Jump to content

therealpinto

Forumdeltagare
  • Posts

    2,540
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    62

Everything posted by therealpinto

  1. Ja, det är lämpligt att göra bryt/slagprov. Att shimsa med brickor brukar funka bra. /Gustaf
  2. Ja, ungefär. Det viktiga är att slangen sitter ordentligt där den kan haka i något eller ligga och nöta. Bromsrör måste klamras rätt tätt eftersom kopparrör som vibrerar arbetshärdar och blir spröda. /Gustaf
  3. Ja, Wilwoodspindeln verkar ge bra geometri. /Gustaf
  4. Jag skulle säga att åsikterna går isär om ventilsätena. Men en Pinto kan man normalt sett (enligt min erfarenhet) köra på blyfritt oavsett årsmodell. Det har ju funkat med samma motor i USA sedan 1974 eller nåt... /Gustaf
  5. Mm...EFI-toppen har urgröpningar i överkant av insugskanalerna för spridarna. Dessutom lite bättre grundform på kanalerna, i de flesta fall härdade/induktionshärdade ventilsäten (tål blyfritt bättre sägs det). I övrigt är det ingen skillnad av betydelse. Det går bra att köra förgasarinsug på en EFI-topp om man bara ser till att det blir tätt vid kanalens överkant. Packningsklister kan behövas. /Gustaf
  6. Den stora fördelen med Sierra/Scorpio bakvagn som jag ser det är dels att hjulnaven/lagerhusen är bultade mot bärarmarna (extremt lätt att bygga egna bärarmar), dels att det finns en sådan otrolig mängd olika utväxlingar/diffhus etc. där i princip allt är mer eller mindre utbytbart om man bygger rätt. Du kan hitta utväxling mellan 3.14:1 och 4.27:1 som standard, det finns 5-6 olika längder på drivaxlar som standard etc. etc. Som donator av bakvagn är en Sierra Cossie egentligen helt onödigt, du kan hitta motsvarande delar på vanliga Sierra/Scorpio. Granada hade delad bakvagn men annars har det mest varit stelt på Ford. Det ÄR Sierra eller Scorpio som gäller, det finns ingen som helst anledning att titta på en annan delad bakvagn från Ford. Men, du ska inte använda hela bakvagnen utan bara diffklump, drivaxlar, lagerhus och oftast bromsar... När det gäller stel vs delad bakvagn finns det lika många åsikter som byggare. Men efter att ha kört en hyfsad mängd Sjuor kan jag säga att det är inte om det är stelt eller delat som avgör hur det lirar, det är hur klokt byggt det är. En VÄl upphängd stel axel funkar alltid bättre än en dålig delad bakvagn - och det är mycket lättare att få till en stel axel. Värt att tänka på kanske. /Gustaf
  7. Det finns inga fasta regler på fjädringsväg, det är så olika beroende på bilens typ. Mindre än säg 60 mm in och 20-30 mm ut är knappast lämpligt för de flesta. Det är då mätt på hjulet och i många fall är man hjälpt av mer fjädringsväg. En god idé kan vara att se till att man har "utrymme" i konstruktionen för mer infjädring än vad man tror att man behöver, så kan man justera med genomslagsgummin om det behövs. Det som är mycket viktigt är att kolla att inga leder (spindelleder, styrleder etc.) bottnar innan genomslagsgummin stoppar rörelsen, eller innan något utfjädringsstopp (oftast dämparen själv) gör det. /Gustaf
  8. Kolla med din lokala motorrenoverare. Det behövs både rätt prylar (en bra press, bra mothåll) och rätt känsla för att lyckas... /Gustaf
  9. Det är nästan omöjligt att få bra svetsar och rätt genombränning med de flesta 1-fassvetsar. Har du inte 3-fas kan du punkta med 1-fas och låna/hyra 3-fassvets för helsvetsningen. /Gustaf
  10. Pinton har 167 cc/min vid 2,5 bar ur standardspridarna. Listor finns det gott om på nätet ;-) /Gustaf
  11. Visst kan man använda Taunusspindeln om man väljer högt ET (gärna 100 mm nånstans). Kan dock bli tajt för bärarmar etc. när man svänger. Sierraspindel funkar bättre men konorna etc. skiljer. Jag anar att Wilwoodspindeln är gjord för Mustang II-nav men det är mest en aning. Kolla med Wilwood? /Gustaf
  12. Både Taunus och Capri (och alla andra Ford...) har olika växellådor med olika kardaner och allt är inte logiskt heller. Därför är det svårt, nästan omöjligt, att ge 100% säkra råd. Det kan ju vara bytt låda i 30-40 år gamla bilar också. Men kolla i första hand på Taunus och Capri med automat. I andra hand, Capri MkII (1974-77) med 1.6-litersmotor. Du kan också kolla efter Transit. Annars är yoke och knutkors etc. inte speciellt dyrt nytt från England, se gruppköpstråden. /Gustaf
  13. Kortning rattstång avstår jag från att kommentera nu ;-) Har man gjort byggbes och framvagnen har godkänts ska det väl mycket till för att den ska underkännas enbart på styrradie, dvs om bilen funkar bra att köra kan det klara sig. Men det är ju klokt att ta till sig informationen om man vill ha en bättre bil. Wilwoodspindeln ser bra ut men bland annat höjden skiljer mot Taunus, så räkna med att få göra om åtminstone en del av framvagnen. /Gustaf
  14. Som första grupp får ni nu ta del av SFROs samlade ståndpunkt i frågan styrradier. Styrradie – SFROs gemensamma inställning När man konstruerar en normal framvagn för ett normalt amatörbygge (motor fram, drivning bak) bör man sikta på så liten styrradie som möjligt, normalt sett max 20-40 mm. Upp till 60 mm kan anses acceptabelt ur konstruktionssynpunkt om bilens konstruktion och utförande i övrigt kan hantera så stor styrradie (det beror på hjulvinklar, däck, styrningens konstruktion, rattens storlek etc. etc.). Styrradier över 60 mm är alltid klart tveksamma och kan bara godtas om bilen vid en utförlig provkörning visar sig vara säkert hanterbar. Provkörningen måste göras på skiftande underlag, på ojämn vägbana och i relativt höga hastigheter. Det kan medföra att en avlyst provkörningsplats (tävlingsbana, halkbana, flygfält eller liknande) kan behöva ordnas genom byggarens försorg och på byggarens bekostnad. Ovanstående innebär att man som byggare måste välja spindlar, hjulnav, fälgar och däck för att klara kraven. Det kan också påverka ombyggt fordon med breddade skärmar, där man vill ”fylla ut” hjulhusen genom att minska ET på fälgen. Det finns inget absolut övre tak för styrradie, eftersom bilens uppförande beror på många andra saker i kombination. Men utsikterna att få en bil godkänd med styrradie i regionen 90-120 mm är minimala. Varför begränsar vi styrradien? Utvecklingen går framåt och numera vet vi att en bil med mindre styrradie är mer lättkörd, mer förutsägbar och dessutom går fortare på bana. En stor styrradie ger stora självstyrande krafter från hjulen vilket kan vara katastrofalt vid en punktering i hög fart – speciellt om stor styrradie kombineras med breda däck. Några exempel på modernare bilars styrradie kan nämnas: Corvette C5/C6, 10 mm, Mazda Miata, 0 mm, Lotus Elise, 10,5 mm, McLaren F1, 16,25 mm. Hälsningar Gsutaf Ulander, SFRO
  15. Jadå, det går utmärkt att använda bara ett filter och ett "byxrör". /Gustaf
  16. Du kan använda vilken "luftburk" som helst egentligen, bara filtret är kapslat. Det är samma underdel på alla Sierra med insprutning, bara locket skiljer på 2.8-2.9-2.0. Alla som säljer K&N-filter kan säkert ta hem "57i-kit" till 2.9, tänk bara på att det ska vara till modellen utan luftmängdmätare. /Gustaf
  17. Till 2.9 finns det färdiga kit från K&N men det går också bra med två runda mindre filter, jag hade så på min Sierra. Tänk bara på att en 2.9 med öppna filter brölar ordentligt (ingen luftmängdmätare som dämpar ljudet), den klarar aldrig bullerprovet, speciellt inte om filtren sticker ut utanför huven. Original luftburk eller en liknande lösning är nog ett måste. /Gustaf
  18. De nya reglerna kan göra det möjligt för (eller kanske snarare tvinga...) Sverige att acceptera import från andra EU-länder, även av lågseriefordon. Men hur en sådan procedur eventuellt kommer se ut är långt ifrån klart. Grejen med lågseriefordon (som kan vara nationell lågserie eller EU-lågserie) är att godkännandelandet då ges möjlighet att ge undantag från en mängd EU-regler och det "mottagande" landet vill förstås veta vilka undantag som gjorts och då även ställa upp på de undantagen. Sveriges Vägverk måste alltså lita på att bilar godkända i exempelvis England som lågserie fortfarande är tillräckligt säkra för svenska vägar. /Gustaf
  19. Jag körde så på Caprin första halva sommaren. Förutom att det kan vara lite småläskigt med extra mycket soppa i motorrummet så "fungerade" det. En nackdel är att om lilla tanken blir tom får man nöta en hel del på startmotorn för att fylla den och under tiden bör man ju koppla bort högtryckspumpen. Jag ser egentligen ingen anledning att bygga så, eftersom det är lika smidigt att ha lilla tanken bak och låta en elektrisk pump (förgasarpump går bra) mata den. /Gustaf
  20. Det är integrerad sprängkåpa så det blir till att svetsa. Samma svampar borde passa...men dubbelkolla diametern i fjäderbenen före du handlar. /Gustaf
  21. Är det en DOHC (2.0) eller V6? Det spelar inte så stor roll, båda har egentligen drivlina som är utbytbar mot Sierra (och Escort) Cossie. Den håller nästan lika bra också... En snäll Rover V8 ska inte vara något större problem. /Gustaf
  22. Kolla Hellas katalog, det finns E-märkta "universal" till det mesta (fram, bak, blinkers etc.) som ser bra ut. /Gustaf
  23. Fast Bilprovningen kan ju bara mäta utsläppen på tomgång/fast varvtal och med bilen stillastående, så det är ju inte riktigt samma sak. Beräkningen är som sagt inget unikt för amatörbyggen utan görs för alla nyare bilar där mätvärden saknas. För de flesta amatörbyggare är nog beräkningen klart gynnsam...i förhållande till att mäta de faktiska utsläppen. /Gustaf
  24. Nej, inte än, men snart tror jag. /Gustaf
  25. Jag har en gif-fil, nånstans...som man kan rita av. Finns visst här också: http://www.zatzy.com/teknik/251823-grenroe...ford-pinto.html /Gustaf
×
×
  • Create New...