Jump to content

therealpinto

Forumdeltagare
  • Posts

    2,529
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    61

Everything posted by therealpinto

  1. När det gäller E-märkning så måste man hålla isär själva Ex (där x är en siffra, 9, 7, 11 whatever) som bara står för vilket land den är tillverkad/märkt i, och själva typbeteckningen (1, 2 eller 5 för blinkers, S för bromsljus osv) som alltså inte står direkt vid sjäva E-märket. /Gustaf
  2. Hej Har ni kollat: http://monkeytoys.com/locostforum/index.ph...&f=23&t=549&hl= /Gustaf
  3. Hej Helst bultar man ihop delarna till rattstången. DD7-bilarna som byggs i bland annat Umeå har oftast 240 rattstång och Escort styrväxel, minns jag rätt passar 240 nedre knut direkt på styrväxeln. Däremellan brukar man få göra en förlängning, gärna då som sagt en axel som man bultar i knutarna. /Gustaf
  4. Visst är det så Magnus. Samtidigt använder man oftast spindlar eller delar av spindlar från en produktionsbil och då är det av visst intresse vilken axelbelastning tillverkaren angivit. Man kan inte öka den hur som helst med tanke på hjullager osv. /Gustaf
  5. Det är ju svårt att säga exakt, men "ganska noga" är normen. Jag vet flera bilar som fått anmärkning på dålig återgång när man byggt med "bokens" castervinkel. /Gustaf
  6. Det går som sagt att borra en kanal mellan kolvarna men jag tycker att det är enklare att sätta ett T-kors på spindeln, och korta snuttar bromsrör till okets ingångar. /Gustaf
  7. Vissa MC-blinkers är E-märkta även för bilbruk. Det varierar också hur noga ASB kollar E-märkningen, ibland räcker det med att den finns, ibland måste den vara rätt... Måtten finns nog i någon gammal tråd, men det är lägst 350 mm för fram/bak, 500 mm för sidoblinkers. Tänk också på att 400 mm från yttersta punkten gäller bilens bredaste ställe, är bakskärmarna bredare än fram, är det därifrån man mäter. /Gustaf
  8. Var bara medveten om att när man ändrar funktionen finns det en risk att det blir stopp, e-märkningen faller ju. Det ska visserligen vara en rätt petig besiktningsman som slår ned på ett inborrat P-ljus, men risken finns. /Gustaf
  9. Hej 1. Den brytarlösa tändningen är faktiskt riktigt bra men du behöver ha kontrollboxen till den också. Det elektriska är ganska enkelt fixat med hjälp av Haynes elschema så jag skulle i första hand rekommendera att du kompletterar med det som saknas. Annars passar de gamla brytarfördelarna från Taunus, Capri och Granada, och de kan man förse med "elektroniska brytare" typ Ignitor om man vill. 2. 1985 har väl en förgasare med viss el på? I så fall är det enklast att skaffa en 32/36 DGAV från Granada, Taunus eller Capri och stoppa dit. Den brukar också fungera bättre... /Gustaf
  10. Hej Nej, det måste inte finnas vägmätare. /Gustaf
  11. Defrostern får vara eldriven, men vad det har med parkeringsljus att göra vet jag inte ;-) /Gustaf
  12. Man kanske ska förtydliga att regler för amatörbyggda fordon idag täcker MC och bil, vill man regga något annat (skoter, moped, traktor) kan man inte tillämpa de reglerna. En fyrhjulig MC är dock inget direkt problem att regga som amatörbyggd MC utan förstörande provning. Men man är ju rätt starkt begränsad när det gäller motoreffekt etc (det har jag skrivit om förut). Minns jag rätt är det typ 18-20 hk som är max. /Gustaf
  13. Hej Detta är vad som gäller: Främre positionslykta (parkeringslykta) Övergripande krav 51 § Bil skall ha två främre positionslyktor (parkeringslyktor) som avger vitt eller gult ljus framåt och utmärker fordonets bredd. Släpvagn som är bredare än 1 600 mm skall ha två främre positionslyktor som avger vitt ljus framåt. Dessa får vara placerade så långt bakåt som behövs om kravet i 53 § andra stycket inte kan uppfyllas utan svårighet. 52 § Främre positionslykta skall 1. vara typgodkänd enligt direktiv 76/758/EEG (se 2 kap. 24 §), eller 2. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 7. Främre positionslykta på fordon av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som uppfyller kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade den den 1 oktober 1989. Främre positionslykta på fordon av 1983 eller tidigare års modell behöver inte vara typgodkänd. Ljuset från sådan lykta skall dock ha sådan styrka att det under mörker och vid klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m framför fordonet när bilens halvljus är tänt. Detta gäller inte om främre positionslyktan är placerad i bilens halvljusstrålkastare och denna lyser. Installationskrav 53 § Främre positionslyktas placering i sidled får vara högst 400 mm på bil och avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på lyktorna skall vara minst 600 mm. Främre positionslyktas placering i sidled får vara högst 150 mm på släpvagn och avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på lyktorna skall vara minst 600 mm. 54 § Främre positionslyktas placering i höjdled får vara lägst 350 mm och högst 1 500 mm på bil. Om denna placering medför avsevärt hinder för bilens användning, får högst höjden ökas så mycket som behövs, dock högst till 2 100 mm. Främre positionslyktas placering i höjdled får vara lägst 350 mm och högst 2 100 mm på släpvagn. 55 § Främre positionslyktas geometriska synbarhet skall vara 15° uppåt och 15° nedåt. Vinkeln nedåt får reduceras till 5° om lyktan är placerad lägre än 750 mm över marken. Främre positionslyktas geometriska synbarhet skall vara 45° inåt och 80° utåt eller 80° inåt och 45° utåt. Främre positionslykta på fordon av 1983 eller tidigare års modell behöver inte uppfylla dessa krav. Ljuset från sådan lykta skall dock ha sådan styrka att det under mörker och vid klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m framför fordonet när bilens halvljus är tänt. Detta gäller inte om främre positionslyktan är placerad i bilens halvljusstrålkastare och denna lyser. 56 § Främre positionslykta 1. får grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta, 2. får inte kombineras med framåtriktad strålkastare, 3. får bilda flerfunktion med framåtriktad strålkastare eller lykta. ----- Du måste alltså ha parkeringsljus, den får inte kombineras (dvs ha samma glödlampa) med strålkastaren men får grupperas (sitta i samma lykthus) eller bilda flerfunktion (glödlampa med två trådar). /Gustaf
  14. Hej Var det en Pinto du hade? Det är rätt ovanligt att toppen slår sig, den är ju, eh, rätt kraftig... Däremot är termostater förbrukningsvara. Speciellt när den står mycket. Nu är topplockspackningar rätt billiga så det kan ju vara värt att byta den för säkerhets skull. Att det fuktar lite olja i framkant brukar inte vara någon fara, men det ska ju inte läcka. /Gustaf
  15. Ganska tung, tja, 130-140 kg nånstans brukar man prata om. Det går förstås att påverka en aning, vattenpump, generatorfäste finns i aluminium på vissa årsmodeller. Ska man trimma och är händig är Pinton inget tokigt val, inte alls. /Gustaf (jag är ju Pintofanatiker...)
  16. Hej Som sagt, läs tråden det hänvisas till ovan. Den säger massor... DOHC har bara oljefiltret och bultmönstret mot växellådan gemensamt med Cossie 16v turbo, Pinton har däremot samma block som Cossie så den går att utveckla med Cossiedelar men det kostar ofta rejält. Jag kan ju kort upprepa det jag skrivit på andra platser; * DOHC är en underbar bruksmotor när den är fräsch men den är svårtrimmad (ont om delar) och ganska hög * Pinto är lätt att trimma (gott om delar), men ganska tung och lite gammalmodig. Går sällan sönder och är lätt att skruva med. Pinto med kat är dock en rätt trist lågkompad historia som kräver en del jobb (byte av kolvar) om det ska trimmas. /Gustaf
  17. Hej Det är ju Bilprovningen som "bestämmer" vilka bullerprov man godtar men den normala hållningen är att det är SFRO eller VTI som är godkända. Jag vet dock att det förekommer variationer, prata med "din" station. VTI tar väl 3000kr för ett kommersiellt bullerprov. Det är ett förbifartsprov som är mer avancerat än de prover jag sett inom motorsporten. Jag vet att mätarna SFRO använder kostar en rejäl slant, och underhållet är också ganska saftig med kalibrering etc. /Gustaf
  18. Det är du som är byggare och strikt sett är det du som bestämmer vilka axelbelastningar bilen tål. SFRO ska dock göra en rimlighetsbedömning och då är det klart att donatorbilens siffror är intressanta. Oftast är det hjullager och spindlar som är den kritiska delen. /Gustaf
  19. Hastighetsgivaren behövs inte för att motorn ska starta men man kan få problem med att den stannar vid motorbroms/nedväxlingar. Jag har ju satt in (och tagit ur...) en sådan motorstyrning i Caprin, jag använde bara övre delen av hastighetsmätarvajern från Sierra med hastighetsgivare och kopplade Caprins vajer till givaren. /Gustaf
  20. Hej Tänk på att vi ger rabatt till ombyggt och amatörbyggt fordon vid bullerprov, 3000-2000=1000kr så det är inte så stor skillnad mot förut. Prishöjningen beror på ökade kostnader (fler och fler bullerprov) men är också en anpassning till VTIs kostnad för importbilar. /Gustaf
  21. Hej Det finns ett förslag på tillverkarintyg på SFROs sida, http://www.sfro.com/tillverkarintyg.pdf men egentligen gör SFROs besiktningsprotokoll samma sak numera. Men det är bra att fylla i intyget före SFRO-besiktningarna och komplettera gärna med vilken effekt du dimensionerat bilen för, och vilka materialdimensioner och -kvaliteter du använt. /Gustaf
  22. 1-4 pinto 5 är som skrivet DOHC 6 är pinto med kat, lägre komp än 4 7-10 är 6-cyl 11-12 vet ej Svante är helt korrekt. 11-12 är som det står, Cosworth turbo. Årsmodellsangivelserna i listan ovan är inte riktigt rätt, 3 och 4 är i princip samma motor men 4 har detaljändringar (annan fördelare/tändmodul till exempel). När det gäller att byta delar mellan Pinto så passar "allt" emellan men byter man topp bör det vara från en motor med insprutning (det finns urtag i insugsportarna för spridarna). Skillnaden i kompression sitter som sagt i lägre kolvar på motorn med kat. /Gustaf
  23. Visst ska vi kunna VVFS rätt bra, men man kan ju också välja var man tar sina strider... ;-) /Gustaf
  24. Å andra sidan är det inget stort problem att ha två märkningar. I vissa avseenden kan det ju vara ganska bra... /Gustaf
×
×
  • Create New...