Antas Posted May 19, 2006 Posted May 19, 2006 Var nyss i kontakt med Tibnor. Dom ska ha 600 SEK+moms i frakt för ett rör!!! Snacka om RÅN! Vi behöver 25x3 sömlöst till bärarmarna. Någon som vet om man får använda sömmade rör istället? Hur blir det om man går upp en dimension t.ex 30x 2-3 mm och istället tar rör med söm? Är det tillåtet? Troligen är rör med söm lagervara. Efter samtalet med Tibnor gick solen i moln i Luleå! Antas Quote
therealpinto Posted May 19, 2006 Posted May 19, 2006 Ja, du kan använda sömmade rör så länge de klarar kraven i övrigt, dvs minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott. Tänk på att sömmen i röret kan göra det lite knepigare med att sätta i gängändar eller motsvarande om du ska ha sånt. Sömlösa rör brukar också vara rakare men det behöver inte vara ett problem. /Gustaf Quote
SteQve Posted May 19, 2006 Posted May 19, 2006 Gustaf - det betyder alltså att vanligt rostfritt SS2333 borde funka väl? sträckgräns runt 210, brott runt 500. Dock vet jag inte hur det är med förlängningen :( Quote
therealpinto Posted May 19, 2006 Posted May 19, 2006 Rekommendationerna gäller i första hand vanliga kolstål. Rostfritt måste dubbelkollas, bland annat för att ta reda på vilka egenskaper som det har ur åldringssynpunkt. Generellt sett rekommenderar jag aldrig "rostfria" material i delar som tar upp krafter. /Gustaf Quote
pixbo Posted May 19, 2006 Posted May 19, 2006 Hej!Åk till närmaste hydraulfirma och köp spillbitar av hydraulrör.Kan komma undan med kaffepengar. mvh pixbo :) Quote
therealpinto Posted May 19, 2006 Posted May 19, 2006 Tänk bara på att det är lätt gjort att få fel kvalitet, ett "C"-rör (hårt, sprött) istället för NBK som är normaliserat och "segt". /Gustaf Quote
SteQve Posted May 20, 2006 Posted May 20, 2006 Hur är det med titanrör? Hittade en firma som säljer "ämnesrör" 26x3mm vilket verkar ganska trevligt. Men jag kan inte ett smack om titan så jag vet inte vilka klasser man skall hålla sig till. Inte heller vet jag vad termen "ämnesrör" betyder i legeringsklass :( Quote
therealpinto Posted May 21, 2006 Posted May 21, 2006 Ämnesrör brukar man kalla raka och jämna rör. Titan rekommenderas normalt sett inte alls, det gäller att ha koll på hur materialet beter sig och hur man ska behandla det. Generellt gäller för de flesta "balla" material (aluminium, magnesium, titan, chrome-molly till viss del) att de ofta har "problem" med utmattnings- och åldringsegenskaper. Flygplan, exempelvis, där liknande material ofta används, har ju väl definierade livslängder, efter X timmar skrotas planet. /Gustaf Quote
SteQve Posted May 21, 2006 Posted May 21, 2006 Då blir det hydralrör :) det verkar vara det säkraste kortet Quote
Antas Posted May 31, 2006 Author Posted May 31, 2006 Tänk bara på att det är lätt gjort att få fel kvalitet, ett "C"-rör (hårt, sprött) istället för NBK som är normaliserat och "segt"./Gustaf Duger rör: DIN 2391,sömlöst 25x3 till bärarmar? Quote
therealpinto Posted May 31, 2006 Posted May 31, 2006 Ja, om det är rätt kvalitet. Som jag kanske har skrivit förut, DIN2391 berättar vilken "form" röret har, men säger inget om materialkvaliteten. DIN2391 NBK (normaliserat) funkar bra, men DIN2391 C ("hårt") funkar inte. Som sagt, se till att leverantören kan ange hållfasthetsvärdena för röret du köper (minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott). /Gustaf Quote
Antas Posted May 31, 2006 Author Posted May 31, 2006 Tack Gustaf för dina alltid initierade svar! Stena Metall ska faxa spec på röret i morgon (förhoppningsvis!). Vid samtal med dom idag sa dom att röret är "normaliserat" och med prefixet "BK". Enl dom används NBK endast till extrema racerbilar och torde inte vara nödvändigt i detta fall. Eftersom du sannolikt ska besiktiga vårt bygge och dessutom har värdefulla kunskaper ställer jag frågan: kan vi börja kapa rören (i kväll) för användning till bärarmar om dom har beteckningen "DIN 2391 BK"? Behöver du någon form av intyg från tillverkaren av rör vid besiktningen? Quote
therealpinto Posted June 1, 2006 Posted June 1, 2006 Är det normaliserat så är det oftast okej, men det framgår av specifikationerna. Spara faxet från leverantören så räcker det troligen som materialintyg (om det står sträckgräns, brottgräns och förlängning till brott, och det hänvisar till någon form av märkning på rören). /Gustaf Quote
Antas Posted June 1, 2006 Author Posted June 1, 2006 Nu har jag fått faxet med rör specen från Stena Metall,tyvärr är den lite oläslig men ett telefonsamtal rätade ut frågetecknen (nästan). Sträckgränsen är 650 n/mm2,förlängning till brott är 11,60%. Kvarstår osäkerheten om det är "normaliserat". Stena Metall har lovat att dom ska ringa upp mej senare idag och meddela om röret är/är inte "normaliserat". Hoppsan! Här går det fort. Stena Metall ringer och meddelar att röret inte är "normaliserat". Återstår frågan: kan vi använda röret? Quote
Borken Posted June 1, 2006 Posted June 1, 2006 Liten undran, är det inte brottgränsen som är 650N/mm2? Sen så verkar det inte som om BK är normaliserat utan det måste vara NBK trotts allt. Hittade lite info påHelens rör H Janne Quote
therealpinto Posted June 1, 2006 Posted June 1, 2006 Du måste få data på både brottgräns och sträckgräns. Brottgräns är alltså vid vilken spänning materialet går av, sträckgräns är när det deformeras. Stor skillnad mellan dessa värden tyder på att det är ett segt material som alltså hellre kröker sig än går tvärt av om det överbelastas. Basic kanske men jag vill bara förtydliga. Icke normaliserade sömlösa rör är ofta för hårda (brottgränsen ligger för nära sträckgränsen). /Gustaf Quote
Falcor Posted June 1, 2006 Posted June 1, 2006 Vad det gäller ev. åldring av rostfritt så är den vad jag kan förstå försumbar. Jag jobbar iofs inte med 2333 utan med 2331 där vi dagligen använder material med en brottgräns runt 1000 N/mm2 och brottförlängning över 20% (Sträckgröns ca 800 N/mm2) och högre för att använda som energiupptagande strukturer i fordonsindustrin. Quote
Antas Posted June 1, 2006 Author Posted June 1, 2006 Du måste få data på både brottgräns och sträckgräns. Brottgräns är alltså vid vilken spänning materialet går av, sträckgräns är när det deformeras. Stor skillnad mellan dessa värden tyder på att det är ett segt material som alltså hellre kröker sig än går tvärt av om det överbelastas.Basic kanske men jag vill bara förtydliga. Icke normaliserade sömlösa rör är ofta för hårda (brottgränsen ligger för nära sträckgränsen). /Gustaf För mej som har juridik som yrke är detta en helt ny och intressant värld. Stena Metall verkar ha svårt att få fram 25x3 mm enl DIN 2391 NBK. Jag talade nyss med ett företag som sysslar med hydraulik. Hydraulikrör har ju nämnts vid lite olika tillfällen på forumet. De hade rör 25x3 mm,kalldragna,sömlösa ST 37.4 enl DIN 2391 C och som är normaliserade,de är också ofosfaterade(vet inte vilken betydelse det har). Enl firman användes rören till krökta konstruktioner mm. Man skulle försöka få fram materialspecen. Om de uppfyller kraven "minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott",kan vi använda dessa till bärarmar? Dessa rör ska ju vara "normaliserade". Jag vill uttrycka stor tacksamhet till er alla som delger era kunskaper och erfarenheter till oss "päron". Antas Quote
leto Posted June 1, 2006 Posted June 1, 2006 Liten undran, är det inte brottgränsen som är 650N/mm2?Sen så verkar det inte som om BK är normaliserat utan det måste vara NBK trotts allt. Hittade lite info påHelens rör H Janne Det går att kallbearbetar stål så sträckgräns och brottgräns är nästan lika. Inte så lyckat i en bärarm som Gustaf säger. Vore det inte enklare att använda svetsade rör? Ungefär lika bra resultat men mindre risk att något blir fel. Quote
therealpinto Posted June 1, 2006 Posted June 1, 2006 Ja, ST37.4 kan funka, men jag har bara data från Helens på NBK-varianten och den är OK. C-märkta rör kan vara för hårda men invänta materialspecifikation från leverantören. Tipset om att använda sömmade rör är inte dumt, det funkar i stort sett alltid bra och det brukar vara lättare att hitta rör med rätt materialegenskaper. /Gustaf Quote
Antas Posted June 2, 2006 Author Posted June 2, 2006 Stena Metall ringde för några sekunder sedan och meddelade att dom tar hem ett rör enl spec (NBK),dom beklagade att det kommer att ta en vecka(hm.....jag tänkte svetsa i helgen).Röret måste tas från Tyskland. BK röret tar dom tillbaka utan snack,trots att det inte var lagervara. Att beställningen blev fel beror inte på dom utan får nog skyllas på mitt bristande kunnande. Stena Metall verkar fungera bra,trevligt bemötande och dom anstränger sej verkligen för att göra kunden nöjd trots att det bara är ett (1) rör! Tack till alla ni som har skingrat dimmorna inom detta "röriga" område. Quote
Alverby Posted June 12, 2006 Posted June 12, 2006 Spär på lite i tråden angående rör till bärarmar !!! Har hittat följande rör hos Broson: 25,0x3,00 EN10305-3 E235 HRP 6,1m (Art nr. 10250300) Skall enligt deras säljare ha följande data: Sträckgräns 220 N/mm2 Brottgräns 360 N/mm2 Förlängning på 20% Din 2394 / EN10305-3, EN S235JRG2, SS 1312 Skulle dätta röret funka att använda till bärarmar ??? Quote
therealpinto Posted June 12, 2006 Posted June 12, 2006 Ja, de klarar ju kraven (minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott). /Gustaf Quote
Patrik Jonsson Posted June 13, 2006 Posted June 13, 2006 Jag har nu läst den här tråden och har en stilla undran: Gäller allt detta just dimensionen 20x3mm? Det nämns väldigt ofta vilka krav som gäller på materialet, men inte vad som gäller för dimensioner. Anledningen till att jag undrar är att jag ska till att börja med bärarmarna och hade tänkt använda 20x2mm sömmat rör (materialspec: 355 MPa sträckgräns, 510 MPa brottgräns och 22% förlängning) Är det ok att som i det här fallet, (om ovanstående tråd gäller just 20x3mm) gå ner 33% i godstjocklek. (det blir lite mindre än så, eftersom man "tar" från innerdiametern, men vi räknar i överkant) Om man ökar kraven på materialet med 66%. Detta gör att jag går över gränserna på det material jag hade tänkt använda (365MPa sträckgräns och brott blir "bara" 155 MPa ovanför, inte 166...), men om jag hade legat inom marginalerna, hade det funkat då? Eller är det bara jag som är ute och cyklar igen? Det är sisådär 10 år sedan jag satt med hållfasthetsberäkningar, så kunskaperna är minst sagt dimmiga, men jag tycker att det borde stämma. /Patrik Quote
leto Posted June 13, 2006 Posted June 13, 2006 (edited) Det står 25x3 i första inlägget så du får nog gå upp lite till ;) Sedan kan du ha böjning men där tappar du mindre. Den styvhet du tappar kan du inte ta igen men det spelar nog inte så stor roll om det inte är väldigt långa bärarmar. Edited June 13, 2006 by leto Quote
Patrik Jonsson Posted June 13, 2006 Posted June 13, 2006 25x3... Ja där ser man. Ögonen är ju det första man blir blind på som det heter. Dessutom så räknade jag ju lite fel i inlägget ovan. om man minskar ytan (vi förutsätter ren draghållfasthet, bara för att göra det enkelt för oss) till 2/3 så måste materialets draghållfasthet öka till 3/2. d.v.s. en ökning med 50% i fallet ovan. Om man räknar jättenoggrant så minskar ytan med 15/51, dvs ned till 36/51, vilket innebär att vi måste öka draghållfastheten till 51/36, eller med ungefär 41%. Jag få ringa stålleverantören igen. (Tur att det är förstående mäniskor :D ) MEN, jag vill nog ändå ha ett svar på frågan ovan, om det går bra tack. /Patrik Quote
Alverby Posted June 13, 2006 Posted June 13, 2006 Får ge mig på att reda ut lite begrepp! Sträck gränsen (220 N /mm2) och brotgränsen (360 N/mm2)och en förlängningen (20 %) gäller ett matrial (värdena är från mitt matrial som jag tog upp i ett tidigare inlägg). I detta fallet är det så kallat "bonnjärn" som vi pratar om. Det spelar ingen roll vilken form matrialet har, rör, plåt, masiv bit mm. Utan det är bara martialets egenskaper, hur mycket kraft matrialet klarar per kvadrat milimeter. Om vi sedan går över på nästa del så får man räkna på en specifik storlek exempelis på ett rör, I tråden så pratar vi om två olika rör. Vi började med 25 mm diameter och en gotstjoklek på 3 mm. Sedan så kom Patrik in med att han vill använda 20 mm i diameter och 2 mm gotstjoklek. Vi enas om att rören har samma matrial kvalitet, vilket dom i verkligheten inte har. 25 röret klarar en dragraft innan det går av på följande: Rörets yta i tvärsnittet i mm: ((25 x 25 x 3,14)/4) - (((25-3-3) x (25-3-3) x 3,14)/4) = 207,4 mm2 Ytan på tvärsnittet gånger brottgränsen för matrialet: 207,4 x 360 = 74644,2 N Ca 7601 Kg. 25 röret klarar av en dragkraft på 7600 kg. ( Det kommer att deformeras men det hängeri hop :D ) 20 röret klarar en dragraft innan det går av på följande: Rörets yta i tvärsnittet i mm: ((20 x 20 x 3,14)/4) - (((20-2-2) x (20-2-2) x 3,14)/4) = 113,1 mm2 Ytan på tvärsnittet gånger brottgränsen för matrialet: 113,1 x 360 = 40715,0 N Ca 4146,1 Kg. 20 röret klarar av en dragkraft på 4146 kg. Slutsatsen blir att det större och grövre röret klarar ca 80 % mer kraft innan det går av en det mindre och tunnare röret. Ett litet trevligt skole exempel, lärare som man är :prop: . Om man skall räkna på drag krafter så är det rören i bakvagnen man skall räkna på i första hand (blir även tryckbelastningar), rören till framvagnen har sneda belastingar och blir således mer kompliserade att räkan på ! Quote
Acke Posted June 13, 2006 Posted June 13, 2006 fan, de va så pedagogiskt å bra skrivet så tillåme jag hängde me... :prop: :thumbup: Quote
Alverby Posted June 14, 2006 Posted June 14, 2006 TACK ACKE FÖR KOMPLIMANGEN !!!!! Lite uträkning på Patriks rör. Arean är 113.1 mm2 Brottgränsen : 550 Mpa har jag för mig är samma som 550 N/mm2 Detta skulle då bli: 550 x 113.1 = 62205N eller ca 6335 Kg Den skulle klara 6335 Kg (7601 Kg för 25 röret) innan det går av . Om vi i stället skulle kolla sträckgränsen så blir det följande: 25 röret: 207,4 x 220 = 45628 N eller ca 4646Kg 20 röret: 113,1 x 355 = 40150 N eller ca 4089 kg Bonjärnet klarar betydligt mer en det "exotiska". Men vad är priskilnaden och vikt skillnaden ?? Något att fundera på <_< 1 Quote
leto Posted June 14, 2006 Posted June 14, 2006 Jag tycker sträckgränsen är mer intressant än brottgränsen. Se Micaels tråd Quote
leto Posted June 14, 2006 Posted June 14, 2006 Viktskillnaden är ca 1-2kg på fyra bärarmar. Inte så mycket att bråka om om det inte är en ren banbil. Kraften av "lite otur" (typ tjälskott i kurva) kan lätt bli 30kN enligt en gammal beräkning jag gjort och då är inte brytningen runt stötdämparfästet med. Vi kollade på infästningspunkter den gången. Quote
Patrik Jonsson Posted June 16, 2006 Posted June 16, 2006 Ja, det får nog till att bli 25x3 mm i lite stadigare material (hydraulikrör), men j-lar vilken prisskillnad det blev hos den lokala rörnasaren. 4ggr så mycket ungefär... /Patrik 1 Quote
leto Posted June 16, 2006 Posted June 16, 2006 (edited) Sömlöst? Fördelarna med ett sömlöst rör går till största delen upp i rök så fort du sätter svetsen i det. Jag skulle inte betala extra för att få sömlöst om jag inte var helt säker på att jag behövde och kunde utnyttja fördelarna. Edited June 16, 2006 by leto Quote
Antas Posted July 5, 2006 Author Posted July 5, 2006 Tänk bara på att det är lätt gjort att få fel kvalitet, ett "C"-rör (hårt, sprött) istället för NBK som är normaliserat och "segt"./Gustaf Återkommer till detta outtömliga ämne om rör till bärarmar. Ett 6 meters rör (25x3,sömlöst, DIN 2391 NBK)räckte inte.Vi måste nu köpa ytterligare ett rör (till främre bärarmar). Stena Metall ringde nyss och meddelade att dom har stora svårigheter att leverera just 25x3,sömlöst, DIN 2391 NBK. Dom kan ta hem 25x3,sömlöst, DIN 2391 C/NBK. Materialspecen förefaller vara lika i båda fallen. Detta uppges vara ett hydraulrör. Nu till frågan: -är det OK att använda DIN 2391 C/NBK? Av föregående diskussion har vi förstått att rör märkta med enbart C är olämpliga. Men hur är läget med C/NBK? Solen skiner i Luleå och det är bara 5 månader kvar till snöskottning! Håll ut! Antas Quote
therealpinto Posted July 5, 2006 Posted July 5, 2006 Såvitt jag vet är rören antingen C eller NBK, trodde inte det gick att kombinera... Åter, med specifikation på sträckgräns, brottgräns och förlängning till brott enligt tidigare inlägg ska leverantören kunna ta fram rätt rör och intyga att det man köper uppfyller kraven. Måste du/ni välja sömlöst då? /Gustaf Quote
Antas Posted July 5, 2006 Author Posted July 5, 2006 Har ringt runt till div rörleverantörer (bl.a. G-S Hydro AB i Sundsvall och Stockholm) och dessa har kommit fram till att hydraulrören är NBK (framgår av certifikatet) och överensstämmer med din angivna spec. Quote
Zwempha Posted July 5, 2006 Posted July 5, 2006 Min polare som jobbar som rörkrökare menar att NBK (normaliserat) och C är samma sak, medans BK (icke normaliserat) är alldeles för sprött. Mvh Sven Quote
leto Posted July 5, 2006 Posted July 5, 2006 Då får han läsa på lite bättre, åtminstonde om han handlar av Tibnor. Där är +C samma som BK . Ur Tibnor Katalogen: Quote
Thomas Posted July 5, 2006 Posted July 5, 2006 De rören rörkrökarna använder borde funka för de är tillräckligt sega o tål att bockas samtidigt är de hårda. Quote
Zwempha Posted July 6, 2006 Posted July 6, 2006 Om man går på sträck och brottgräns borde det väl inte spela någon roll vad det kallas, eller? Han har fått siffrorna vi har diskuterat här och skulle leta på rör med de egenskaperna åt mig. Det borde väl funka? Mvh Sven Quote
therealpinto Posted July 7, 2006 Posted July 7, 2006 Visst, så länge man har ett materialintyg som visar på rätt egenskaper spelar det ingen roll om röret heter Helge, Olle eller Lasse ;-) Det man ska tänka på är att intyget ska gå att härleda till rören, som normalt sett är märkta med någon form av bokstäver/siffror. Har man då ett "udda" material blir intyget än viktigare, 2391 NBK som exempel är ju ett rör vi "känner igen" men har man en annan beteckning är det viktigare att visa ett trovärdigt intyg på rören. /Gustaf Quote
Magoo Posted July 8, 2006 Posted July 8, 2006 (edited) lånar denna tråden lite. har en fråga om detta är något som hör till en material spec på ett rör: rsk 307 68 84 br st 374 rsk 901 00 34 25x2.0 säger detta något? 25x2.0 förstår jag :prop: men resten.... va e d? :icon_blink: Edited July 8, 2006 by Magoo Quote
Mrlynx Posted July 9, 2006 Posted July 9, 2006 st 37.4 är materialet som röret är tillverkat i se Helens som exempel. Quote
Alverby Posted July 9, 2006 Posted July 9, 2006 RSK är rörlägar benämningen på röret. Allt inom vvs har RSK + ett nummer som är standadiserat. Det är alltså ingen benämning på röret och dess kvalitet, utan ett artikellnummer. Quote
Magoo Posted July 9, 2006 Posted July 9, 2006 Okay... det var detta som stod som material spec för mina bärarmar till min ram... Jag hade tänkt att göra nya delar till bakvagnsupphägningen men då kan jag altså inte gå efter sessa siffrorna om jag skall beställa rör.... :( Quote
Drake Posted August 24, 2006 Posted August 24, 2006 Måste även rören till bussningarna vara i samma kvalité? Quote
Drake Posted September 12, 2006 Posted September 12, 2006 Nu är fövirringen total! :prop: Min rörnasare i Norrtälje säjer hydrualrör som är mjuka, alltså C enligt honom.Hojbyggarna i Norrtälje handlar tydligen den kvaliten av honom. "Jag har pysslat med rör i tjugo år och aldrig hört talas om NBK. NB är hårt och C är mjukt" Så sa han fast jag satt och läste högt ur tibnorlänken ovan som säger att +C är hårt, för övrigt samma sak som Gustav säger. Vem har rätt och vem har fel? :blink: :blink: För övrigt var det DIN 2391 och E235 m.m. Törs man ha dom till bärarmar? Dom är i alla fall krökbara sa han, jag skulle få testa själv och jamföra ett NB och ett C. Mysko va? :image018: Quote
Fredrik i Trollhättan Posted September 12, 2006 Posted September 12, 2006 Titan rekommenderas normalt sett inte alls, det gäller att ha koll på hur materialet beter sig och hur man ska behandla det. Generellt gäller för de flesta "balla" material (aluminium, magnesium, titan, chrome-molly till viss del) att de ofta har "problem" med utmattnings- och åldringsegenskaper. Flygplan, exempelvis, där liknande material ofta används, har ju väl definierade livslängder, efter X timmar skrotas planet. Enligt en bekant som har arbetat på Volvo Aero så tål många av dessa "häftiga" material (t.ex. titan) heller inte vägsalt. Det är en av anledningarna till varför man inte saltar landningsbanor utan sopar bort snön. Quote
DIRAVI Posted October 2, 2006 Posted October 2, 2006 Ja, du kan använda sömmade rör så länge de klarar kraven i övrigt, dvs minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott./Gustaf Är inte hållfasthetskraven på rören relaterade till fordonets tyngd och bärarmarnas konstruktion? Quote
SteQve Posted October 2, 2006 Posted October 2, 2006 Det är väl godstjockleken som styr det väl? :blink: Quote
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.