Jump to content

Rör till bärarmar


Antas

Recommended Posts

Givetvis, till viss del. Detta är en vägledning för bilar av ungefär Sevenklass med "normal" konstruktion på bärarmar etc.

Dimensionerna spelar förstås in för vilken belastning rören utsätts för. Det handlar ju om att dimensionera så att man inte belastar sakerna med högre spänning än materialet tål. En tyngre bil kräver grövre dimensioner men kan ha samma material.

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

Eftersom belastningen på övre bärarm är avsevärt mindre borde kraven på övre bärarm

även vara mindre än på nedre eller ?

Anser du (real pinto) att man kan välja en mindre rördiameter på övre bärarmen

på en seven utan att riskera bakslag vid besiktningen?

Jag har varit och studerat otroligt välbyggda chassin med övre bärarmar av en

avvikande modell jämfört med de "vanliga" man oftast ser...

Vad anser du om denna versionen på bärarm rent spontant?

4866.jpg

Link to comment
Share on other sites

Svårt att hålla tyst i det här ämnet :prop:

Inget fel på principen förutom att det troligen blir tyngre än rör. Utförandet skvallrar väl om att förståelsen för kraftvägar och spänningsfördelning inte har varit tillräcklig. Jag skulle inte vlija använda just den men rätt gjort tror jag lösningen skulle fungera bra.

Link to comment
Share on other sites

Spontant skulle jag fundera på hur den typen av arm tål belastningen som blir när man bromsar (vill "trycka" armen framåt), det är ju liten tvärsnittsarea, hur stor är risken för knäckning?

Jag ser liten anledning att gå ned i dimension på övre armen, men vill man absolut bygga så, kan man försöka övertyga mig med en bra hållfasthetsberäkning. Vill man slippa räkna bygger man på "känt" sätt :-)

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

Nu är jag lite piggare.

Mina högst personliga anmärkningar:

1. Slitsen.

Så här skulle jag göra i något som behövde mer flex. Styvheten i det planet som tar krafterna minskar dramtiskt. Just här är det inte så kritiskt, mer ett principfel. Möjligen kan avikten vara att minska svetsdeformationerna

2. Bågen

Tror inte det här materialet gör någon som helst nytta förutom att varar dekorativt . Det hjälper snarare till att skapa problem, nämligen....

3. Hörnet

Liten radie, ett lätthål på varje sida ganska nära. Här kan man skapat sig ett problemområde med höga spänningar, som lätt kunnde undvikas om bågen (2) varit konkav och anslutit i en stor mjuk radie mot armen.

4 Lätthålen

Hålen ser lite stora ut i förhållande till bredden på armen, det kan vara ok men jag skule vilja räkna på det.

Allmänt:

Aluminium tycker jag vi glömmer på en bli för gat bruk. Dimensionerar man "jumjum" för vettig livslängd blir det ofta tyngre än motsvarande stål konstruktion. På en banracer är det ok, blir det inte sprickor efter två tre tävlingar är grejorna överdimensionerade.

Ett stort porblem är, precis som Gustaf säger, att buckling mycket väl kan vara den dimensionserande faktorn. På en så komplex struktur som det här, är det svårt att beräkna utan att göra FEM-analyser.

post-4-1159909703.jpg

Link to comment
Share on other sites

Enkelt uttryckt är triumphs (herald spitfire gt6) bärarmar en u profil med öppningen utåt..höjd på profilen 30mm bredd 20mm material tjocklek 2 mm.. mätt med ``tumstock´´ vet då jag har flertalet.. :D

triumph framvagn

:racesmile:

Edited by Michael Th
Link to comment
Share on other sites

ja men det är inte "bonnjärn"! och det går utmärkt att använda rör med "söm" till bärarmarna, det är godstjocklek och materialval som avgör bl.annat. du kommer ju själv att svetsa i dem. man såg på discovery när de migsvetsade en halv tum 12,7mm och lyfte med det 500kilo.

Link to comment
Share on other sites

kan man inte bygga av ett liggande järn med en påsvetsad plattjärns kant... fast iofs då blir det nog tyngre än ett rör.. :blink:

Iden att gör a-armen av plåt är ok det är bara lite bökigt att ta reda på om det håller eller inte. Sen är det nog svårt att hitta på något som är lättare och lika starkt som en a-arm av rör.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Efter att tidigare låtit en försäljare ta fram lämpliga rör till mina bärarmar och då fått rådet att köpa sömlösa +C skall jag nu köpa rör med rätt spec.....

Jag tog mig därför till den lokala stålhandlaren och hade med mig följande utdrag ur denna tråd:

"minst c:a 220 N/mm2 i sträckgräns, minst 100 N/mm2 högre brottgräns och minst 10% förlängning till brott"

I dag när jag skulle hämta rören så kunde han inte garantera värdena utan jag lät rören ligga för att återkomma på måndag när jag kollat upp dem.

Jag har nu försökt att hitta vad det är för rör han vill sälja till mig, dock utan lyckas speciellt bra..... därför slänger jag ut frågan på detta eminenta forum!

Rören beteckningar enligt följesedel är:

DIN 2393 BK ST34-2 (Där tror jag mig ha förstått att BK=+C; alltså för hårt)

och

DIN 2394 RST 37-2

Skall jag låta rören ligga eller fungerar dem?

Link to comment
Share on other sites

Frågan ställdes innen men inget svar kom...

Rörbitarna man svetsar på bärarmarna för bussningarna (om man inte kör uniballs), vad är det för materialkrav på dem? Det heter ju att man inte ska svetsa ihop "olika" material, men på undre bärarm svetsar man ju på en platta, så det kanske mer gäller att man inte ska svetsa ihop okända material.

Link to comment
Share on other sites

Så länge det är material av god svetsbarhet kan man säga att det är okej.

Bussningsrören kan ju gärna vara sömlösa så att det går smidigt att få i bussningarna...och då kanske man kan tjata sig till stumpar motsvarande rören till bärarmarna?

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

Jaha, då har man varit och beställt ett rör som ska bli bärarmar.

Brottgräns 340-470 N/mm2, sträckgräns 235 N/mm2 och 25% förlängning, 25x3 mm. Ska väl vara fan om inte det blir bra!

Tiggde till mig en bit rör som var 27,5 mm innerdiameter till bussningarna. :)

Link to comment
Share on other sites

Finns det några generella krav på bakvagnen. Kanske ska tillägga att detta gäller stel bakaxel i 4-länk med panhardstag. Alltså vad man ska ha för kvalitet på rören i länkarmarna och panhardstaget? Kan man köra med de vanliga 25x25x2 fyrkantsrören (har en del över om man säger så...)

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Förvirringen förvärras!

Enligt inlägg på rejsa.nu så kan man INTE använda hydralrör till bärarmar eftersom dom är glödgade och för mjuka.

Fan vad less jag är på den här snårskogen!

Vad gäller? :blink: :blink:

Link to comment
Share on other sites

Jag lägger in samma text som på rejsa, med en slutkommentar också:

----------

Att bara säga "hydraulrör" är väl ungefär som att säga att man ska ha "motorolja" i sin motor...

...dvs även hydraulrör finns i olika kvaliteter.

SFROs inställning är att ett "mjukt", dvs bockningsbart, rör är att föredra eftersom det hellre kröker sig än går av om bärarmen överbelastas. Det betyder i sin tur förstås att man kan få gå upp i dimension för att undvika deformation vid normala påfrestningar.

En rejsbil är en annan sak och där kan man kanske hellre välja ett hårdare rör som då har högre sträckgräns för att kunna minska vikten.

Resonemanget bygger delvis enkelt uttryckt på att på en gatbil är det bättre att hjulen sitter kvar i krokiga upphängningar, än att de bryts loss.

Ska man vara mer noggrann är det skillnaden mellan sträckgräns och brottgräns samt förlängning till brott som är intressant. Tumreglerna har ni fått förut, minst 220 N/mm2 sträckgräns, brottgräns minst 100 N/mm2 högre och minst 10% förlängning till brott.

/Gustaf

-------

Niklas som har uttryckt sin åsikt på Rejsa är en mycket duktig rallycrossmekaniker men det färgar nog hans åsikt också, dvs jag anar att den i första hand baseras på hur man resonerar i en rallycrossdepå.

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

Återigen Gustaf! :notworthy: :notworthy: :notworthy:

Vad skulle vi göra utan dig?

Ska sova gott ikväll och drömma om mina mjuka glödgade rör. :wub:

/Drake

Edited by Drake
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Jag blir fan vansinnig, jag har flera gg försök att beställa rätt rör av 2391 men varje gång så får jag den onormaliserade varianten.

Är det någon som har beteckningar på bra passande rör sömmade osömmade spelar ingen roll! Vet ni dessutom om något bra ställe at köpa dessa pipor i västsverige så vore det underbart.

/Janne

Link to comment
Share on other sites

Det verkade lösa sig. Jag var inne hos lokala hydralfirman och se dom hade rör som verkade bra. När jag bad om spec så visade det sig att dessa var 2391/C och i tillståndet NBK :)

Lägger in en bild på skillnaden, bockade med en jula bock dock lite inslipad.

post-171-1167919796.jpg

Som ni ser så är hydralröret gulkromaterat, det kan väl inte betyda något för svetsen?

DIN 2391 NBK är alltså vanligt sketet hydralrör :) fan om man fattat det från början.

/Janne

Link to comment
Share on other sites

Du bör nog i alla fall slipa bort kromateringen innan du svetsar. När jag snackade rör med min leverantör så sa han att det inte var nån höjdare att svetsa i gulkromaterat, han sa att det var lite som att svetsa i galvat fast inte lika farligt.

Men om inte jag missminner mig så har jag sett flera exempel på bärarmar i gulkromaterat.

Link to comment
Share on other sites

Som jag jag förstod det så var det inte giftigt på samma sätt som galvaniseringen utan att det var risk för porer i svetsfogen. Så 1 cm bortslipat räcker väl? Kanske bra om du kan slipa på insidan av röret också (där blir det väl också gulkromaterat?).

Link to comment
Share on other sites

Det verkade lösa sig. Jag var inne hos lokala hydralfirman och se dom hade rör som verkade bra. När jag bad om spec så visade det sig att dessa var 2391/C och i tillståndet NBK :)

Lägger in en bild på skillnaden, bockade med en jula bock dock lite inslipad.

post-171-1167919796.jpg

Som ni ser så är hydralröret gulkromaterat, det kan väl inte betyda något för svetsen?

DIN 2391 NBK är alltså vanligt sketet hydralrör :) fan om man fattat det från början.

/Janne

Köp vanlig Saltsyra ifrån Färghandlare, 30%, och pensla på så försvinner kromateringen

direkt, löser även Alu.

Skölj rent med vatten efteråt.

Jörgen

Link to comment
Share on other sites

När det gäller infästningarna för bärarmarna... Ska de vara exakt i linje med bilens centrumlinje (bild A) eller ska de vara lite mer i linje med chassieröret de fästs vid (bild B ). Min underbara illustration är förstås överdriven på bild B men mest för att förklara...

EDIT: Bilden...

post-714-1168268587.jpg

Edited by Rikard Larsson
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Hydralikledningsrör på denna sida ska alltså funka till bärarmarna. Är det de rörena som är sådär galet dyra ? (600kr styck) ? Vart får man tag i sömmade rör som nämns i tråden, stor prisskillnad ? Nån som har ett artikelnummer på det de köpt, samt inköpsställe ?

Tibnor rör

/Steffe i Borlänge

Edited by Stefan Berglund
Link to comment
Share on other sites

Hej

Jag är i samma träsk och försöker hitta något vettigt. Kollade på Tibnors sida och hittade Rörboken, kolla den som PDF. där har de ett rör som är svetsat och klarar Therealpintos krav på brott, sträck och Förlängning.

Röret heter SS-EN 10305-3 material E235 och enligt deras rörbok går att få i +N (nytt för NBK enligt Boken). Dessa finns i deras prislista men inte specificerade som +N(NBK) för 48,10kr/m.

Jag nöjde mig inte med det utan mailade till en "rörexpert" hos Tibnor om dessa fanns tillgängliga att beställa och han sa att jag skulle vända mig till närmaste ÅF och de kunde beställa rören åt mig, dock fick jag inget pris.

Imorrn skall jag till Uppsala handelsstål och se om jag kan få ett pris på dylika rör.

(anmärkningsvärt är att i exemplet i rörboken så är beställningsexemplet just +N, och jag fick beskedet sist jag var inne att de inte kunde få fram ett dylikt rör åt mig, trots samtal till Tibnor från butiken.)

Jag rapporterar imorrn till hugade spekulanter.

/Fredrik

Link to comment
Share on other sites

Åhh, herregud! :mad: Vilket krångel det ska vara med rör... Verkar dock som att jag har hittat det jag söker. På hydroscand faktiskt! Som Borken skrev så var det alltså ett vanligt hydralrör, brukade tydligen användas på lastmaskiner etc.. Man är ju nästan beredd att betala vad som helst för att få tag i rör nu, mycket huvudvärk över det här... Priset kunde tydligen diskuteras när jag visade upp medlemskortet... Bli medlem! :prop: Det var iofs gulkromaterat, men det får bli så nu... Får slipa bort en bit innan jag svetsar.

Edited by Stefan Berglund
Link to comment
Share on other sites

gå till en rörmokare och köp vanligt vattenledningsjärnrör det är segt och håller bra. det är betydligt starkare än infästningen i ramen.

och det spricker inte. och när man svetsar rör så ändras alltid strukturen i matrialet vid svetsen.

Link to comment
Share on other sites

Hej

Jag vågar inte annat än att köpa rätt rör med mtrl spec och allt som hör till för att inte bli godkänd. Jag väntar på pris från U-a handelsstål och fick samtidigt veta att de har Sömlösa SS-EN 10305-1 på lager i sverige som de kunde ta hem på en gång. Detta rör var mer än dubbelt så dyrt och jag avvaktar för jag bygger Locost.

Time is not money i mitt fall, det är inte slutprodukten som lockar utan resan dit.

Jag återkommer om vad jag får tag i och vad jag får för pris om någon är intresserad. Tibnor har väl åf över hela landet så någon efter oss kanske vill veta så de slipper söka som galningar som vi gör.

/Fredrik

Link to comment
Share on other sites

en del rör står det på och tibnor kan nog ge dig det. VVS-rör är ofta kring 3mm i godset och väldigt sega.

vad säger din bes.man. ett utdrag ur sfro.boken " Ni som bygger egna bärarmar bör betänka att stora moment överförs

från hjulspindeln till BÄRARMSINFÄSTNINGARNA vid inbromsning" som jag menade tidigare så har många ganska klena infästningar i ramen en U-profil i 2mm gods sedan stirrar man sig blind på bärarmarna. hur ser t.ex. bärarmarna ut på många vanliga bilar?

Link to comment
Share on other sites

Hej

Fick det efterlängtade samtalet från Uppsala handelsstål idag och de kan ta hem röret åt mig, oavsett om jag ville ha 6m eller 600m ! Det var fint. Priset då undrar ni - ca: 60kr /m exkl moms, det är halva priset mot ett sömlöst SS-EN 10305-1 men egenskaperna skall vara identiska, klipper från Rörboken -

post-561-1173116625_thumb.jpg

E235 kvalitet i +N(NBK eller normaliserat) borde ju klara det som The Real Pinto sagt så många ggr i just denna tråd.

Däremot så kunde de endast ge en material spec på en produktionsrunda, 10 ton eller mer.!

Fråga till The Real Pinto - kan jag med materialet specificerat på kvittot och utdrag från Rörboken klara att påvisa att mitt material klarar gränsen??? Eller måste jag köpa annat som de kan leverera material spec på??

Annars kan man ju ifrågasätta Tibnors möjlighet att leverera kvalitetsmaterial överhuvud taget?

Kommentarer från er andra?

/Fredrik

Link to comment
Share on other sites

Kan du intyga att materialet överensstämmer med spec på kvitto kopplat till boken, så ska det duga. Normalt sett är ju rören märkta på något sätt så att man kan se att de hör till kvittot, så att säga.

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

Tack Gustaf

Som vanligt ett initerat svar. :notworthy:

Jag får till att beställa dessa och se att de är märkta så jag kan "bevisa" att jag använt ändamålsenliga rör.(Varför skulle jag fuska när det är mitt liv som hänger på att det är bra grejor?)

Nu vet vi i alla fall att man kan beställa dessa sömmade rör via Tibnor - det torde väl vara en vinst för fler än bara jag - hoppas jag i alla fall.

/Fredrik

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...



×
×
  • Create New...