Liftarn

Fundera noga på vad du egentligen vill ha och planera i förväg så du inte ångrar dig mitt i bygget (jag har ändrat mig så många gånger att jag inte ens kommit igång med byggandet, just nu funderar jag på JC Midge (kanske kan vara något för sig med din träbakgrund då karosseriet i traditionell brittisk tradition byggs i trä klätt i aluplåt) eller ett CanAm-inspirerat bygge med SAAB 900 motor mittmonterat). Efter hotrods så är Cobra och sjuor de mest populära amatörbyggda bilarna i Sverige så det finns en del hjälp att få. För cobrakopior finns ju http://www.crocs.nu/ Både Dala7 och McSorley har ju chassin för lite större folk om det är en sjua du är ute efter. Volvo är ett populärt val. Framspindlar från 140 och drivlina och bakaxel från t.ex. 240. Ford Sierra är också ett populärt val. Finns färdiga chassin att köpa och den nya boken (Build Your Own Sports Car: On a budget av Chris Gibbs (ISBN 1844253910)) använder tydligen en Sierra så då har du ritningarna färdiga. Hayabusa... Ja... Det finns ju dom som kör med det också. Det är ju det där med backen och krypkörning som är problem. Sedan kan tydligen livslängden bli lidande då motorn plötsligt tvingas driva en bil istället för en MC. Vill du göra det enkelt för sig bygger du likadant som folk gjort tidigare. Ju mer eget du hittar på desto svårare blir bygget.

Fast det där är väl inte Minilite utan någon billig kopia som JP. Riktiga Minilite är ju lite spetsiga i toppen.

Eller en kopia av Ford RS200. Se http://www.pshoey.com/peter/rs200.htm

Kolla in http://www.zcars.org.uk/mini/index.htm för en intresant lösning på det problemet.

:racesmile: Annars tyckte jag att Nivan var jävligt cool när jag först såg den vid ett besök i Lettland. Jag har också varit spekulant på en RAF minibuss men den saknade motor och var hittar man en GAZ-motor från 60-talet?

Delvis sant (de gör egna modeller som Niva, Samara, Oka m.fl). Ryska bilnamn är alltid knepiga men många modeller (VAZ-210x-serien) baserades på Fiat 124 fast med egen motor, tjockare plåt, bakre bromstrummor i aluminium och högre markfrigång (tidiga modeller hade också finesser som startvev och manuell bränslepump, saker som kan vara bra att ha under en vinter i Sibirien). Den tillverkas tydligen fortfarande av ZAZ i Ukraina och Suzuki i Egypten.

Det beror kanske inte på att det finns så många firmor som gör sjuor? Att folk bygger egna ramar baserade på ritningarna i Boken hjälper knappast heller.

Ok, JBA Falcon, Merlin och allt vad dom heter i all ära men de är ju kits (och några fanns ju inte ens kvar), inte något man bygger själv (som en Locost). Den stora fördelen med JC Midge och Burlington Arrow är att det man köper är en bunt ritningar och mallar. Sedan kan man precis som med Locosten anpassa bygget efter vilka delar man har.

Eller en Melkus Spider Kanske lite väl enkel design. Dessutom mittmotor. Annars är ju Lotus 7 egentligen baserad på Lotus 11 så...

På http://www.locostbuilder.co.uk/ beskrivs byggandet av en morganinspirerad Locost (fast inte aerovarianten). Själv har jag börjat kika på JC Midge och Burlington Arrow. Kull att det finns fler som är inne på 30-talks roadsters.

Jodå, då gäller det bara att hitta mätobjekt. Fast om man ändå ska köra med 240ns styrning kan man kanske lika gärna skippa framvagnsbyggan och bara ta armar och spindlar... Sedan ska jag väl titta lite närmare på byggbeskrivningarna för JC Midge och Burlington.

Fig 4.24 och 4.25 på sid 59 och 59 (andra utgåvan).

Ok, det kan ju vara bra att slippa. Volvo brukar ju vara bra på att använda samma delar och mått på sina olika modeller. Vet du hur det är med t.ex. 240ns styrning? 240ns styrning med 140ns spindlar är det ju många som bygger med, fast då är det ju också med egna armar.

Tja, det man kan göra är väl att alltid se till att man kör senaste versionen av mjukvaran. Googla på IPB exploit.

Det lite beror på hur jag gör. Om jag tar hela framvagnen skaffar jag nog en 140 och tar så mycket som möjlig från den. Hela framvagnen, bakvagnen (inklusive fjädring och bärarmar), motor, växellåda, rattstång (den är kollapserbar väl?). Om jag bara ska köra med 140ns spindlar (eventuellt spindlar plus bärarmar) köper jag nog dom löst och tar tar dom övriga delarna från en 240 eller blandar hejvilt. Inspirationen fick jag från då jag läste om folkrodden i SFROs bygghandbok. Fast jag tänkte väl inte ha ett helt rakt chassi (folkrodden fick ju en ganska graftig lutning frammåt och blev ganska hög). Bild på MG TD-chassit från andra hållet. Jämför men med 140ns placering ser man att motorn måste fylttas bakåt en hel del. Vilket innebär att men inte behöver t.ex. motorfästena. Bygger man upp chassit (istället för att ha det helt plant) kan man kanske däremot använda de existerande fästpunkterna. (Jag antar att det där gråa på bilden ska föreställa baklarna i fränre subframe.)

Men kan vi gå tillbaks till ursprungsfrågan. Vad anser ni om att använda hela framvagnen? För tungt?

Kolla in MEV Rocket på http://www.mevltd.co.uk/

Ja, det är väl där problemet ligger. Just självbärande konstruktioner är knepigare att beräkna och det i kombination med ett lite udda material komplicerar nog saken. Fast gör det som en centralrörskonstruktion. Då blir beräkningsjobbet relativt lätt. Det borde väl finnas hållfasthetstabeller för plywood. Sedan gäller det bara att skivorna sitter ihop ordentligt. Marcos använde väl sig av både ordentlig laxning och glasfiber. Själv tänkte jag bara använda plywood i karossen som då står på en traditionell järnsäng. Det är ju den typ av chassi SFRO-inspektörerna är vana vid så det borde inte vara något problem.

Det var nån på den engelska logostmailinglistan som hade jobbat på Marcos och lovade att fixa några bilder på chassit men jag tror inte att dom nånsin dök upp. Det skulle annars varit kul att ta en titt på. Konstruktionen var tydligen inte så komplicerad. Inga böjda plywoodbitar så man skulle tydligen kunna göra något liknande i en hemmaverkstad. Kör man marinplywood (även kallad formplywood) blire det ju fuktsäkert också. Själv är jag nu inne på kaross i plywood klädd i tunn aluplåt. Användandet av plywood är väl intet besiktningsproblem? Plywood borde vara bättre än glasfiber ur krocksäkerhetssynpunkt.

Jo, fast det jag siktar på är mer en klassisk, brittisk sportbil och då är det nog bakhjulsdrift som gäller (även om en person tydligen håller på med ett 2CV-baserat bygge). "for a given vehicle weight, power and tire size, a front wheel drive car was always faster over a given section of road." (från säljmanualen till Lotus Elan 1989) Så ja, sportbilar ska vara framhjulsdrivna. Däremot får man naturligtvis göra en avvägning när man bygger en replika snarare än en ny konstruktion, men visst om jag skulle vara duktig på glasfiberjobb skulle nog en Berkley vara trevlig.

Jag såg i SFROs bygghandbok att Wheels tydligen byggt en rod med hela framvagnen från en Volvo 140. Sedan skaffade man ju sig iofs onödigt jobb genom att ha framvagnen bakvänd (för att få styrningen på "rätt" sida för en rod). Så jag funderade lite på om jag skulle kunna göra något liknande på mitt planerade MG-replikabygge. Volvons framvagn är ju inte så nätt men det är ju inte MGns heller. Chassi på MG TD. En nättare konstruktion får man ju om man bara använder A-armarna och kanske smidigast (men antagligen mest jobb) att även bygga A-armarna själv. Fördelar och nackdelar?

I rallyversionerna var motorn uppborrad till 1784 cc och 1933 cc. Runt 150 hästar brukade man plocka ut och det är där toppgränsen ligger för vad man får ha i en gatreggad SAAB 96. I SAAB 96 RC Turbo gav motorn 200 hästar och gjorde 0-100 på fyra sekunder. SAAB trimmade tydligen också upp V4:an till 240 hästar. Jag antar att du har sett http://video.google.com/videoplay?docid=-2711545198136787136 (ej turbo, 150 hästar).

I ESTfields Locost med Chevy V8 ökade dom bara dimensionen i rören från 25x25 till 25x40 mm. Se http://www.racetech.ee/a/cars/f2-det_v8.htm

VAZ Lada, Volvo 140 och Mazda Miata är väl dom man kan använda som "single donor".

Varför skulle vi skratta? En Lotus 23 med SAAB V4 (då kan man behålla växellådan). Se mer bilder på http://at-speed.goof.com/galleries/saab/lotus23/index.html