therealpinto

Hej Bockade rör är okej men lite svårt att måtta in. En grundläggande sak när du bygger ram, är att du måste alltid (så långt möjligt) bygga i trianglar. Det är grundläggande inom fackverkskonstruktioner. Alla rör ska ansluta till varandras knutpunkter, aldrig mitt på ett annat rör. Ska man följa det, är det bara praktiskt möjligt att använda bockade rör på några ställen i ramen. /Gustaf

Hej Jag kan inte svara på vilken kvalitetsklass som gäller. Det är ganska få byggare som har möjlighet att gå efter SS-papper - inte ens jag sitter på det just nu. /Gustaf

Hej Tittar man på Dragracingreglementet så är kraven på bur sådana att man kan minska godstjockleken med cirka 0,9 mm om man går på Chrome-molly. Densiteten går säkert att hitta på nätet. Viktskillnaden finns där men på en gatbil är det knappast värt att fundera över saken. Speciellt inte om det är ditt första bygge... /Gustaf

Hej Jag svarar här också... (samma fråga är ställd på Zatzy). Chrome-molly är overkill om du inte ska bygga en tävlingsbil och om du inte är händig med TIG-svets. Vanliga konstruktionsstålrör funkar alldeles utmärkt. Det är inga problem att bygga för 3, 4 eller 7 säten om man vill det. /Gustaf

Hej Sierra 1983-1988 (alla med SOHC Pintomotor, utom nån enstaka 88b som kan ha fått MT-75). Även Scorpio 1985-1988, samt Granada (5-växlat) 1982-1985. /Gustaf

Hej Om ramen genomgående är dåligt svetsad får man göra om allt och även göra om byggbesiktningen. Är det bara någon enstaka fog kan man kanske lösa det på annat sätt, beroende på var den är. Jag har dock aldrig behövt underkänna en ram ännu. /Gustaf Ulander, SFRO

Hej Defroster krävs bara på täckt bil. Om man har vindruta krävs dock mycket riktigt torkare och spolning. Det finns inget riktigt fast gräns för vad som är ruta/vindavvisare men jag tror att vi diskuterade saken i gamla forumet. Då föreslog jag att man skulle använda skissen om siktreferens som utgångspunkt, så kolla gärna där. /Gustaf Ulander, SFRO

Hej Nej, tyvärr, inget namn på rapporten. Men jag kan kanske gräva i saken. Det lär dock vara en gammal rapport... /Gustaf

Hej Som sagt, svårt att bedöma på bilder. Jag vågar inte säga nåt om de svetsarna bara utifrån en bild. En stor risk är om man inte bränner igenom fogen, så att svetsen liksom ligger på ytan. =====*===== Om * är fogen, sett i genomskärning, och === är materialet, så ligger svetsen i överkant av fogen på min "skiss". Det gör att i underkant är det ett glapp mellan materialbitarna, det glappet blir början till en spricka. Alla vassa dimensionsändringar ger risk för sprickor. Mer om svetsar finns att läsa i SFRO-boken och det finns en uppsjö av läroböcker om detta. /Gustaf Ulander, SFRO

Hej SFRO har vid flera tillfällen diskuterat saken med Vägverket, men det är en lång process. Bland annat finns en gammal VTI-rapport där man testat 4/6-punkts jämfört med 3-punkts rullbälte, som visade att 3-punkts skyddar bättre i den typ av olyckor man har i trafiken. Det har dock inte gjort några jämförelser med höftbälten, såvitt jag vet. Vi jobbar vidare på saken men begränsad rörlighet och krångel att ta på bältena är två saker som talar mot fasta 4/6-punktsbälten. De måste ju spännas åt rätt hårt för att funka också, ställer högre krav på användaren. Gustaf Ulander, SFRO

Hej Diffbroms på alla 4x4, ja, tillval på alla andra modeller (utom Cossie, std där) viscodiff som inte servas eller justeras. Jag har bara sett diffbroms på bilar med skivor bak. Utväxlingar, 3.63 på V6, 3.4? på de flesta fyror, 3.92 på många/de flesta Scorpio DOHC. Det sitter en märkbricka på klumpen med utväxlingen angiven. När klumpen byggdes klistrade man dit en dekal med "SD" för diffbroms (Slip Diff). Spårvidd cirka 1468 mm om jag minns rätt. Scorpio har fembult fram till och 1994, när "valformen" kom 1995 blev det fyrbult. Går dock att byta nav. Pinton fick egentligen aldrig katalysator som "standard", det var tillval 1988 och 1989 ersattes den gradvis av DOHC. Men de flesta som såldes 1989 kallades 1988B och har kat. ABS var bara standard på XR4x4 och Cossie, allt utom huvudcylindern kan användas ändå. /Gustaf

Hej Eftersom Forden är baserad på en bil med längsmonterad motor och bakhjulsdrift, är det helt annorlunda konstruerat. Bakom motorn sitter en växellåda, och i bakkant av lådan finns ett fördelningshus. Via en kedja tar man ut kraft till framhjulen, på motorns vänstra (om jag minns rätt) sida. Det sitter en planetdiff i fördelningslådan också. Kraften till framhjulen går via en kort kardan, till en "lös" diff som sitter typ bredvid oljetråget. Den diffen är alltså gjord för att driva framhjul och borde vara perfekt anpassad för den som vill tynga ned en Locost ;-) /Gustaf

Hej Som sagt, det är en bra bok. Dremel funkar utmärkt att porta toppen med om man bara tar det lite lugnt. Min gamla Minicraft 12v-maskin har nog portat 4-5 Pintotoppar vid det här laget ;-) /Gustaf

Hej Det bero väldigt mycket på Bilprovningens besiktningsman om man kommer igenom med höftbälte när man har båge. Det beror också på hur bågen ser ut. Fasta bälten är okej, men det ska vara trepunktsbälte av diagonalform, som sagt. Min rekommendation kvarstår, har man tänkt använda bilen (på gatan) är det väldigt klokt att montera trepunkts rullbälte. /Gustaf Ulander, SFRO

Hej Det är nästan hopplöst att bedöma svetsfogarna på bild. De flesta av oss SFRO-besiktare har hyfsat bra erfarenhet och vi brukar kunna spåra felaktiga svetsar rätt bra, men alla är ju inte licenssvetsare med 10 års erfarenhet. Därför går det inte att säga hur vi skulle bedöma dina fogar. Som Acke säger är det väl klokt att utnyttja din kompis råd, och åtgärda de fogarna. Han kan säkert hjälpa dig med lite tips. Det största problemet med en dålig fog är oftast att den har defekter som gör att fogen spricker så småningom - det går sällan av direkt, det kan ta flera år. /Gustaf Ulander, SFRO

Hej Ganska rakt av, om jag minns rätt. Ford är lata... /Gustaf

Hej Det finns väl inget som direkt förhindrar en låst differential men köregenskaperna brukar inte lämpa sig så bra för bruk på väg. Därför är det tveksamt om man kommer igenom en SFRO-besiktning med svetsad diff. /Gustaf

Hej Billigaste drivlinan (låda, fördelningslåda och diffar) måste ändå vara Fords 4x4. En rostig Sierra XR4x4 får man för några tusenlappar, och framdiffen går att ta ur oljetråget om man vill ha den längre fram. Då får du ju 33/67% fördelning av drivningen fram/bak också. Väljer man en XR4x4 med 2.8-literssexan är det typ 9-lådan med fördelingslåda, lös språngkåpa så det är lätt att bygga adapter till nån annan motor. /Gustaf

Hej De flesta Sevenramar är ritade för att passa även 7,5"-diffen (det är bredare mellan övre fästpunkterna). En sån brukar hänga med över 500 hk i rwd Sierra. Det är sällan problem med drivaxlarna. /Gustaf

Hej I VVFS 2003:22 (finns på Vägverkets hemsida) finns det skisser på hur bältet ska sitta, i vinklar och höjder. Det som brukar vara problem i en Seven utan båge är att få övre fästpunkten tillräckligt högt, och därför brukar höftbälten godkännas. Jag själv skulle inte bygga en Seven med annat än 3-punktsbälte för gatbruk. /Gustaf Ulander, SFRO

Hej Det beror förstås på körstil och vikt på bilen. I en Sierra brukar man säga att vanliga diffarna (dvs inte 7,5" Cossiediff) pallar minst 300 hk och 350 Nm. Med "pallar" menar jag att de inte totalrasar direkt, det går att köra sönder diffarna med en förgasar-Pinto om man vill. /Gustaf

Hej Det går att göra adapterplattor, eller göra som Ford själva, ta fyrkolvsoken från Transit med lastbilsaxel (sitter på Sierra Cossie RWD). Man varför vill du ha 4-kolvsok? Sierraok ("stora" oken från V6 eller ABS) räcker för det mesta man stoppar i en Locost... /Gustaf

Hej Pulse-air kom väl 1985 eller så. Alla Taunus och Granada saknar pulsair såvitt jag vet, så de grenrören är smidiga, men tidiga Sierra har bättre flöde. Jag skulle hellre välja ett pulsair-grenrör med borttagna lyftdysor och pluggade hål. /Gustaf

Hej Det beror helt på vad du har för motor nu. Är det en insprutningsmotor får du ta bort databoxen och byta fördelare. Instrumenteringen påverkas inte (mer än att du kan få koppla om nån kabel till varvräknaren). Fördelare tar du enklast från en Granada eller tidig Sierra med förgasare (inte den senare som har databox till tändningen). Ett alternativ är förstås också programmerbar tändning, då brukar man kunna använda fördelaren från EFI-motorn. Grenröret behöver du inte byta. Effekten kan förbättras en aning men det är främst gassvaret som blir bättre. Förgasarna kan ju också lätt anpassas för en vassare kam (med separata spjäll är det lättare att få en vass kam att funka). /Gustaf

Hej Ett amatörbyggt fordon får ha max 15kW/100kg tjänstevikt. Basta. Typ ;-) Hur du når den effekten är egalt. Alltså, du får ta en Suzuki Altomotor och trimma till 200 hk (om bygget väger 1000kg). Reggar du samma 1000-kilosbygge med en original Escort X-flowmotor på 63 hk, så får du sedan byta eller trimma den motorn, och du får då ha max 200hk i bilen. MEN vid ett motorbyte i ett amatörbyggt fordon, är det kutym att begära intyg från SFRO om effekten/vridet ökas mer än obetydligt. Procentsatserna gäller som ni upptäckt bara ombyggt fordon. Ett amatörbyggt fordon är per definition en annan sak. Hoppas det blev klarare så? /Gustaf Ulander, SFRO