Jump to content

therealpinto

Forumdeltagare
  • Posts

    2,598
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    66

Everything posted by therealpinto

  1. Det kan man säga, eller i alla fall vilket land som utfärdat typgodkännandet (det är ju giltigt i alla länder som accepterar E-märkning enligt UNECE-reglementena). Gustaf
  2. Det är inte siffran i ringen med "E" som säger något om typ, utan du ska leta ensamma siffror/tecken på glaset. Jag anar "1A" på den där (under "sexkanten" i mitten) vilket i så fall anger att den är e-märkt som blinkers fram. Skillnaden mellan 1, 1a och 1b är hur nära de får sitta annan belysning; Category 1: For use at a distance not less than 40 mm from the dipped-beam headlamp and/or the front fog lamp; Category 1a: For use at a distance greater than 20 mm but less than 40 mm from the dipped-beam headlamp and/or the front fog lamp; Category 1b: For use at a distance less than or equal to 20 mm from the dippedbeam headlamp and/or the front fog lamp. Gustaf
  3. Hej på er Jag fick nyss tips om att Kellermann tagit fram MC-blinkers som även har E-märkning för bil (1a och 2a); https://www.kellermann-online.com/en/products/micro-1000/micro-1000-extreme/10/micro-1000-extreme?c=181 Inte billiga men de ser väl rätt okej ut? Gustaf
  4. Ett annat alternativ kan vara Opel Kadett, Ascona eller Manta, de har alla rätt bra geometri och alla fanns med 13" hjul. Miata kan vara enklare att hitta och är ju nyare så det är ett mycket bra tips dock, värt att utforska först. Gustaf
  5. Exakt material kan jag inte ange men ett normalt konstruktionsstål brukar vara lämpligt. Inte för sprött som sagt och man bör ju dimensionera så det inte flexar (deformeras) vid normal användning. Normalt sett är det inga problem att fräsa spår i en befintlig axel så man kan använda en knut, hur mycket man kan fräsa beror på dimensionerna förstås. Byter man en hardyskiva mot knut gäller det att se till att allt linjerar som det ska. Hälsningar Gustaf
  6. Jag har besiktat en Saab 99 med fyrhjulsdrift som hade en liknande lösning (men Golf styrväxel om jag minns rätt). Själva principen att bygga nya skruvade styrarmar som flyttar upp kuggstången är det egentligen inga problem med. Byggaren som jag hade då, fick jobba en del för att få bort flex i styrarmarna, eftersom de blev ganska höga. Testa att vrida på ratten med hjulen i marken, eventuellt med en planka eller liknande fastspänd i hjulet så man kan hålla emot. Han använde smidesjärn ("plattjärn") för att bocka till armar som funkade men rör (med rejäl godstjocklek) är också en möjlighet. Det beror mest på hur designen ser ut. Gustaf
  7. Det är inte värt jobbet att bygga om 1.6 Zetec (borra, trimma) eftersom det finns färdiga 1.8 och 2.0, tycker jag. Är det något jag lärt mig av allt skruvande så är det att man i 99% av fallen tjänar på att börja med så bra grejer som möjligt. Zetec har avgas på bilens vänstra sida och insug på höger, det stämmer, tvärtemot Pinto. Det blir lite varmare runt bromsdelarna och kan bli trängre för rattaxeln men Zetecmotorn passar ganska bra i en Locost. Å andra sidan är det betydligt enklare att bygga med Pinto om du redan har en sådan. Att plocka ihop kringutrustning som saknas brukar inte vara några problem. En standard Pinto är knappast vassare än 1.6 Zetec men för en glassätarbil funkar det (det var därför jag skrev "personligen" ovan). Gustaf
  8. OK, låter bra. Då kan du ordna utfjädringsstopp så inget krockar, det brukar gå att ordna stopp mot bärarmen i någon form. Gustaf
  9. 1993 bör vara Zetec (16v, står på ventilkåpan), och den går att använda med typ 9 efter en del arbete med koppling, startmotor, oljetråg etc. Personligen tycker jag den är lite klen om du inte räknar med att bygga en väldigt lätt bil men det är ju upp till dig. Gustaf
  10. Hur mycket fjädringsväg har du? Rekommendation fram är ju minst 30 mm utfjädring och 60 mm infjädring från ride height. Max utfjädring och max styrutslag samtidigt är kanske inte så vanligt men jag har själv skurit sönder ett däck för att jag inte testade det scenariot. Visserligen körde jag en driftingtävling när det hände men det gäller ändå att bygga så att inte sådana saker kan inträffa. Antingen så får man begränsa fjädringsvägen eller flytta saker så att de inte krockar med varandra. Gustaf
  11. Ackermann är ju inte livsviktigt men ska i alla fall gå åt rätt håll (innerhjulet ska svänga mer). Ett enkelt test om man kan ställa bilen på hjul är att helt enkelt knuffa den med svänga hjul. Man märker direkt hur mycket ett hjul vill släpa. En annan effekt är att styrstagen vinklas, de blir då svagare och man sidledsbelastar också styrväxeln mer. Kolla gärna hur mycket det vill flexa när du bryter i hjulen. Speciellt med lite styrutslag. Gustaf
  12. Har du kollat Ackermann med den placeringen av styrväxeln? Ofta får man en del märkliga fenomen med styrväxeln för långt fram. Man får förstås se till att styrstag och bärarm inte kan krocka. Gustaf
  13. Sedär! Hur ser den ut i ändarna då, minns jag rätt om att den rätt enkelt borde kunna kortas 5 mm i varje ände? Gustaf
  14. Jag kanske missförstår dig, men problemet med tunt gods är att det är svårare att svetsa utan att göra hål och då är det större risk att en oerfaren svetsare antingen håller igen med strömmen (för lite inbränning) eller skapar defekter som ställer till det. Gustaf
  15. Jörgen har beskrivit delar av mina tankar, men det är också så att 2 mm gods ger lite mer marginal mot rost och annan påverkan. Det kan kännas som att skillnaden är liten men 1,6 mm är faktiskt "bara" 80% av 2 mm. Men rådet att resonera med "din" besiktningsman är helt korrekt. Jag själv skulle inte rekommendera en relativt tung Pinto i en 1,6 mm ram utan hellre en lite lättare motor så man minskar belastningen från egenvikten - jag ser det som en större risk än effekt och vridmoment. Sedan beror det förstås på konstruktion och utförande också. Jag kan inte påminna mig att jag sett en sådan ram så jag har ingen uppfattning om hur den ser ut. Gustaf
  16. På senare tid har det kommit rapporter om att de Escort styrväxlar som Rally Design säljer idag är bredare än original Escort. De rapporterna säger 620 mm, och samma personer har mätt originaldelar till 595 mm. Men uppgifterna varierar mellan 560 och 585 mm. Folk mäter lite olika (och olika noga) och det är få som har mätt på samma sätt på flera olika styrväxlar. I ditt fall tror jag ändå att Escort är rätt utgångsobjekt - jag tror att de som Rally Design säljer nu ganska enkelt kan kortas en aning om det behövs. Mina uppgifter på Sierra säger för övrigt 762 mm mellan ledpunkterna. Gustaf
  17. Polykarbonat accepteras i vindrutor men glas är en stark rekommendation. Det finns inga formella krav på materialtjocklek men ska man få en vindruta att bli stabil skulle jag säga att man bör upp på minst 5-6 mm i alla fall. Det beror dock på formen också. Tänk på att polykarbonat (även "reptålig") repas ganska lätt och har begränsad motståndskraft mot en hel del kemikalier. Gustaf
  18. Det ska inte vara några problem att skrota donatorbilen. Att spara lite dokumentation är förstås klokt ändå. Gustaf
  19. Ja, det är ju typ tjänstefel om ni inte besöker varandra :-) Bilarna ni snickrar på är ju lite olika men det är väl mest kul. Jag hade för mig att Westfield monterar diffen stumt men jag ser ju att det finns bussningar nu. Vad är problemet? Jag har monterat liknande med en avdragare, använd en bult/hylsa eller liknande så du trycker på bussningens ytterhylsa. Är den trång, lägg den i frysen över natten först ;-) Gustaf
  20. Har du godkänd ursprungskontroll, och det inte står något om giltighetstid på det papperet, skulle jag inte oroa mig alls. Då skulle jag göra slutbesiktning, bullerprov och enskilt godkännande i vår. ID-beviset ska bara behövas till ursprungskontrollen Gustaf.
  21. Det finns en giltighetstid på SFROs identitetsbevis (som togs fram på uppdrag av TS), det kan ju vara den saken som förvirrar lite. Jag har fått utfärda nya identitetsbevis till kunder som inte sökt ursprungskontroll innan den tiden löpt ut. Det är bra med återkoppling till SFRO på hur detta fungerar i praktiken - vi är ju själva inte med i processen efter SFRO slutbesiktning och tyvärr är det för få av oss som hinner bygga nya amatörbyggen tillräckligt ofta för att vi ska kunna prova hur det fungerar varje år ;-) Gustaf
  22. Generellt sett bör du kontakta den besiktningsman som är närmast dig. I ditt fall tror jag att Luigi DeBarone i Alingsås är enklast. Gustaf
  23. Dessutom finns ju 4.09:1 och 4.27:1 i 7,5" diff (sena Scorpio). I en Locost finns knappast några andra fördelar med 7,5" men kan man bygga så båda passar har man betydligt mer flexibilitet framöver. Det kan också, i vissa lägen, vara enklare att hitta vissa former av diffbromsar till 7,5". Bredden över själva stubbaxlarna skiljer marginellt, liksom längden. Har man normala drivaxlar och kardan som kan ta lite längdförskjutning passar det normalt sett rakt på. Gustaf
  24. SFRO har arbetat för fordonshobbyn i Sverige sedan början av 1980-talet, och har under åren haft ett gott samarbete med myndigheterna och besiktningsorganen. SFROs målsättning har alltid varit att man som privatperson ska kunna bygga om, eller från grunden bygga fordon, både bil och motorcykel, för att kunna registrera dem för vägbruk. SFROs uppdrag kommer från Transportstyrelsen och regleras i deras föreskrifter. Det faktum att organisationen TESTA bildats, och att man hos Transportstyrelsen ansökt om att få utföra motsvarande uppdrag, förändrar egentligen inte SFROs arbete i grunden. Transportstyrelsen har valt att ge TESTA möjlighet att utföra besiktningar av amatörbyggt och ombyggt fordon och därmed också bedömt att organisationen uppfyller de krav som finns. Att gå från att vara ensam aktör till att ha flera organisationer på ”marknaden” kan förstås innebära att vissa saker kommer att ändras. SFRO kommer att fortsätta företräda fordonshobbyn, och arbeta för att de regler och rutiner som finns idag, som gör det möjligt att utöva hobbyn i Sverige finns kvar, och förbättras. SFRO känner ett stort förtroende hos både byggare och myndigheter, och vi värdesätter era synpunkter. Det går alltid bra att kontakta oss via [email protected] med frågor eller förslag som rör organisationen och vårt arbetssätt. I grunden tycker SFRO att en fri marknad med sund konkurrens ofta är bra för kunden. En möjlighet att välja olika leverantörer av en produkt eller tjänst ger kunden mer frihet. Utmaningen när det gäller besiktning av amatörbyggda och ombyggda fordon är att antalet besiktningar är ganska låg, och att de föreskrifter som Transportstyrelsen har gällande krav på fordonen är ganska översiktliga (inte så detaljerade). Det finns en risk att det blir svårt att samordna bedömningar och tolkningar mellan organisationerna, och det finns en risk att kostnaderna drivs upp. Viktigast av allt för oss inom SFRO, är att se till att det även i framtiden går att bygga egna fordon i Sverige, som godkänns för gatbruk. Kort sagt; TESTA är en "konkurrent" till SFRO på ungefär samma sätt som OPUS, Besikta och Bilprovningen är konkurrenter. Gustaf Ulander (SFRO)
  25. Snygg projekttråd :-) Min erfarenhet är att 45A är för lite med insprutning, i alla fall för att ha lite marginal. Soppapump(ar) och tändning drar mer än man kan tro. Gustaf
×
×
  • Create New...