therealpinto

Hej Av de du räknar upp är Opel 16v den "roligaste" jag besiktat med. Det är en riktigt fin motor med helt rätt karaktär för en "sjua", utan andra ändringar än grenröret. Kostnaderna blir ju för sprängkåpa/adapter samt vanligtvis urtrampningslager/hydraulcylindrar, i övrigt är det ungefär samma som att köra Zetec. För att försvara Zetec så kan jag ju säga att den i originalskick också är riktigt skoj. Har du redan motorn kan det ju vara ett alternativ att köra orginal först och samla pengar/mod till trim... /Gustaf

Någon tull ska man väl inte betala när man handlar från Dampertech, visst finns de inom EU? /Gustaf

Hej Jag skulle först be att få se "ramen" innan man börjat snickra på den. Är jag då tveksam på konstruktionen skulle jag be om beräkningar som stöder att den kommer att hålla. Jag skulle också be att få en ordentlig redogörelse för hur den sammanfogas. Vilket lim, vilka miljökrav (temp, luftfuktighet etc,) krävs för att det ska funka, hur ska du göra för att säkerställa att de kraven uppfylls? Så skulle jag börja... /Gustaf

Hej Tyvärr kan man inte lita på att en konstruktion är bra eller genomtänkt bara för att den sålts i många exemplar i England. Robin Hood har faktiskt gjort ett flertal konstruktionsmissar på en del av sina kit, något som framgår rätt klart om man kollar runt på RHOCAR (ägarklubben för RH i England) till exempel. En nitad och limmad konstruktion kan mycket väl vara lika bra som eller bättre än en svetsad rörram. Att bedöma en rörram och svetsarna i den är SFRO vana vid, limmade/nitade konstruktioner är ovanligare och monocoquer svåare att bedöma, och svårare att åtgärda. Det skulle jag vilja hävda ställer högre krav på byggaren/konstruktören. /Gustaf

Hej Bälten har diskuterats, frågan om fyrpunktsbälten till leda, nästan. Bälte ska vara trepunkts diagonalbälte (det är klart definierat så), med ett höftband och ett band som går diagonalt över kroppen, över ena axeln. Alternativt midjebälte om man inte kan fixa den övre fästpunkten på ett bra sätt (vilket man kan om man tänker till när man bygger ramen på sin Locost). 6 § Bilbälte skall vara 1. typgodkänt enligt direktiv 77/541/EEG, 2. typgodkänt enligt ECE-reglemente 16, eller 3. typgodkänt av Trafiksäkerhetsverket eller Vägverket. Märkningen är lite bökig men är det E-märkt så är det normalt sett okej. /Gustaf

Hej Om du gör en sökning i forumet hittar du säkert exakta uppgifter. Men eftersom jag är snäll, kan jag berätta att du måste ha en motor med katalysator, lambdastyrd insprutning och kolkanisteravluftning av tanken för att slippa dispensavgiften. /Gustaf

Hej Diffklump med diffbroms går hyfsat enkelt att hitta till Sierra/Scorpio om man vet vad man letar efter. Men det är "bara" en viskodiff, lamelldiff från exempelvis BMW är lite rejsigare. Å andra sidan är en seven/locost med delad axel inte så beroende av en diffbroms om bakvagnen är bra. Debatten om delad vs stel bakvagn är hopplös eftersom alla har sina egna preferenser. På slät väg/bana går det ofta utmärkt att få till mycket bra egenskaper med stel axel, den ofjädrade vikten märks mest när det är ojämnt. Att folk är nedlåtande mot stela axlar beror sällan på egna erfarenheter eller kunskaper ;-) Att ha låda, kardan och diffklump/bakvagn från samma bil kan vara smidigt men samtidigt måste man ju ändå bygga om kardanen... Av de bilar jag besiktat - de börjar bli några nu - har jag inte direkt kunna hänföra egenskaper till delad/stel axel. Nu är det mycket annat som skiljer bilarna åt men de med stel Volvoaxel har funkat bra i lika stor utsträckning som de med delad bakvagn. Bättre och sämre varianter finns på båda sidor. En sak man kan tänka på är att det ofta är enklare att bygga och få ordning på en stel axel. Mindre risk att man skruvar bort sig kanske... /Gustaf

Utan att se chassiet på riktigt kan man ju inte bedöma något säkert. Men Robin Hood har väl kanske inte utmärkt sig för att släppa de mest genomtänkta konstruktionerna tidigare. En monocoque som det här handlar om (såvitt jag begriper) är inte så rackarns lätt att konstruera så att den blir bra. Den är inte heller alltid så lätt att komplettera eller modifiera om det behövs. Bygger man en sådan gör man det lite "på egen risk". Det är inte tvärsäkert att konstruktionen godkänns i Sverige. /Gustaf

Hej Lite förenklat kan man säga att större servo ger större servoverkan. Men det är också en fråga om förhållandet mellan servots yta och huvudcylinderns area. I de flesta fall funkar det bra med små (eller inget servo alls) servon i så här lätta bilar. /Gustaf

Hej Systemet med "förreggning" är borta sedan ett antal år. En anledning är att systemet missbrukades, det gick ju att få ut plåtar och tillfälliga körtillstånd på skapelser som SFRO eller Bilprovningen aldrig fick se. Det gäller att övertyga försäkringsbolaget om att man kan försäkra på chassinummer...tidigare vet jag att Länsförsäkringar har fixat det. När det gäller trafikförsäkring vid SFRO-besiktning så löses det numera som Zaphod skriver. /Gustaf

Hej Texten i boken är kanske lite oklar. Ur VVFS: 84 § Körriktningsvisares (kategori 5) placering i längdled skall vara sådan att avståndet från fordonets främre begränsningsplan till centrumpunkten av den lysande ytan hos körriktningsvisare av kategori 5 inte överstiger 1 800 mm. Om kravet på geometrisk synbarhet inte kan uppfyllas får avståndet ökas till högst 2 500 mm. Kategori 5 = sidoblinkers Det är alltså max 1800 mm från framkant av bilen till centrum av blinkersen, och 500 mm från mark. 2000mm från bakre begränsningsplan gäller bara lastbil eller släp där man inte klarar kraven på geometrisk synbarhet för sidoblinkers. Det vanligaste är att man sätter lampan i "scuttle", dvs glasfiberpanelen. Man kan också sätta den i backspegeln, om man vill... /Gustaf

Alltså, stålrör funkar alldeles ypperligt om man vill, det är bara jag som är för lat för att bocka och kona dem ;-) /Gustaf

Hej Jag föredrar kopparnickel. Mjukare och lättare att forma än stålrör, men mer beständigt mot vibrationer och arbetshärdning (work hardening) än rena kopparrör. /Gustaf

Hej Texten på SFROs sida är kanske inte helt komplett, för att slippa dispensavgiften måste man både klara gränsvärdena för kattade bilar, och ha katalysator, lambdastyrd insprutning och kolkanisteravluftning till tanken. /Gustaf

Hej Såvitt jag vet har Volvo samma gänga på anslutningarna, men de oken har två ingångar, så man får göra ett T-kors för att "dela upp" slangen som kommer från bilen. Volvo har ju triangeldelade kretsar, så framoken är egentligen 2 st tvåkolvsok ihopsatta i ett... Men det är ju en baggis att greja. På http://www.spannerfodder.com/the_works_esc...volvo-4pots.php har jag tydligen skrivet en guide och där finns också lite halvsuddiga bilder. /Gustaf

Ah...men då skulle jag satsa på en BMW-kardan, har för mig att 320/325 har gliddel (trots att den har delad axel). /Gustaf

Det blir lite väl hög kompression med 1600-topp och dessutom är både ventiler och kanaler väl små. Reggar man ett amatörbygge med kat ska den klara avgasvärdena som gäller from 1989, även om motorn är 1988 års modell med kat. Så prylarna ska vara hyfsat friska... /Gustaf

Marcus, det beror på vad det är för bil. I ett amatörbyggt fordon med avgasdispens spelar det som sagt ingen roll. Pratar vi en befintlig bil, så får man egentligen bara göra det om årsmodellen är 1975 eller äldre - annars måste motorn vara avgascertifierad för etanoldrift. /Gustaf

Hej Eftersom det är samma framvagn/bakvagn (i väsentliga delar) så spelar det knappast nån roll vilken modell siffrorna kommer från. /Gustaf (tyvärr har jag inga data framför mig)

Vad har du för låda, Borken? Typ 9 är enkelt, så är ju yoken för Hardyskivan lös, så det är bara att använda en passande yoke (sitter på tidiga Taunus, vissa Capri och Escort, speciellt med automatlåda). Är det MT-75 så är det lite värre. Vissa Transit lär finnas med rätt yoke men enklast är förmodligen att bygga av en BMW- eller Volvokardan med gliddelen inbyggd i röret nånstans. /Gustaf

Hej Vill man ha Sierra med kat, så ska man veta att 1988-89 med Pinto är en ganska trött 100-hästarsmotor...Dessutom med lägre kompression än motorerna utan kat. Vill man trimma har man alltså lite mer jobb framför sig, vill man köra standardskick är det en rätt trist maskin. DOHC är kanske ett bättre val då trots allt. /Gustaf

Hej Det vanligaste när man modifierar kardan är att man har hela knutkorset från "båda ändar", så att säga (typ Volvokors fram, Ford bak) och skarvar in dem i ett nytt kardanrör. Har man tur kan man ibland hitta själva korsen med olika dimensioner på "axlarna" så de passar i yoken. Hardyskiva kan inte ta upp några större vinkelförändringar, så kör man med stel axel måste man ha en tvådelad kardan för att kunna köra hardyskiva mot lådan. Det vanliga i en Seven är att man bygger/skaffar en kardan med vanliga knutar i båda ändar om man kör stel axel. /Gustaf

Ja, förmodligen, men eftersom den reggas med dispens "spelar det ingen roll", liksom. Gustaf

Hej MC-motorer är lite speciella eftersom det finns ett system för strypning via godkända verkstäder. Så det troliga är att man kan godkänna det i ett fall som detta. Men det är i slutänden Bilprovningen som avgör. Är man sugen på ett sådant bygge, så är det en stark rekommendation att köpa ramen utan ytbehandling, och få den byggbesiktad så fort som möjligt. Sylva har tidigare haft konstruktioner som man behövt komplettera lite när det gäller triangulering etc. Jag har inte sett denna ram IRL men det är ett generellt råd jag ger till alla som köper "byggsatser" från England. /Gustaf

Hej Alla Volvo 240 har fyrkolvsok, efter cirka 1980 har alla ventilerade skivor också. Oken passar på spindeln om man justerar hålen i oket en aning, skivan får man modifiera lite; * borra nytt bultmönster (4x98 mm är det på Taunusskivan) * svarva upp centrumhålet (2 mm tror jag att det var) * ev. reducera diametern på skivan Allt detta har Thomas D. koll på. Det finns lite bilder på prylarna monterade på min Capri, http://www.geocities.com/therealpinto/blmc5.htm men det syns inte så mycket... Rambesiktningen behöver vi nog inte göra om men du ska kanske fundera på en kraftigare bakaxel om du ska åka 24v. /Gustaf