Pac

Äh, gå inte på när CEALM skojar med dig. :) Snart kommer han att fråga dig hur mycket du vill att dragkroken skall kunna lastas också... :D Om du skall ha motorcyckelmotor+vxl så är det nog vettigt med en målvikt på 480kg blötvikt. Det är i de trakterna ett kit landar. Den lättaste BEC 7'an jag känner till väger 412kg, men då är det mycket "magi" involverat.De chassiena som har mycket "street cred" just nu är Caterham, MNR, Roadrunner och Westfield plus några till jag inte kommer på just nu.

Supercat säljs fortfarande fast inte under Tigers paraply. Den är inte så svår att justera som ryktet säger. Det är faktiskt ganska enkelt att chimsa om den så som man vill ha den. Går man till tools och köper chims-brickorna så kostar de några kronor styck så det är inga större kostnader heller. Jag håller med dig, den har fått oförtjänt dåligt rykte.

Hahaha, Baging nu steg andrahandsvärdet på rörhögen lådbilen! Vem sjutton(mer än du så klart...) kan skryta med att ha haft bilen i ett topgearavsnitt? :lol:

Ruskigt spännande! :) Kan du ha gått tillbaks till rötterna och monterar en motor från en brandspruta? ;)

Hej Peter! Det här är riktigt riktigt intressant! :P Väldigt roligt att du vill dela med dig av bilder på det här bygget. Det är ett av de intressantare "köpe" chassiena som finns och jag går och när en dröm om att eventuellt bygga med det inom en inte allt för lång framtid. Vilken Duratec 1.8 är det du har? Det finns några olika specar att välja på...

Pinto startmotorerna är ganska tunga. Finns det ingen smutt liten utväxlad sak från tex en senare årsmodell på focus som man kan få att passa?

Mats du har PM

Ushianemig!!! Vilka strulputtar!

Tack för de snabba svaren :)

- Hur gör man med avställning så här i vintertider? Har man vagnen avställd eller påställd? Försäkringsmässigt gör det varken till eller från eftersom jag har entusiastbilsförsäkring. Men vägskatten där kan man ju kanske spara ett par kronor och lägga på någon rolig pryl till bilen istället? :lol: - Hur funkar det om bilen är avställd och så kommer det en sådan där underbar vårdag i April, hur gör man då? Kan man enkelt fippla till så att vagnen blir påställd via vägverkets hemsida och sedan ge sig ut och köra? Jag ber redan om ursäkt för de här konstiga frågorna men det är bara till att erkänna, jag har inte haft sommarsportvagn sedan datorålderns intågande. :icon_oops: Egentligen borde jag skämmas!!! :516:

En av funktionerna i ett bälte är att agera "stötdämpare". Så när bältet belastas under krocken så tänjs det ut. Det gör att krockvåldet på den bältade personen minskar, det är en avsevärd minskning... Det är alltså viktigt för ens egen säkerhet att bältena man använder inte varit med om en krock.

Inte jag heller.

Enträgen vinner. Imponerande bra jobbat Mats! :)

och varför skulla jag quota mig själv då? :blink: Jag ville ju bara editera det därmed sträckbultens midja. :icon_oops:

Jovisst, sträckbultar är det man normalt använder i sträckförband. Man kan använda normala bult också men då vet man inte var på bultens längd sträckningen uppstår. En sträckbult har normalt någon väldefinierad yta (ofta en midja) där sträckningen skall uppstå. Ett sträckförband dras med vinklar. Man använder alltså gängstigningen och en viss vinkel för att kunna definiera kraften i bulten. Det gör man just därför att vanlig momentdragning ofta skiljer ganska mycket beroende på om man drar torrt eller blött. P.S. att dina sträckbultar är lika långa efter användning betyder inte att de inte sträckts. När man använder sträckbultar i fabriksmontering är de ofta identiska när man demonterar dem, men de är likaväl förbrukade. Så återanvänd ALDRIG bultar som dras med vinklar. Andra gången de dras blir inte krafterna det de skall bli.

OK, tack för svaret.

Stuff ursäkta att jag kidnappar din tråd lite. :icon_oops: Betyder det att mina fasta fyrpunktsbälten är olagliga? :blink:

P.S. alla topplocksbultar är inte sträckbultar. På gamla hederliga spisar kan man återanvända bultarna. :)

Nja är det verkligen så? Jag tror att vi får reda ut vad ett sträckförband är för något. I alla förband krävs inspänning och att bulten flexar. Men det är enbart i ett sträckförband som bulten dras till sin sträckgräns. Sträckbultar dras altså till sin sträckgräns när man drar förbandet och är därmed förbrukade. Anledningen till att de är förbrukade är att det inte går att förutse hur bulten fungerar efter att ha dragits till sin sträckgräns, det blir individberoende. Men, precis som jonas redan konstaterat så är det ett akademiskt problem i belos fall. Aluminiumen kommer troligtvis att ge vika innan bulten. :) Det du däremot kan få problem med Belo är om den gängade delen av bulten också sträckts, då passar inte gängorna.

Då är biljetterna säkrade. :) Finns det något B&B/hotell som kan rekommenderas? (Måste vara i närheten av en bra Pub med juste mat. :))

Ett företag som växer har ofta likviditetsproblem. Det kan vara det som spökar. Du har en ängels tålamod Mats.

Vi håller på och bokar. Det ser ut att bli ut den 1/5 klockan 08:10 och hem den 3/5 18:45, allt med SAS.

Nja, glaset och kolfibern används på olika sätt i laminatet. Finessen med kolfibern är ju att den är så in i bänken stark! I ett kolfiberlaminat bär fibrerna lasterna till viss del genom att "haka i varandra". Därav att det är så urbota viktigt att man inte "bäddar in"/"badar" kolfiber i epoxi. Om kolfibrerna inte pressas samman utan man har epoxi mellan fibrerna får man inte samma hållfasthet. I ett glasfiberlaminat håller man ihop glasfibrerna med epoxin så det bör ha ett högre epoxi-innehåll, annars blir det "torrt" och försvagas.Extremt förenklat blir kontentan att utan rätt hantverkskunskap och verktyg är det epoxin som styr hur starkt laminatet blir. Så om det är det tekniska egenskaperna man vill åt och inte jobbar på marströms eller ett liknande ställe kan man lika gärna jobba med glasfiber. Nja, det handlar om i vilken riktning fibern klarar av att ta upp laster och hur "spröd" den är. Kolfibern har sin styrka i draglaster. Börjar man komprimera eller skjuva så är den inte alls lika stark. Man måste vara 100% säker på hur lasterna fördelar sig i sin konstruktion innan man börjar lägga sina fibrer i formen. Det här är rätt skoj att testa olika mattor med. Två vävda mattor med exakt samma fiber får olika hållfasthet i olika konstruktioner beroende på vilken vinkel man väver med. Det är skitfräckt men också en fallgrop för oss som inte har häftiga datorer att konstruera på. Både ja och nej. Det beror på hur du böjer den, hur du lagt fibrerna i mattan och hur väl du lyckats med ditt kolfiberlaminat.Stål som matrial har samma styrka åt alla håll medan styrkan i ett laminat(kol och glas) beror helt och hållet på hur fibrerna i laminatet är riktade. Granen är ett bra exempel. Trä är ett naturligt laminat och fibrerna i plankan syns väl. Vi har haft flera hundra tusen(miljoner??) år att utveckla en inuitiv känsla för hur det matrialet fungerar. När man täljer i trä så för man kniven längs fibrerna och inte tvärs. Varför då??? Kan man föra över samma logik på moderna laminat och går det att tälja i dem? Tre bra frågor att fundera över och förkovra sig i. :) Jag tycker att det är synd att SFRO säger nej till ramar och bärande delar i laminat. Men samtidigt förstår jag inställningen. Även om det går att göra en bil oerhört mycket starkare och lättare med laminat så det krävs så mycket kunskap, provning, dataanalys och hantverksskicklighet att det knappt är genomförbart för en amatör. Wikipedia är ett bra ställe att leta mer info om kolfiber- och glasfiber-laminat