuttle, ovanför pedalerna? Gustaf