Antas

"Jag har borrat hål genom störtbågens 10 mm fästen på båda sidor. jag valde ett 12 mm hål. Sedan skall ett lämpligt fäste monteras mitt på övre bågen och därefter skall ett litet hål borras så kabelarna till bromsljuset kan anslutas. Det blir säkert lite pilligt att få igenom kabeln i bågen så den till sist hittar ut genom 12 mm hålet i 10 mm fästplattan. " (Citat ovan) Jag har gjort samma med hål mitt på störtbågen (för bromsljus) och ca 12 mm hål där bågen möter chassit. Innan jag svetsade fast bågen drog jag igenom "najtråd" hela vägen för att dra igenom elkablarna. Om du inte har dragit igenom någon "najtråd" (eller den har bränts av i svetsen!!!) brukar det gå att pilla in garntråd och sätta dammsugarmunstycket där man vill ha ut tråden. Därefter kan man knyta på en kraftigare lina t.ex. persiennlina som man fäster elkabeln i. "Lätt som en plätt"! Antas

Jag har tidigare nämnt att jag har börjat skriva en blogg om "idiotprojektet" (hustruns vokabulär!). Den finns på : http://antas.myblogg.se Det visade sej att den sidan hade alldeles för litet utrymme varför jag har flyttat bloggen hit: http://antaseliasson.blogspot.com En märklighet är att http://antas.myblogg.se vägrar att ta in ett inlägg där jag hänvisar till den nya bloggen! OBS! Bloggen är inte skriven för er experter utan riktar sej till de som tror och tycker att vi bilbyggare är en säregen och udda skara. Bästa hälsningar från ett soligt Luleå Antas

Hela bilen kommer att bestå av reklamskyltar. För uppmärksmhetsvärdet borde man ha kvar texten!!!!!! Scutteln är från travbanan i Boden, karossidan från Vattenfalls tvätthall, sidan bakom den (ej monterad) kommer från Universitetet och på andra sidan har OKs reklamskylt bidragit.

Kolla med reklamfirmor som gör skyltar. Vi fick perfekta skyltar mot fikapengar, en del fick vi tom gratis. Fördelen med dom är att de är grundmålade för utomhusbruk. Antas

Titta på bakskärmarna på denna bil, de är friliggande från karossen Bilen i sej är ju en "godbit" som bara finns som alltför dyr byggsats. http://www.ronart.co.uk/ Antas

Välkommen tillbaka till Konungarikets befriade område och rikets nordligaste Residensstad. Vårt inre ljus börjar komma tillbaka och även det yttre solljuset börjar stiga på himmelen. April är vackert med långa, ljusa dagar och skridskois och bara några minusgrader.

Ola, denne kloke son, lillebror och bilbyggarkompanjon, kom på att han och jag borde ta skridskorna och åka runt stan, ca 6 km. Luleå kommun plogar ca 1,5 mil isbanor runt stan för allmänheten. Vädret var vackert, -4 grader, vindstilla, solen sken från en kristallblå himmel. Det skingrar tankarna men jag kunde inte hjälpa att jag tänkte på att hans älskade storebror inte kunde åka med oss och grät en stund. Ola sa vid ett tillfälle "Storebror är inte död! Vi måste alla hjälpas åt att ge honom ett liv med innehåll och glädje!" Ack, så klokt och starkt. Njut av dagen, ta vara på den, den kommer inte tillbaka. Barnen och livet har vi bara till låns ett blink i evigheten. Minnenas skatt är den finaste och dyraste skatt som vi människor har, vårda dom ömt. Förvara dom på hyllan för de bästa minnena i livets minnesskåp. Idag tog jag en latte på Kulturens Hus här i Luleå. Jag satt och såg på alla som rusade hit och dit, den ene försökte se upptagnare och viktigare ut än den andre. För mej kändes det som att livet har stannat. Det man inte vet om framtiden lider man inte av, så njut och ta vara på varje dag. När man känner människors omtanke vet jag att jag återigen kommer att bli starkare än den starkaste oxe, snabbare än den snabbaste springare och återigen kommer att flyga högre och bättre än den vackraste örn. Snart är jag "på rull igen"! Antas

Kära vänner, mitt i allt elände som jag beskriver i "Livet är orättvist" måste jag delge er en liten anspråkslös "solskenshistoria" som skedde i januari. Min kompis mamma hade en gammal sko/lädersymaskin stående i källaren. Jag nämnde för kompisen att min hustru misslyckats med att sy stolklädseln av läder från en soffa till bilbygget . Symaskinen trasslade och orkade inte göra vad den borde göra och hustrun svor. Kompisen sa, åk hem, du får min pappas gamla skosymaskin med alla tillbehör. Sagt och gjort, det krävdes två personer för att bära upp den från källaren. Pappan hade tom sytt ett vackert fodral som var märkt "Singer skosymaskin". Väl hemma måste vi naturligtvis prova funktionen. Den gick tungt, det gick knappt att trampa. Pappan hade smort rikligt och noggrannt. Eftersom den inte varit använd de senaste 40-åren hade oljan "beckat ihop" de rörliga delarna men rikligt med 5-56 löste det problemet. Tyvärr fanns ingen instruktionsbok. Började leta på internet och till min stora förvåning hade Singer lagt ut alla serienummer och andra identifikationer på nätet. Maskinen var tillverkad 1919! När man synar den närmare är kvalitén ypperlig, inga glapp,trasiga delar eller andra felaktigheter, godset är rejält tilltaget och här finns minsann ingen plast. Nu kommer det fantastiska, instruktionsboken fanns på nätet och gick att skriva ut, visserligen bara tre sidor, men ändå. Hustrun har sagt att den är så vacker att hon tänker ha den som möbel i vardagsrummet. Har börjat att försöka skriva en blogg om bilbygget, det går långsamt under rådande omständigheter men tids nog kommer jag att skriva mer. Här hittar du bloggen: http://antas.myblogg.se Tack alla ni positiva bildårar som har stöttat oss så fint Antas

Tack för länken, vi har läst den tidigare gång på gång. Sonens kompisar ringde och ville att han absolut skulle komma och följa LP hockey games tillsammans med dom. Tänk vad fint det är när dom vill att han kommer och skriker "ut med domardjäveln" tillsammans under samtidigt inmundigande av ett antal öl. Om jag kunde köpa en ros till dom skulle jag köpa en hel blomsterhandel eller åtminstone en back öl. Antas Måndag em. I morse talade sonen om att han och polarna ska fara till äventyrsbadet i Boden kommande lördag. Tänk att det finns änglar som inte viker undan när det är som värst! Mina kompisar vill att jag fortsätter bilbygget. Enligt dom är anledningen enkel, min älskade son ska inte behöva känna att det är han som är orsaken till att bilbygget, som mycket snurrade kring tidigare, läggs på is. Har tänkt på det, kompisarna är nog kloka och älskar oss alla när det känns som om vi lever på avgrundens rand. Försöker skriva en blogg om bygget, ni hittar den här: http://antas.myblogg.se Tack för alla vänliga och omtänksamma tankar. "I love you madly!" Antas

Nyss hemkomna från grannens barndop. Varken hustrun eller jag kunde koncentrera oss på denna glädjens högtid. Våra tankar kretsade hela tiden runt storebrors småbarnstid, alla våra glädjestunder tillsammans, alla fisketurer,alla slagsmål vid köksbordet med lillebror och många, många,många flera glädjestunder. Vi körde hem gråtande och förtvivlade. Vad står på skrivbordet när vi kommer hem? Jo, en stor blombukett från Locost Sweden MK. Om ni visste vad den betyder för oss! Jag finner inte ord! Jag som har som yrke att uttrycka allt besvärligt, föra talan, leda, analysera, jag saknar nu ord. Tack för den enorma omtanken, tack för att ni tänker på oss i vår ensamhet och förtvivlan. Tack även ni skattebetalare. Jo, skattejuridik är min yrkesspecialité. Sonens bromsmedicin kostar 44 000 SEK/år, ingen har någonsin ifrågasatt kostnaden och behovet, snarare tvärtom. Vi får kanske något för skattepengarna ändå. All kärlek till er alla, jag kommer aldrig att kunna återgälda er omtanke. Antas

Han håller på att etablera kontakt med ett ALS-team på Umeå sjukhus De har terapeuter,sjukgymnaster,läkare,sjuksköterskor och annan personal. Min hustru är socionom och van vid svåra situationer men vi känner att detta är nästan övermäktigt för oss. Lillebror är en tillgång utan dess like. Storebror är stark och orkar trots allt ändå ha modet uppe och tänka framåt. Själv känner jag mej bara liten och obetydlig men försöker på alla sätt att hitta vägar till en positiv framtid för min käre son. Jag kan inte tillräcklig mycket säga vad det betyder att ni alla tänker på oss.

Tack, varje ord varje tanke som ger oss minsta lilla hopp är för oss som att gripa efter alla halmstrån vi ser. Den som inte har varit med om något som detta förstår knappast vilken betydelse det har när någon tänker på oss,det spelar ingen roll hur många ord eller vad som sägs. Lillebror, byggkompisen, är fantastisk! Han har förmågan och styrkan att behandla storebror som att han har ett helt vanligt liv med framtid. Jag kom hem för några minuter sedan efter att ha skjutsat sonen till universitetet. Han och jag talade i bilen om att när han tar sin lärarexamen om ett år ska hela familjen stå där och vara stoltast av alla och hurra högst av alla. Min fantastiske son vill under inga omständighetr ha något medlidande. När jag körde hem brast allt, jag grät hejdlöst. Ringde upp min närmaste kompis som också grät hejdlöst. Det går aldrig att förutse hur man reagerar i dessa situationer därför är det så viktigt att ni tänker på oss. Det går inte att förbereda sej för för något som detta. Att läsa i fackböcker kan vara bra men är värdelöst när man är den som är drabbad, då gäller verkligheten. Sent igårkväll kom grannen in. Han förstår vad vi upplever och viker inte undan för vår förtvivlan. Hans underbara hund älskar alla utan förbehåll och hänsyn till vårt tillstånd. Vilken känsla och tröst det är att känna en kall och blöt hundnos mot kinden. Antas, Agneta, Jon (storebror) och Ola (lillebror)

Tack alla ni som tänker på oss. Även om det låter simpelt så har det stor betydelse för oss att veta att någon tänker på oss i vår ensamhet. Vår förtvivlan är total och gränslös, man känner sej fullständigt hjälplös. Allt blir så futtigt när något sådant drabbar ens barn. Vi lever som i en dimma, det känns som om ingen logik och rättvisa finns i världen längre. Jag har alltid varit starkare än den starkaste oxe men nu känner jag mej mindre och svagare än den minsta fluga. Hmmm.....sitter och funderar när mina tårar ska kortsluta tangentbordet och hela datorhelvetet kraschar. Det är värdsligt och oväsentligt! Antas

Om du visste vad dina rader hamnar i våra hjärtan!

Tack.

I detta hus råder en bottenlös förtvivlan. Äldsta sonen har varit på regionssjukhuset i Umeå på undersökning hos bl.a. en nordisk specialist i tre dagar. Det visar sej att hans stapplande gång beror på ALS. Antagandena om att det hade med ett diskbråck att göra var felaktigt. Någon bot finns inte. Det enda som finns är bromsmediciner. Prognosen är så dyster att jag inte ens vill tänka på den. När minstingen, byggkompisen, fick reda på detta igår bestämde han sej för att omedelbart flyga hem till Luleå (han bor i Enköping). Bröderna är mycket viktiga för varandra och står varandra nära. Sonen tycks acceptera situationen och säger att han måste fortsätta och försöka leva ett så vanligt liv det går. Han har ett år kvar på lärarutbildningen på universitetet i Luleå och har bestämt sej för att den ska han genomföra. Ödet slår hårt och skoningslöst. Den förtvivlan som jag som far, hans mor och lillebror känner är en förtvivlan som inte går att beskriva i ord. Bilbygget kommer därför att ligga på is, hur länge vet jag inte. Jag måste känna inspiration,styrka och vilja igen och det känns avlägset just nu. Tack alla ni som jag har fått råd och dåd av, tips på konstruktioner och allmänt utbytt informationer med. Ta vara på livet det går inte i repris. Människor är det enda som har något värde, allt annat är futtiliteter. Antas

Hej Stigge, jag har tagit mej friheten att lägga in en bild som jag tog i somras på din bil i min blogg: http://antas.myblogg.se/ Det var den enda bild som jag hade på en snygg och färdig bil. Hoppas att du inte misstycker (OBS! Jag har täckt regskylten!). Det går även att gå in på bloggen via min företagshemsida: www.euroconsult.se Länken finns på 3:e sidan under "Personligt". Antas i Luleå

Hur hög är maxvikten som går att väga på badrumsvågarna?

Hoppsan,min glömska gjorde att jag inte har delgett er resultatet av svetsandet. Avgasrör och grenrör var riktigt intressant att konstruera och bygga. Alla rören i grenröret är lika långa till punkten där de möts, båda sidor har flänsar för lambdasonder. Jo, vi vet att det behövs bara en sond men eftersom vi har en bredbandslambda för mätningar och experimenterande så blev det uttag på båda sidor. 6 st flänsar tillverkades i 5 mm plåt. Hittade passande packningar på Biltema,flänsarna formades efter packningarna. På bilden med flexröret syns att vi har dubbla "gummibuffertar" som fäste, på de övriga har vi endast en "gummibuffert" under varje fäste. Dubbla på den första förhindrar vridningar i avgasröret från katalysatorn och bakåt. OBS! på bilden med flexröret är inte röret kapat bakom flänsen! Till er som tänker tillverka flänsar. Det är svårt att få fästbultarna vinklerätt mot flänsen. Jag gjorde så här: ta en maskinskruv (i vårt fall 30 mm,M 8) med försänkt skalle,slipa av skallen så att endast en liten del återstår av huvudet, för den genom bulthålet i flänsen och dra fast med en mutter. Svetsa sedan fast bulten på "huvudsidan" i flänsen. Slipa av svetsfogen, ta bort muttern och simsalabim har ni en snygg och vinkelrät bult i flänsen. Fästklammer tillverkades av avgasrörsklammer (syns på bilderna). Bästa julhälsningar från ett + gradigt Luleå. Var i helve....tog den norrländska vintern vägen? Det känns lite ruggigt att det inte är härliga -30 grader. Antas

Hej Stigge, om du kommer hem till dessa befriade områden av Konungariket under julen kan du komma hem till mej. Jag byggde ut mitt dubbelgarage (Hertsön) med en verkstadsdel där taket till carporten kom att bli taket på verkstaden. Det som behövdes var att bygga tre väggar och riva den gamla väggen (tidigare yttervägg). Dyrast var nog betongen till golvet, tror att det var ca 2500 SEK. Det mesta av inredningen, arbetsbänkar,skåp,belysning,brandklassade dörrar mm köptes på Luleå kommuns återvinningsmarknad på Kronan. Elen drogs av grannen som är behörig. Fönstren är återvunna. Isolering, gipsskivor (dubbla), virke mm köptes på Byggmax. Det går att pruta mycket på byggmaterial om man är prismedveten. Dimensionering,konstruktioner och annan info finns på nätet och praktiska bygghandböcker med ritningar och beskrivningar finns på biblioteket. Vi valde samma isoleringstjocklek som huset i övrigt (20 cm) sedan tilläggsisolerade och tätade vi garagedörrarna. Som helhet är vi mycket nöjda,äntligen en verkstad för bilbygget! Att bygga verkstaden var "lätt som en plätt" det klarar du. Om man klarar att bygga en hel bil är det en "baggis" att bygga en verkstad. Ska försöka bifoga en intetsägande bild från Luciadagen där verkstaden skymtar till vänster. Sannolikt känner du till hur villorna på Hertsön ser ut och ser då att carporten numera är tak till verkstaden. Antas från ett regnigt Luleå (kan det bero på the global heating,månntro?

Vilka mått är du intresserad av? Jag bygger med Scorpiospindlar. Har för mej att "svampens" diameter är 55 mm, men måste nog kontrollmäta för att vara säker.

Såvitt jag ser har du inte blästrat ramen före målning med grundfärgen. Har du slipat,tvättat,gnuggat med stålull (rostfri?) eller gjort någon annan förbehandling före målning?

Det var kloka synpunkter! Jag har funderat mycket på detta med grundmålning. Bilbygge är enligt mitt förmenande som att bygga ett hus,det blir aldrig färdigt. Man kommer alltid på något som är bättre,snyggare,intressantare och då ska det ändras och byggas om. Nåja, det är väl det som är tjusningen med byggeriet! I fredags fick jag en förfrågan om jag kunde tänka mej att låna ut bilen som acessoar till modefotografering när den är färdig. Mitt svar var: "Jovisst,det går alldeles utmärkt bara jag slipper vara med och fåna mej på bilderna". Hmm......"fåna" kanske är en fördom och kränkande för ev "modeller" på detta forum? -13 grader i Luleå. Äntligen rejält väder. Antas

Tack! Jodå, nu hade pinnarna nått även hit upp till Konungarikets befriade område och arktis förposter. Köpte en påse idag, den kommer väl till pass.

Idag var jag på Biltema för att köpa träpinnarna. Här i Luleå visste dom inte vad det var än mindre om det fanns i sortimentet. Har du något artikelnummer?