Jump to content

therealpinto

Forumdeltagare
  • Posts

    2,524
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    61

Everything posted by therealpinto

  1. Hej Jag vet faktiskt inte om det är med i alla upplagor. Eftersom jag inte har boken här vill jag inte försöka återge exakt vad som står, utan rekommenderar hellre att man gör en skarvning utan att svetsa om det går... Men jag ska försöka hinna kolla boken, så att jag svarar likadant ;-) /Gustaf
  2. Hej Ändrad rattstång är inga större problem men tänk på hur du skarvar den. Det finns beskrivet i bygghandboken vad man ska tänka på, speciellt om man vill svetsa. Justerbart panhardstag är bra, jag skulle säga att M10-M12 nånstans är vettig dimension på justeringsbulten. /Gustaf Ulander, SFRO
  3. Hej Japp, man ska förstås alltid kolla frigången men Pinton har gott om plats. Med originalkomp och original kam går kolvarna fritt från ventilerna hur man än gör (även om kammen sätts ett halvvarv fel, till exempel...). Tar man runt 0,5 mm är man på "säker" mark. /Gustaf
  4. Hej Det går utmärkt att plana toppen i en Pinto för att höja kompressionen. Normalt sett brukar man ta 0,5-1 mm när man vill få lite mer flås, men vilket kompressionsförhållande det ger måste man räkna på. Förbränningsrummens volym är normalt sett 50 cc från början i en 2.0. Motorn med kat har ju lägre kolvar också så att ta ned toppen litegrann är ingen nackdel. Tänk bara på att det ofta är klokt att kompensera med ett justerbart kamdrev. /Gustaf
  5. Hej Inre bärarmsbussningen på Ford Escort MkI/II och Capri MkI-III är också av den konstruktionen. Nu är kanske inte reservdelshållningen på dessa bitar så mycket bättre än Amazon men den finns i alla fall som polyuretanbussning från flera tillverkare. /Gustaf
  6. Hej Nej, det finns inget krav på varningsblinkers, i alla fall inte såvitt jag kan tolka reglerna. Liten reservation för att den sektionen är lite luddigt formulerat. /Gustaf Ulander, SFRO
  7. Hej Du måste ha; * hastighetsmätare (belyst) * kontrollampa helljus * kontrollanordning blinkers (kan vara grön lampa eller tydlig ljudsignal) Oljetryck är inget krav, högst frivilligt ;-) /Gustaf Ulander, SFRO
  8. Hej Det finns inga krav på att motorn ska vara en standardmotor, så det går utmärkt att uppgradera en gammal motor med modernare bitar. Det enda som gäller är att man ska klara utsläppsvärdena, och att motorn ska ha komplett trevägssystem - man måste alltså ha kolkanisteravluftning av tanken också. I alla fall om man följer reglerna strikt... Det är alltså ganska smidigt att slippa 7000:- i dispensavgift, om man ändå ska använda prylar som kan hantera lambdastyrning. Megasquirt bör funka lysande... /Gustaf Ulander, SFRO
  9. Hej Nej, det behöver du inte. Det räcker med att du har ett fungerande trevägssystem (lambdasond, kat och kolkanister) och att utsläppsvärdena för kattade bilar - de som mäts vid en vanlig kontrollbesiktning - klaras. Däremot kan du förstås få problem om sprutet sätter en felkod och går in i något "nödläge" när en sond saknas. /Gustaf Ulander, SFRO
  10. Hej Det är ju viskodiffar så någon egentlig procentsats brukar man väl inte prata om. Men de är ganska "snälla", vill man ha brutalare bitar får man nog hellre köpa eftermarknadsdiff. I Sierra Cossie brukar 7,5"-diffarna hänga med över 400 hk, i 1200-1300 kg bil. Man anser att 7"-diffen är aningen klenare men jag har inga exakta siffror. /Gustaf
  11. Hej XR4i har *inte* diffbroms som standard, det är XR4x4 (och Cossie) som har det. XR4i är "bara" bakhjulsdriven, medan XR4x4 är fyrhjulsdriven, så det är lätt att skilja dem åt. Inga andra Sierra har diffbroms som standardutrustning. Prislägen är lite svårt men klumparna brukar man kunna få för 1000-2000:- så 2500:- borde ha lite prutmån. 7,5"-klump från Cossie (eller Scorpio) brukar vara mer värda. /Gustaf
  12. Hej Bullerprovet hamnar ofta på en tusenlapp, sedan tillkommer skrotningsavgift (700:- om jag har rätt data) och ev. regavgift också. Siffran på 15000:- totalt som jag brukar ange för ett amatörbygge som inte har kat innehåller lite "plats" för oförutsedda utgifter. Till exempel är det inte så ovanligt att man får göra bullerprov flera gånger - eller det var i alla fall inte ovanligt med gamla bullerkraven. /Gustaf
  13. Hej Visst är svetskvaliteten ännu viktigare, men genom att använda bra rör tar man "bort" en felkälla, då kan jag lägga mer tid på att studera och bedöma svetsfogarna... /Gustaf
  14. Hej När jag besiktar amatörbyggen vill jag att bärarmar etc. är byggt i sömlösa rör. Det är ett ganska enkelt sätt att vara hyfsat säker på att prylarna håller (eller snarare att rören håller), därför har det väl blivit lite av en "de facto" regel som de flesta SFRO-besiktningsmän håller sig inom. Är man duktig på hållfasthet kan man räkna på om det går att använda sömmade rör men som sagt, jag rekommenderar det inte och tycker att extrakostnaden faktiskt är rätt liten... /Gustaf Ulander, SFRO
  15. Hej Annars går det bra att sätta ett t-kors på bromsledningen, så att 240-oken matas med en ledning. Systemet med triangelkrets är ju annars ganska bra... /Gustaf
  16. Hej Jag handlade på skroten...10 kr st jämfört med 110-200:- hos bildelsfirmorna... ;-) /Gustaf
  17. Hej 2. I princip gäller att man ska bygga chassit själv men Vägverket är "snälla" och låter även färdigbyggda chassin falla under kategorin amatörbyggt fordon. Gränsen går dock vid kompletta satser som innehåller allt man behöver för att bygga bilen - då är det inte amatörbygge. Att köpa ett påbörjat bygge går bra, men det krävs alltid ny SFRO-besiktning om den inte är registreringsbesiktad. 3. Egentligen inte, förutom att du åker på miljödispensavgiften på 7000:- om du inte fixar en MC-motor med katalysator (gäller fö även bilmotor utan kat). Hälsningar Gustaf Ulander, SFRO
  18. Hej Jo, ungefär så. E1 (med ring runt) betyder att den är tillverkad i Tyskland, sedan godkännandenumret, sedan 1, 1a eller 1b för framåtriktade. Det är alltså 1, 1a, 1b, 2a, 2b, 3, 4, 5 eller 6 som anger att det är en blinkerslampa. /Gustaf
  19. Hej Det gäller ju som sagt att det är rätt E-märkning. Ur VVFS: 79 § Körriktningsvisare på fordon av 1984 eller senare års modell skall 1. vara typgodkänd enligt direktiv 76/759/EEG (se 2 kap. 25 §), eller 2. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 6. Info om det reglementet finns här: http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29r...egs/r006r3e.pdf I 4.2 står det beskrivet hur godkända enheter märks. Lite långt för att jag ska orka/hinna klippa in det här... ;-) /Gustaf
  20. Hej Det är betydligt lättare att börja med de inställningar som fabrikanten anvisar...på jagga-axlar kan man få hjulen att peka väldigt mycket kors och tvärs om man skruvar bort sig ;-) /Gustaf Ulander, SFRO
  21. Hej Drivaxlarna skiljer mellan bakvagnarna med/utan skivor bak, alla med LSD har skivor bak så bygg med en "skivklump" direkt. Enda Sierrorna där LSD var standard var 4x4 och Cosworth. /Gustaf
  22. Hej Diesel är så ovanlig i Sverige att vi nästan kan glömma den. 1.8 har mycket riktigt inte sålts i Sverige. OHC=Pinto och det är i stort sett alla Sierror 1983-88 (utom V6 förstås). Enklaste sättet att identifiera en Sierra med Pinto är; - Motorn har avgasgrenröret på bilens högra sida (vänster för DOHC) - Ventilkåpa i plåt (plast på DOHC) - Växellåda med backen upp till vänster, sprängkåpa och hus i gjutjärn (alu på DOHC) /Gustaf
  23. Hej Granada har 5x112... Det vanligaste är att man borrar om Fordnavens bultmönster, från 4x108 till 5x108 mm. Det är ju ganska smidigt eftersom ett hål redan stämmer. /Gustaf
  24. Hej Det är nog lite förvirring här ;-) För Taunus låter 41 mm helt rätt på originalfälgarna, värdet på 30 mm kommer nog från vad som funkar utan några som helst problem (Caprifälgar har ET 28,5 mm om det är std 5.5x13 alufälg och de går utmärkt på Taunus). Min egen erfarenhet är som jag sagt tidigare att man på en lätt bil kan minska ET en bit till utan att man upplever direkta problem pga ökad styrradie. /Gustaf
  25. Hej Jag kräver inte att det är en firma som gjort inställningen när jag gör slutbesiktningen, OM byggaren själv klarar av att ställa in hjulen, OCH kan prestera ett papper som visar vilka inställningar som gjorts och vad värdena ligger på. Oftast får man en känsla för om byggaren är kapabel till detta redan när man gör byggbesiktningen... Mitt råd är att stämma av detta med din egen SFRO-man vid byggbesiktningen. /Gustaf Ulander, SFRO
×
×
  • Create New...