Jump to content

Material på ram och sfro.


rickepumpen

Recommended Posts

Jag har ett litet problem.

För sådär 2 år sen köpte jag en färdigsvetsad ram från en man i Växjö för att spara tid vid bygget.

Ramen är gjord enligt boken och ser bra ut MEN: Jag har ingen aning om kvalitet på profilerna och kvitto kan jag inte visa upp så vid sfro 1 har jag ju lite svårt att bevisa vad jag har använt. Telefonnumret till säljaren har jag ju självklart inte kvar så den vägen är låst. Hårdhetsmätning av profilerna är nog enda utvägen för att få reda på vad det är i ramen.

Synpunkter och förslag på lösning av problemet?

Link to comment
Share on other sites

Åkte du och hämtade ramen? I så fall har du troligen någorlunda koll på vart han bor.

Leta fram vägen på kartor.eniro.se så får du fram gatan (och adressen).

Slå upp gatan/adressen på ratsit.se så får du se vem som bor där, känns namnet igen?

Sök efter honom på personer.eniro.se och hoppas att han finns med (annars kan man ju alltid ringa grannen :) ).

Hoppas det hjälper!

Link to comment
Share on other sites

Läget är lite värre än Eniro. Garage mitt ute i bushen som han skulle flytta ifrån ett par månader senare. Det jag vet är att han är/var yrkeslärare i Växjö och ramen var ett projekt i undervisningen. Vi utgår ifrån att jag inte får tag i honom och alltså inte får reda på stålkvalitet eller kvittokopia. Vad gör man då? Frågan är om det är så förtvivlat noga med kvitto och spec på materialet?

Link to comment
Share on other sites

Rent generellt sett så kan man säga att materialspec (eller kunskap om ingående material) är absolut viktigast på bärarmar/hjulupphängningsstag, de belastas normalt sett mer än ramdelar. Åtminstone en ram i vettig dimension (dvs normalt sett minst 2 mm gods) till en normal bil är tillräckligt överdimensionerad för att man oftast ska klara sig med normala material. Det är också lättare att köpa rätt fyrkantsprofiler än rätt rundrör (eftersom rundrören oftast är vanligare i för hårda kvaliteter).

Man ska alltid diskutera saken med sin besiktningsman. Hårdhetsmätning kan vara en väg att komma framåt. Är det isolerade komponenter (som bärarmsrör) som man inte får fram uppgifter om är det oftast bäst att ta det säkra före det osäkra och ordna nya bitar i känt, rätt, material. Det är ju en liten kostnad i sammanhanget.

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

För mej ser det ut som vanligt konstruktionsstål i 25X2 dim. Bärarmarna ska jag göra om för jag är inte nöjd med hylsorna till bussningarna så då kan jag skaffa material på rätt sätt med kvitto och spec. Har fått namn och telnr till mannen som gjorde ramen så jag ringer honom och snackar lite.

Tack för tips och hjälp!

Link to comment
Share on other sites

När jag pratade med min besiktningsman sa han att det absolut viktigaste var att bärarmarna skulle tillverkas av runda sömlösa normaliserade hydraulrör på 25mm i diameter och 3mm godstjocklek. Sen kudne fyrkantsprofilerna vara lite vad de ville så länge de levde upp till materialspec och sträckgräns (225 n/mm^2) och hade minst 25*25mm sidor och 2 mm i godstjocklek. Så ska du ändå göra om bärarmarna så borde nog resten kunna ta sig igenom då de flesta 25x25x2 fyrkantsprofiler är "standard":)

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

Rent generellt sett så kan man säga att materialspec (eller kunskap om ingående material) är absolut viktigast på bärarmar/hjulupphängningsstag, de belastas normalt sett mer än ramdelar. Åtminstone en ram i vettig dimension (dvs normalt sett minst 2 mm gods) till en normal bil är tillräckligt överdimensionerad för att man oftast ska klara sig med normala material. Det är också lättare att köpa rätt fyrkantsprofiler än rätt rundrör (eftersom rundrören oftast är vanligare i för hårda kvaliteter).

Man ska alltid diskutera saken med sin besiktningsman. Hårdhetsmätning kan vara en väg att komma framåt. Är det isolerade komponenter (som bärarmsrör) som man inte får fram uppgifter om är det oftast bäst att ta det säkra före det osäkra och ordna nya bitar i känt, rätt, material. Det är ju en liten kostnad i sammanhanget.

/Gustaf

När det gäller runda rör vilket jag vill ha, vad av Tibnors är lämpliga:

SS-EN 10305-1 40x2 mm som huvudrör och 30x2 och 20x2 som stag

eller

extra tabellhuvud)

SS-EN 10217-1 stålsort P235TR1 (DIN 2458) 42,4x2,6 huvudrör och 33,7x2,6 och 26,9 som stag

Eller finns bättre alternativ

Link to comment
Share on other sites

Till ramen eller bärarmar?

Ta fram data om sträckgräns, brottgräns och förlängning till brott också.

/Gustaf

ss-en 10305-1 i standardstålsorten E235 har i NBK utförande 235mpa och och sträckgräns 340mpa och töjning 25%

SS-EN 10217-1 finns i olika men lagerstandard är stålsorten "P235TR1" med sträckgräns 225Mpa och brottgräns 360 samt töjning Längsled 25% 0ch tvärs 23%

Tanken är att använda samma sort av rör rakt av, de grövre två dimensionerna till ram och minsta dimensionen till alla hjuluppphängningsdetaljer.

Lite osäker kring dimensioner för bärarmar 10217 finns i 26,9x2,3mm och 10305 finns i 25,0x 2,0 , 2,5 och 3,0 vilket föreslås?

Jag glömde även nämna att detta är ramen till en mittmotorchassie som jag har i aluminium och ska bygga om

Link to comment
Share on other sites

I så fall är båda alternativen vettiga. Dimensioneringen av bärarmar beror helt på hur de ser ut, hur tung bilen är osv.

/Gustaf

Vad skulle du ge för råd kring hjulupphängningsdimensioneringen i detta fallet? Bilen kommer ha en Ford 5 liters V8 @ 200Hk , karossen är Ford Gt40. Den kalkylerade vikten på färdig bil med dessa rör i ramen blir cirka 1000 kg med 55% bak och 45% fram. Kan nog bli 1100 kg också då dessa adderas snabbare än man tror under byggnationen.

Vad jag förstått är inte aluminium monocoque förstärkt med ram med runda rör i dimensionen 40x4 och 30x3 samt hjulupphängningar i 25x3 i materialet 6082 T6 som har sträckgräns 260Mpa och brottgräns 310Mpa och 8% töjning godkänt som amatörbygge. Därför tänkte jag bara kopiera detta rakt av stålrör. Med mindre materialtjocklek blir inte viktskillnaden så stor och det är enklare att bygga dessutom.

Link to comment
Share on other sites

Det går egentligen inte att ge råd utan att se geometrin på bärarmar etc. Till exempel spelar det stor roll var stötdämpare/fjäder fästs in.

På lite tyngre bilar använder man ofta 25x3 eller 30x3 i bärarmar men om det räcker eller är onödigt överdimensionerat beror som sagt helt på hur det ser ut.

/Gustaf

Link to comment
Share on other sites

Hej.

Bara lite tankar.

Jag har egentligen aldrig förstått varför man skall bygga med klena dimensioner i bärarmar. Dom enda anledningarna är väl

vikt.. men då finns det ofjädrar massa som sitter värre till o har större betydelse (längre ut).

storlek... att ex fälgen slår i bärarmar men då finns det saker som oftast går emot före.

pris.. mera stål=dyrare

Säkerheten väger väl också tungt (ursäkta skämtet)

Hade Martin

Link to comment
Share on other sites

Myst: --- Jag har egentligen aldrig förstått varför man skall bygga med klena dimensioner i bärarmar --- Vilken bra start på dagen att få läsa detta. Nästan en liten tår i ögonvrån av ren lycka.....

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...