Mats Karlsson Posted March 31, 2019 Share Posted March 31, 2019 Satt en stund i bilen idag och funderade på vad dom vanligaste anmärkningarna från SFRO 1 och 2 besiktningarna kunde vara. Ni som byggt en eller flera bilar kanske kan bidra med lite tips så vi nybörjare kan undvika eventuella fallgropar? 🙂 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rikard Larsson Posted April 1, 2019 Share Posted April 1, 2019 Enda jag fick på SFRO 1 var använd låsmuttrar överallt och sätt dit hasplåt (för min egen skull). Min besiktningsman var annars van vid att pedalställ flexade minns jag. Främst bromspedalen då. Tydligen fäster många det i golvplåten utan stag i chassit. Rattstången har väl diskuterats mycket också. Framför allt skarvning. Och där verkar olika besiktningsmän ha lite olika uppfattning. Har kanske blivit tydligare i nya boken? 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
sorin Posted April 1, 2019 Share Posted April 1, 2019 Det bästa är att ta kontakt med den besiktningsman du kommer att anlita och bolla lite idéer , det minimerar risken att du gör fel . 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mats Karlsson Posted April 1, 2019 Author Share Posted April 1, 2019 Självklart kommer jag ha en dialog med min besiktningsman om det grundläggande konceptet Jag var mer ute efter dom mindre enklare sakerna som är lätt att missa som förstagångsbyggare. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kengren Posted April 1, 2019 Share Posted April 1, 2019 Skulle gissa att det är bullerprovet och återstyrning som är de vanligaste problemen för oss 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
therealpinto Posted April 2, 2019 Share Posted April 2, 2019 Jag kan ju bidra med mitt perspektiv från att besikta, så gott det går... Mina erfarenheter: Vid byggbesiktning är det egentligen svårt att se ett tydligt mönster. Några återkommande saker är nämnda ovan, jag stöter ganska ofta på för kraftiga fjäder/dämparvinklar ("ligger ned") också, och så är det ganska vanligt att man inte har frigång för olika saker när det fjädrar/svänger (gärna samtidigt). Det förekommer också att man har för lite rörelsemån för fyrlänksstagen, alltså att "gaffeln" som de fästs i på bakaxel/ram är för smala så bussningshylsan (den yttre) tar i när det kränger. Tidigare var det ganska vanligt att styrväxelns infästning var klen så det ville flexa men det ser jag inte så ofta längre. Många Locost/Sevenramar mår också bra av extra trianguleringar, speciellt i kardantunneln. Men om det blir "krav" eller inte beror på en del annat i konstruktionen. Men det är värt att tipsa om dokumentet "Kit car analysis" som cirkulerat en del på nätet. Saker som styrradie/scrub radius och bump steer har de flesta byggare rätt bra koll på numera men visst förekommer det anmärkningar. Infästning och placering av bälten brukar jag resonera med byggaren om under byggbesiktningen, där behövs ofta hjälp för att få det bra. Vid slutbesiktning så är det nog vanligast med enklare anmärkningar som att man behöver klamra bromsrör och bränslerör bättre. Det är ganska vanligt att övergång mellan slang och rör inte är uppfäst eller stagad, det bör sitta fast precis vid kopplingen eller övergång så inte slangen bryter i röret. E-märkning och placering av belysning är också en grej som man ofta får justera. Vid körprovet är det som noterat ovan, inte ovanligt med svag rattåtergång. Bromsprestandan är ganska sällan ett problem på Locost men det förekommer, ofta har man då för lite bromsverkan bak vilket gör att man låser upp framhjulen för enkelt. En Locost har mycket vikt bak så det är andra krav på bromskraftfördelning jämfört med en vanlig frontmotorbil. Ibland händer det att man valt för stora/hårda däck som inte fungerar med en lätt bil men det är inte så vanligt. Ganska många glömmer att sätta rätt lufttryck i däcken, för högt tryck påverkar egenskaperna rätt mycket på en lätt bil. Det är inte heller helt ovanligt att man har fjädrar (och ibland stötdämpare) som är för mjuka så man får genomslag. Det blir speciellt känsligt om man byggt med kort fjädringsväg. Bullerprovet kan vara en utmaning men det beror mycket på motortyp. Bilar med turbo som spoolar snabbt är svårast, eftersom det är full gas från 50 km/h på tvåans växel så kan man hinna få upp mycket laddtryck och det är förstås svårare att dämpa ljudet då. Både insugsljud och avgasljud ställer till det. Till slutbesiktning och bullerprov kan det också vara värt att notera att det uppskattas om man som byggare ser till att bilen verkligen fungerar. Det låter kanske simpelt men bilar som tjuvstannar, har för klent batteri så man inte får igång den, får slut på bränsle eller har instrumentering som inte fungerar blir tröttsamt och det gör att det är svårt att bedöma funktionen. Motsvarande gäller funktion på koppling och växellänkage. Gustaf 9 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.