postmanpat Posted August 12, 2022 Share Posted August 12, 2022 Har tidigt under sommaren och nu råkat ut för ett fel som jag inte kan lösa. Bränslepumpen vill inte gå under startfasen. Felet har uppkommit efter det att jag har stängt av motorn. För övrigt har allt fungerat utan problem. Första gången det skedde bytte jag sensor för vevaxeln, ny tändspole och tändmodul. Kollade upp alla säkringar och relä. Relät slår till och slår av, men ger ingen ström till pumpen. Matade bränslepumpen med 12v direkt och den gick. Anslöt styrboxen till PC och kollade runt i inställningarna men ändrade inget. Lät kabeln sitta kvar och motorn startade!!!. Nu har felet kommit igen (fan fan fan) och jag står där med tom blick och tömd på energi, vid första felet hade jag mail konversation med box byggaren som frågade om jag har 5v mot TPS, vilket jag har. Styrboxen är en Megasquirt 2 v3.57 med extrakod. Börjar tro att det är glapp/fel i boxen. Några tips som kan hjälpa?? /bengt Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mats Karlsson Posted August 12, 2022 Share Posted August 12, 2022 Börja med att byta bränslepumpsrelät? Kan vara en sprucken lödning i eller annat intermittent fel. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
postmanpat Posted August 12, 2022 Author Share Posted August 12, 2022 Har jag gjort, men felet är kvar. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kjelland28 Posted August 12, 2022 Share Posted August 12, 2022 Har du spänning fram till relät ? vart kommer matningen från ? En säkring som har oxiderat ? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mats Karlsson Posted August 14, 2022 Share Posted August 14, 2022 Hmm, detta verkar smittsamt, idag gick inte min pump heller. Har dock ström fram till den så det är en död pump. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
postmanpat Posted August 14, 2022 Author Share Posted August 14, 2022 Efter att ha bytt relä flera gånger samt meckat med TPS och testat, så gick äntligen bilen igång. Ut och kör en liten sträcka i hettan, nära 30 grader. Stannar till en kort stund och efter stoppet går inte bränslepumpen . Tar loss reläet som är bra varmt och byter med fläktreläet och bensinpumpen går igen och jag kan köra hem. Kan relä lida av värmeslag??? Jag lider i alla fall. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
tpau Posted August 14, 2022 Share Posted August 14, 2022 (edited) Ett relä kan svetsa fast om det överbelastas, men inte hört talas om att de får värmeslag. Reläer är i grunden ganska enkla vackra små anordningar bild härifrån: https://www.12voltplanet.co.uk/relay-guide.html Har ditt bränslepumpsrelä någon form a frihjulsdiod för att hantera strömspikar från det kollapsande magnetfältet, om så kanske det har gjort sitt? Men det känns som att har du provat flera för ändamålet avsedda reläer borde inte nått av det här vara ett problem? När det bråkar, har du manöverspänning till reläet? Det kanske går att få in en diod eller en testlampa på baksidan för att se om styrboxen skickar signal? Om det är styrsignalen som bråkar kanske du kan koppla in en manuell brytare parallellt för att kara sommaren och fortsätta diagnostisera. Hur mycket ström drar din pump, ligger du innom specen för reläet? /T PS Jag blev nyfiken och började söka på överhettning av reläer, det är tydligen en grej… ett relä som är klassat för högre ström minska r tydligen kylbehovet. Edited August 14, 2022 by tpau Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Christer J Posted August 14, 2022 Share Posted August 14, 2022 Minus till pumpen helt okej? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kjelland28 Posted August 15, 2022 Share Posted August 15, 2022 "Going old style " med mekanisk bränslepump och fläkt känns rätt gött ibland ! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
EUSSVEN Posted November 5, 2022 Share Posted November 5, 2022 Reläer gillar inte värme. Angående avmagnetiseringsströmmen kan man placera en zener diod i serie med frihjulsdioden, då bryter relät fortare. Fördelaktigt då man således bryter ljusbågen fortare mellan relätungorna = längre livslängd. Likspänning är ett elände för alla mekaniska brytare, med växelspänning finns en nollgenomgång som bryter ljusbågen, där är problemet mindre. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
postmanpat Posted November 5, 2022 Author Share Posted November 5, 2022 Huh, den beskrivningen är för bra för mig att fatta, här är en som meckar med slägga å spett. Efter flera bryt där pumpen inte gått igång efter stopp, så har jag kommit fram till att felet måste sitta i reläets sockel, blir byte i vintermörkret. Blev inte så mycket kört i senhösten då jag inte litade på bilen. /bengt Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
EUSSVEN Posted November 6, 2022 Share Posted November 6, 2022 Så här gör man. Du kan ta en 1N4001 diod, och en zenerdiod på 12-15V 1W så är det lätt att löda ihop. Kan med fördel användas på alla reläer som måste hantera större strömmar som tex bränslepumpar, hel lyse etc... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
tpau Posted November 6, 2022 Share Posted November 6, 2022 jag är inte helt rudis på el men känner mig lite förvirrad i bilden. Kan du berätta lite mer vad det är vi tittar på? /T 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
EUSSVEN Posted November 22, 2022 Share Posted November 22, 2022 Hej Torbjörn Detta elschema är taget ur en av de switchade AC/DC laddare jag utvecklat, reläet här styr en mjukstart från 230VAC sidan så man inte drar smältsäkringen när man laddar upp mellanledet på PFC'n. Jag kan köra lite ellära så vi förstår vad som händer. REL 1 är relät vi vill styra, i detta fallet är pinne ett och två reläspolen. Att tänka på här är att många reläer är känsliga för polariteten. Pinne fem, sex och tre, fyra är ett normalt öppet relä dvs koden NO (normally open), eftersom vi måste energisätta reläet för att få det slutande. Om vi tänker oss ett fordon, är pinne ett anslutet till någon form av avsäkrad grupp till 12V batteriet. MOSFET transistorn T716 här agerar som en "open collector" något många motorstyr har inbyggt. Varför vi har en transistor i detta elschema beror på att uCPU som kontrollerar reläet inte kan hantera varken reläet behov av ström eller spänning, vi stoppar då in en transistor som kan förstärka upp dessa behov från en liten styrsignal. Noden RELAY går således till en I/O port på uCPU'n. Låt oss nu sluta relätungorna genom att dra ström i reläspolen, i detta fallet går det ca 30mA hela tiden för att hålla kvar kontakten. Fordonsreläer har lite värre strömmar, de ligger runt 200mA för 30A versioner. Eftersom det skapas ett magnetfält i spolen lagras även energi. När vi sedan stänger av transistorn för vi vill bryta reläet så finns energin kvar i spolens magnetfält. Här kommer ett mycket intressant fenomen inträffa som ligger till grund för all elektricitet. Den energi vi lagrat upp måste ta vägen någon stans, strömmen kommer fortsätta att gå med den strömmen vi slutade med. Vi måste leda bort denna ström som kommer starta på 200mA för fordonsreläer, och avta med energin vi lagrat ned till 0. Precis samma sak kan översättas mekaniskt med ett svänghjul, induktansen är massan i svänghjulet, strömmen blir då hur fort hjulet snurrar. Vad händer då om vi struntar i det? bara öppnar upp transistorn? i teorin kommer då spänningen öka i all oändlighet... Men det sker ej då spänningen blir så hög att en överslag uppstår och all energi laddas ur. Spänningen kan då bli mkt hög och energin kan ha sönder känsliga halvledare. Normalt har alla motorstyr skydd inbyggda såsom diod + zener eller liknande för att hindra att man kör sönder saker. I exemplet har jag stoppat in en diod och zenerdiod som denna ström/energi kan shuntas över som värme och spänningsnivån kan styras. I detta fallet kommer spänningen först stiga så att diod och zenerdiodens spänning övervinns dvs vi kommer få ett spänningsfall över dioden och ett annat över zenerdioden. 0,7V +12V dvs 12,7V. Vi lägger således på en "motspänning" över spolen så tar energin slut fortare och vi kollapsar magnetfältet snabbare. Vi måste även kolla att dioderna då tål 200mA ( om det är fordonsrelä). Energin lagrad i spolen är funtion av strömmen och induktansen dvs I2*L*0,5=J. Mer om reläer: https://omronfs.omron.com/en_US/ecb/products/pdf/auto_precautions.pdf Vänliga Hälsningar Andreas Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.