therealpinto

Nja, "varvtalsgivaren" som Ford kallar den, borde heta hastighetsgivare och den ger bara info om att bilen rullar. Den behövs inte för att soppapumpen ska gå. Det som ger varvtalssignal in till boxen är PIP-signalen från tändmodulen/hallgivaren, ska vara en blå/gul kabel till stift 56 på databoxen. Eldiagrammen är lite kluriga ibland, punkten S-1012 på schemat som matar tändmodul, spole och huvudrelät måste få +12v när tändningen är på. /Gustaf

MT-75 anses ju hålla bättre så det är en anledning att välja den, brukar också vara lättare. Nackdelarna är att den är svårare att skruva med, att det inte är lika gott om drevsatser, att tvåans synkring ofta är kass och kanske att utgående axel har hardyskiva och inte splines för glidande knut. Att fyror/sexor av äldre generationer har olika bultmönster är det inget snack om, Duratec är som sagt mer osäkert men OM det hade varit samma borde det varit mer vanligt att använda den maskinen i diverse rwd-byggen. När jag snabbt googlade runt lite verkar det som att ett företag som heter Power Torque i England specialtillverkar MT-75-hus för Duratec V6. http://www.pistonheads.com/pics/news/9903-172058-2.jpg ska visa en bild på detta...det bultmönstret ser eget ut men det är ju svårt att se på bilden. Ingen som har en motor liggande? ;-) /Gustaf

Hur är det med kobentheten som åtminstone gamla GS led av? Samma problem i BX? /Gustaf

Hej Nu är jag ju inte 100% säker, men såvitt jag vet har Duratec 2.5 V6 ett "eget" bultmönster, inte samma som vare sig gamla tyska sexorna eller raka fyrorna. Att lådan har samma beteckning till två olika motorer betyder inte med säkerhet att den passar emellan - MT-75 till V6/rak fyra är bara ett exempel. Samma namn på lådan, olika hus pga olika bultmönster mot lådan. På samma sätt har MTX-75 liten relation till MT-75, även om delar av innehållet är lika. När det gäller typ 9 och hållfasthet så är det mer en fråga om vridmoment, grepp och vikt. Som jag kanske nämnt tidigare kör jag typ 9 i min turbo-Capri, och den lämnar väl dryga 200hk nu. Lådan har hållt i sex år trots illvillig misshandel på klistrad stripp, ont om olja och annat bus. Detta i en bil som på startlinjen väger minst 1200kg. /Gustaf

Mmm...såvitt jag vet är det en variant av 2.0 DOHC, med 16-ventilstopp och större slagvolym. Trevlig bruksmotor men ont om trimdelar. /Gustaf

Hej Soppapumpen ska bara gå någon sekund när du slår på tändningen. Den startar igen när du får varvtalssignal in i sprutet. Stift 22 jordas av boxen för att pumpen ska gå. /Gustaf

Hej Ja, det ska passa, mot toppen alltså. /Gustaf

Ja, om de är E-märkta på rätt sätt, och uppfyller kraven på montering (höjd, siktvinklar osv). /Gustaf

Ska man ha större trummor måste man även ha bromssköldar anpassade för dessa. Ett ganska enkelt sätt kan vara att ta trummor och sköldar från Sierra eller Taunus, det passar inte rakt på Escortaxeln men det är ingen rymdteknik att anpassa prylarna. Biltemas bromsskivor har jag bra erfarenheter av. /Gustaf

Hej Det är en mycket stark rekommendation att använda en trefassvets med skyddsgas till ramen. En liten enfasare för flusstråd av Clas-typ är sällan tillräcklig för att ge ordentlig genombränning och bra kontroll. 100-125A borde vara det absolut minsta man klarar sig med. Begagnade svetsar har avhandlats otaliga gånger i forumet och för några (3-5) tusenlappar får man oftast en helt okej svets. Sett till den totala kostnaden för ett bygge, och hur mycket man kommer att svetsa, är investeringen rätt liten i sammanhanget. Ska man bygga sig en bil är det klokt att börja med rätt förutsättningar. Bra svets och tillgång till trefas är en av sakerna som jag tycker man bör ordna... /Gustaf

Nja, dels är det klent, dels så är kullager inte speciellt bra på att ta upp den typen av laster. Kulorna ligger ju "på samma ställe" (i stort sett) hela tiden och den lasten är lagret inte riktigt konstruerat för. Dessutom är det knappast någon fördel gentemot gummi/polyuretanbussningar... /Gustaf

När det gäller E-märkning så måste man hålla isär själva Ex (där x är en siffra, 9, 7, 11 whatever) som bara står för vilket land den är tillverkad/märkt i, och själva typbeteckningen (1, 2 eller 5 för blinkers, S för bromsljus osv) som alltså inte står direkt vid sjäva E-märket. /Gustaf

Hej Har ni kollat: http://monkeytoys.com/locostforum/index.ph...&f=23&t=549&hl= /Gustaf

Hej Helst bultar man ihop delarna till rattstången. DD7-bilarna som byggs i bland annat Umeå har oftast 240 rattstång och Escort styrväxel, minns jag rätt passar 240 nedre knut direkt på styrväxeln. Däremellan brukar man få göra en förlängning, gärna då som sagt en axel som man bultar i knutarna. /Gustaf

Jodå, p-ljuset får lysa "jämt". /Gustaf

Visst är det så Magnus. Samtidigt använder man oftast spindlar eller delar av spindlar från en produktionsbil och då är det av visst intresse vilken axelbelastning tillverkaren angivit. Man kan inte öka den hur som helst med tanke på hjullager osv. /Gustaf

Det är ju svårt att säga exakt, men "ganska noga" är normen. Jag vet flera bilar som fått anmärkning på dålig återgång när man byggt med "bokens" castervinkel. /Gustaf

Det går som sagt att borra en kanal mellan kolvarna men jag tycker att det är enklare att sätta ett T-kors på spindeln, och korta snuttar bromsrör till okets ingångar. /Gustaf

Vissa MC-blinkers är E-märkta även för bilbruk. Det varierar också hur noga ASB kollar E-märkningen, ibland räcker det med att den finns, ibland måste den vara rätt... Måtten finns nog i någon gammal tråd, men det är lägst 350 mm för fram/bak, 500 mm för sidoblinkers. Tänk också på att 400 mm från yttersta punkten gäller bilens bredaste ställe, är bakskärmarna bredare än fram, är det därifrån man mäter. /Gustaf

Var bara medveten om att när man ändrar funktionen finns det en risk att det blir stopp, e-märkningen faller ju. Det ska visserligen vara en rätt petig besiktningsman som slår ned på ett inborrat P-ljus, men risken finns. /Gustaf

Hej 1. Den brytarlösa tändningen är faktiskt riktigt bra men du behöver ha kontrollboxen till den också. Det elektriska är ganska enkelt fixat med hjälp av Haynes elschema så jag skulle i första hand rekommendera att du kompletterar med det som saknas. Annars passar de gamla brytarfördelarna från Taunus, Capri och Granada, och de kan man förse med "elektroniska brytare" typ Ignitor om man vill. 2. 1985 har väl en förgasare med viss el på? I så fall är det enklast att skaffa en 32/36 DGAV från Granada, Taunus eller Capri och stoppa dit. Den brukar också fungera bättre... /Gustaf

Hej Nej, det måste inte finnas vägmätare. /Gustaf

Defrostern får vara eldriven, men vad det har med parkeringsljus att göra vet jag inte ;-) /Gustaf

Man kanske ska förtydliga att regler för amatörbyggda fordon idag täcker MC och bil, vill man regga något annat (skoter, moped, traktor) kan man inte tillämpa de reglerna. En fyrhjulig MC är dock inget direkt problem att regga som amatörbyggd MC utan förstörande provning. Men man är ju rätt starkt begränsad när det gäller motoreffekt etc (det har jag skrivit om förut). Minns jag rätt är det typ 18-20 hk som är max. /Gustaf

Hej Detta är vad som gäller: Främre positionslykta (parkeringslykta) Övergripande krav 51 § Bil skall ha två främre positionslyktor (parkeringslyktor) som avger vitt eller gult ljus framåt och utmärker fordonets bredd. Släpvagn som är bredare än 1 600 mm skall ha två främre positionslyktor som avger vitt ljus framåt. Dessa får vara placerade så långt bakåt som behövs om kravet i 53 § andra stycket inte kan uppfyllas utan svårighet. 52 § Främre positionslykta skall 1. vara typgodkänd enligt direktiv 76/758/EEG (se 2 kap. 24 §), eller 2. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 7. Främre positionslykta på fordon av 1995 eller tidigare års modell får även vara av typ som uppfyller kraven i FMVSS 108, Table III i den version FMVSS 108 hade den den 1 oktober 1989. Främre positionslykta på fordon av 1983 eller tidigare års modell behöver inte vara typgodkänd. Ljuset från sådan lykta skall dock ha sådan styrka att det under mörker och vid klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m framför fordonet när bilens halvljus är tänt. Detta gäller inte om främre positionslyktan är placerad i bilens halvljusstrålkastare och denna lyser. Installationskrav 53 § Främre positionslyktas placering i sidled får vara högst 400 mm på bil och avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på lyktorna skall vara minst 600 mm. Främre positionslyktas placering i sidled får vara högst 150 mm på släpvagn och avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på lyktorna skall vara minst 600 mm. 54 § Främre positionslyktas placering i höjdled får vara lägst 350 mm och högst 1 500 mm på bil. Om denna placering medför avsevärt hinder för bilens användning, får högst höjden ökas så mycket som behövs, dock högst till 2 100 mm. Främre positionslyktas placering i höjdled får vara lägst 350 mm och högst 2 100 mm på släpvagn. 55 § Främre positionslyktas geometriska synbarhet skall vara 15° uppåt och 15° nedåt. Vinkeln nedåt får reduceras till 5° om lyktan är placerad lägre än 750 mm över marken. Främre positionslyktas geometriska synbarhet skall vara 45° inåt och 80° utåt eller 80° inåt och 45° utåt. Främre positionslykta på fordon av 1983 eller tidigare års modell behöver inte uppfylla dessa krav. Ljuset från sådan lykta skall dock ha sådan styrka att det under mörker och vid klar sikt är väl synligt på ett avstånd av 150 m framför fordonet när bilens halvljus är tänt. Detta gäller inte om främre positionslyktan är placerad i bilens halvljusstrålkastare och denna lyser. 56 § Främre positionslykta 1. får grupperas med framåtriktad strålkastare eller lykta, 2. får inte kombineras med framåtriktad strålkastare, 3. får bilda flerfunktion med framåtriktad strålkastare eller lykta. ----- Du måste alltså ha parkeringsljus, den får inte kombineras (dvs ha samma glödlampa) med strålkastaren men får grupperas (sitta i samma lykthus) eller bilda flerfunktion (glödlampa med två trådar). /Gustaf