Leaderboard

Jag tror jag ska gå ner och ersätta alla skruv med spik nu....verkar enklare.... 🤪

Japp en skruv är ju en mekanisk historia som fungerar genom en geometrisk form i kombination med ett material den är gjord av alltså kan man få lite olika beteende hos ett skruvförband beroende på vilket material man använder och hur man utformar sin skruv. Vad gäller det här med speciellt utformade skruvar så är ju det som vissa kallar sträckskruvar en sort, men egentligen så är den i grunden bara en variant på en skruv. 🙂 För att göra det hela tydligare eller kanske mer invecklat så har vi inom skruvandet ett antal olika skruvförbandstyper. Ett skruvförband är skruven i sig samt allt som befinner sig mellan undersidan av skruvskallen och den därifrån närmsta sidan av muttern eller det som agerar mutter samt muttern själv. Förbanden brukar delas in efter hur de dras åt samt hur belastningen ansätts, förbandstyp. Det kan vara ren momentbaserad montering, det kan vara förmoment samt vinkeldraget under sträckgräns och det kan vara förmoment samt vinkeldraget till sträckgräns. dessa åtdragningstyper kan man göra på alla typer av maskinskruv oavsett skruvklass eller utformning. Alla material har en brottgräns samt en sträckgräns. vilket ger att alla skruvar då torde kunna fungera som sk sträckskruvar eller ? Om man designar ett sträckgränsdraget skruvförband så kan göra det på lite olika sätt. Det man måste göra är att förstå hur ett material beter sig, stål t. ex. har en väl definierad sträckgräns och återgår helt till sin ursprungliga form så länge vi låter materialet jobba under sträckgränsen. Aluminium däremot är ett material som har en väldigt otydlig sträckgräns knappt definierbar så sträckgräns dragning av sådana skruvar funkar dåligt, sen finns det speciella legeringar och värmebehandligar som gör det bättre. Om vi fortsätter med de här rackarns sträckgränsdragna skruvarna vart sträcker dom sig och vad får det för kraftmässig effekt i förbandet ?

Bättre än vinkelslip🤣

Som sagt det är mer en fråga om åtdragningsmetoden som avgör om man ska återanvända en skruv eller inte. Om en skruv dras exakt till sträckgränsen så tar den ju ingen skada egentligen, men hur vet vi då att vi nådde sträckgränsen ? Det vanligaste sättet är att använda sig av en statistisk kontrollmetod nämligen före och efter metoden. man körnslår ett antal skruvar i båda ändarna för att få ett väl definierat ställe att mäta på sen mäter man skruvarnas längd före dragning, man drar förbandet, väntar nån minut och sen lossar man skruven och mäter igen. som bevis på att man nått upp till sträckgränsen så vill man ha en lite kvarvarande förlängning detta kallas skruvförlängningsmätning. På Volvo så är målvärdet 0,14 mm toleransen är +- 0,12 vilker ger oss ett intervall mellan 0,02 till 0,26 mm det är väl rätt självklart att om vi drar en skruv så att det förlängs nånstans mellan 0,02-0,26 mm så kommer det att påverka skruven så småningom första eller andra gången går säkert bra i praktiken men när vi skruvar isär en motor vet vi då hur många gånger den varit isär och hur många gånger som den skruven åter använts ? Om ni tar ett tuggat tuggummi rullar det till en cylinder ta tag i ändarna och dra lite sakta vad händer ? Jo det får en midja som blir smalare och smalare vad händer med dess förmåga att hålla emot ? Samma sak händer med skruvar som dras över sträckgränsen. Märk väl att detta gäller som sagt bara på skruvar som dras till sträckgräns. Alltså om vi ska sammanfatta lite, en skruv klarar att dras till sträckgräns ett fåtal( 2-3) gånger innan dess förmåga att fungera som det är tänkt på allvar påverkas. Tumregeln inom industrin är därför att aldrig återanvända skruvar som dras till sträckgräns, sen görs det undantag. Ramlager förbandet i Volvo cars vita motorer tillåts att dras till sträckgräns totalt fem gånger men när motorn lämnar motorfabriken så finns bara en gång kvar. 🙂 Sen kanske vi ska ta upp att en skruv förlängs på vekaste stället därav skruvar med midja men det funkar lika bra om man har ett lagom antal fria gängor på skruven ovanför gods eller muttergängan. Om vi har få gängor kvar så tas hela förlängningen upp där om vi då landar på max tolerans 0,26 så är skruven ordentligt försvagad om denna förlänging tas ut i någon enstaka gänga. Det här med tryckpolering av ytor och så är ju också en intressant historia att rota i det blir skillnad i klämkraft mellan nya och återanvända skruvar under sträckgräns kanske inte så mycket när vi går upp till sträckgräns för då är det mer materialet som styr kraften än friktion och gänga. Har det klarnat nåt ? 🙂

Ja jag kan inte klaga på den. Den klarar det mesta och jag är inte så pass duktig på tig att jag behöver nåt värre än så. Visst hade det varit nice med en modernare digital maskin men för de 5000 kr jag gav för denna så är den helt ok.

Köpte min här . https://wema.co.uk/collections/senders/products/fuel-sender

Det mindre hålet i toppen på tanken är för Biltemas nivågivare och instrument.

Biltema mätare med tankarmatur funkar alldeles utmärkt.

Nä nu börjar jag snart skruva på mig ! 🙂 Eftersom jag har harvat 8 år i skruvträsket på Volvo så..... 8.8, 10.9 och 12.9 är beteckningar som talar om vilken hållfasthet skruven har, första siffran är brottsgräns och andra siffran säger decimalt hur mycket av brottgränsvärdet som är sträckgränsvärde. Detta ger ju lite grann input till hur mycket klämkraft som är möjligt att få ut ur ett förband. Klämkraft är den kraft som trycker på förbandets ingående delar i skruvens axiella riktning och mäts i kN, Åtdragningmoment mäts i Nm. Det som mäts vid åtdragning är i själva verket vilket friktionsmotstånd skruvens olika ytor ger mot de stillastående ytor som den skruvas fast mot och förhållandet mellan klämkraft och åtdragningsmoment är diffust och föränderligt det kallas friktion. Friktionskoefficienten är beroende av vad ytorna består av och vilken behandling de fått. Vad du vill ha är ett förband som i fallet gummibussning eller länkhuvud låser fast centrumhylsan mot chassifästena med så stor kraft att friktionskoefficienten gånger klämkraften ger ett värde högre än den störst kraft som kan påverka bussningen tvärs skruvens axialriktning. En korrekt dragen M10 eller M12 i klass 10.9 brukar vara tillräckligt beroende på bilens vikt och bärarmarnas design. Vill du djupdyka i det här med skruvförband så kan jag rekommendera www.sfnskruv.se det är en websajt som drivs av svensk industri för att ge information om just skruvförband finnes en handbok och diverse beräkningshjälpmedel. Delarna i ett skruvförband ska generellt sett vara torra rena för så bra friktion som möjligt skruven bör ha en lätt anoljning med betoning på lätt ta lite olja i en trasa och gnid skruven så att det bildas en jättetunn oljefilm på skruven. Viktigaste ställena är gängan och under skallen