Rattstång

[Bengt Norell]

Det är inte utan att man tycker bra synd om Svante som fått anmärkning på sin rattstång fast han gjort enligt besiktningsmannens anvisningar.

Det gör att man undrar om hur subjektiv besiktningen är, för en sån sak som skarvning av rattstång borde det vara enkelt att bestämma hur förbanden skall vara utformade, skall man svetsa eller är det bättre med bult/rörnit.

Jag kan förstå att man inte i detalj kan skriva om varje liten del av en konstruktion, och att ett visst mått av erfarenhet och sunt förnuft kan vara väl så bra. Men risken är att alltför mycket tyckande gör kan göra att dagsformen avgör hur bra besiktningen blir. Besiktarna är väl antagligen inte mer än människor.

Finns det en regelsamling att ta del av?

Allt Gott

Bengt

[svante]

Tack för medlidandet :icon_oops: men jag överlever...

Fixade till det igårkväll så nu ska det f-n vara godkänt :icon_angry: .

Jag lovade ju bilder på den godkända förlängningen, tyvärr tog batteriet slut i kameran så det bidde inga bilder igår så jag rostskyddade den istället.

PS. hittade själv ett fel till, en av de fyra bultarna till kardanaxeln hade lossat sig något... det får bli mer loctite på den, vill ju inte tappa kardanen i hög fart.. :icon_oops:

[therealpinto]

Jag säger alltid att man helst inte ska svetsa. Bultförband är bäst i mina ögon.

Det är förstås svårt att kommentera andras bedömningar eftersom det är en helhet och oftast finns det skäl till varför man gör en viss bedömning. Hade man valt bultar istället för rörhylsor kanske det hade räckt?

Det finns ingen "total" regelsamling, VVFS 2003:22 är väldigt översiktlig och bygghandboken är inte heller perfekt.

/Gustaf

[Janne L]

Är bultar att föredra framför rörhylsor?

m :D h

Janne

[svante]

Här kommer bilden som jag utlovat...

Enligt min besiktningsman ska man ha både nit/bult och svets.

Om inte detta är godkännt så vette 17..

[therealpinto]

Är bultar att föredra framför rörhylsor?

m  :D  h

Janne

Det är min åsikt.

/Gustaf

[Bengt Norell]

Jag tycker detta är bekymmersamt, även om jag helt håller med dej Gustav om vilken metod som är bäst.

Besiktingsmannen som Svante har tycker tydligen helt tvärt emot , han förespråkar både svets och rörnit.

Min undran är om det pågår nån diskussion inom SFRO för få fram en samsyn hos er besiktigare, det borde ligga helt i ert intresse och inte minst i vårt (amatörbyggarna) att organisationen uppfattas som kompetent och förutsägbar.

En rikslikare på sånt som materialval, skarvmetoder mm. borde gå att få fram även om det måste finnas ett utrymme för varianter. Man måste ju inte få fram EN metod eller ETT material utan man kan ange förutsättningar för godkännande vid olika val.

Allt Gott

Bengt

[Lozec]

Jag instämmer med Bengt i frågan om att det borde liogga i allas intresse (både besiktningsmännens och byggarnas) att vi har samma bedömningsgrunder.

Jag skulle gärna se en komplettering till dagens bygghandbok som fokuserar på vår typ av bilar, det byggs förmodligen fler sjuor just nu än andra amatörbygda bilar tillsammans och att lägga lite tid på sammanställandet torde löna sig.

Vi har ju idag betydande skildnader i bedömning av flera olika konstruktionslösningar och en ensning skulle underlätta och minska oron inför besiktningarna ;)

Gustaf, du nämnde vid en tidigare diskussion i samma ämne att detta skulle tas upp i samband med något möte ni skulle ha inom sfro, blev det någon respons?

Alternativt skulle vi kanske från klubbens sida kunna ta fram ett dokument med riktlinjer som SFRO skulle kunna granska och godkänna. Synpunkter?

[therealpinto]

Jag tror att jag har förklarat förut att vi avsätter en hel del tid åt att "kalibrera oss", problemet är att SFRO är utspritt över hela Sverige och vi träffas i regel en eller två gånger per år (under helgtid). Det är svårt att få tiden att räcka till och eftersom vi arbetar utan lön är det inte så lätt att bara lägga mer tid på "kalibrering".

Därför måste vi prioritera när vi träffas och just denna diskussion har inte kommit först på listan, det har varit andra saker som bedömts mer akuta.

Pratar man bara igenom saken med sin besiktningsman är det ju inget stort problem i sammanhanget, eller hur?

/Gustaf

[Lozec]

Kan inte en kompletterande skrift vara ett bra verktyg för denna "kalibrering"?

[Bengt Norell]

Jag tycker att Lozecs förslag är värt att tänka vidare på, även om det inte blir ett SFRO dokument så skulle ändå ett dokument i vårt namn men "godkänt" av SFRO vara nåt väldigt positivt att hålla i hand när man bygger.

Huruvida det är ett problem med olika krav vid besiktigarna kan man ha olika åsikter om, jag är helt övertygad om att ni som besiktigare gör ett alldeles storartat jobb, därutöver oavlönat. Men ni skulle säkert själva ha en del nytta av en "rikslikare". Hur man organiserar framarbetandet kan säkert göras på många sätt, men smidigast vore nog att några få tar fram ett föslag som alla kan acceptera. Eller varför inte samarbeta med klubbar som vår, dessutom är det troligen bland oss amatörbyggare som ni har er rekryteringsbas för nya besiktigare.

Låt oss alla hylla SFRO för deras arbete att vi överhuvudtaget har möjligheten att bygga våra bilar, men vi måste också få ha åsikter om förbättringar.

Allt Gott

Bengt

[therealpinto]

Jag kan garantera att alla åsikter ni framförs lagras i mitt minne och tas upp vid tillfälle inom SFRO. Åsikter är vi tacksamma för när de är konstruktiva, självklart.

Bygghandboken ska innehålla den info som krävs, är det tänkt, och den uppdateras, kanske inte regelbundet men så ofta vi hinner.

/Gustaf

[gka]

Om klubben kunde ta fram ett litet dokument, till exempel "godkända skarvningsmetoder för rattstång", med tydliga och klara beskrivningar och kanske någon illustration, kunde det inte vara bra som underlag till revidering av Bygghandboken? Kan inte bygghandboken bli lite mer som ett open source-projekt på det viset? :)

Som i fallet med rattstångsskarvningen: Kan man inte bara göra en lista på några vanliga/möjliga varianter på skarvning, publicera/distribuera till så många berörda som möjligt och samla kommentarer på för- och nackdelar med varje metod. Det är viktigt att alla besiktningsmän får komma till tals, men det finns säkert andra som kan framföra väl underbyggda argument till att (inte) använda någon speciell metod. Då får man ju dels ett beslutsunderlag, dels underlag till beskrivningar av metoderna som man kan använda i ett dokument och senare i Bygghandboken.

Enda problemet är som vanligt att besiktningsmännen i SFRO till sist och syvende måste bestämma vad som godkänns, men man får beta av en sak i taget...

[Michael]

Min besiktningsman hade aldrig någonsin godkänt svets runt hela stången. Han menade på att stången kan bli härdad och spricka då materialet i befintliga styrdelar är av okänd kvalitet. Det enda som han godkände var pluggsvets dvs borra tre hål genom skarvröret och en liten bit in i stången dessa fyls sedan med svetts.

Jag tycker att en "byggbok" med rekomenderade lösningar för olika biltyper vore på sin plats. Det är en väldig skilnad på en bil som väger 600 och 1600 kg. Och de lösningar som är bra på en järnsäng funkar sämre på en sjua Från modellflyget vet jag att de lätta konstruktionerna är de som klarar sig absolut bäst vid en krash.

Jag är dock pesimistisk att vi skall få rättvisa det är syven och sist upp till den som besiktars tycke och smak. Min besiktning hos sbp var rena farsen han kollade lamporna om de fungerade. Jag fick själv köra på bromsprovaren hela besiktningen tog inte 10 minuter och då inkluderar jag ombesikningen. ( chasinumret inte instansat i ramrör1,6 mm )

[svante]

( chasinumret inte instansat i ramrör1,6 mm )

Vad menar du med det?

Jag har en platta med stansade tecken som sen är påsvetsad på ramen.

OBS! en sak till.... I ramnumret får inte förekomma "O" för det blir en nolla, bara för att det inte ska bli skiljaktigheter.

[Jörgen]

Jag säger alltid att man helst inte ska svetsa. Bultförband är bäst i mina ögon.

Det är förstås svårt att kommentera andras bedömningar eftersom det är en helhet och oftast finns det skäl till varför man gör en viss bedömning. Hade man valt bultar istället för rörhylsor kanske det hade räckt?

Det finns ingen "total" regelsamling, VVFS 2003:22 är väldigt översiktlig och bygghandboken är inte heller perfekt.

/Gustaf

Det är lite konstiga bedömningar ni gör , sinsemellan. :blink:

Uno här i trollhättan/ vänersborg vill ha svetsade och inte bultförband.

Själv har jag gjort som så ,, svarvat ett ämne ( 2541 svetsbar)solitt , som sen sticks in i styrstångsröret( 2391 sömlöst 20 x 2 ) borrar sen igenom yttre röret och en bit ner i ämnet,gör ett antal sådana runt om och lägger sen svets i varje.

Skarven emellan Tigsvetsar jag runt om, om inte detta håller då vete tusan hur man ska göra. :(

Det här sättet att göra det på fick jag av Uno så det borde vara okej.

Caper ;)

[therealpinto]

Skillnaden är att du har kända material i delarna du svetsar. Normalt sett ska folk bygga av skrotdelar de köpt från någon bil som de glömt vad det var, som de hittat på grannens loge eller som suttit i propelleraxeln till ett JAS-plan, typ ;-) Det enda som är säkert är att ingen vet exakt vad det är för material. Nu raljerar jag lite men ibland känns det faktiskt så.

Svetsa går förstås bra om man har svetsbara material, mina allmänna råd gäller när man skarvar ihop gamla bitar vilket alltså är det vanligaste. Det kanske borde framgått.

Ännu en anledning till att man inte kan skriva generella råd hur som helst...

/Gustaf

[Michael]

Uno (SFRO) rekommenderade att stansa in ett nummer i en plåt som jag sedan svetsade fast i ramröret. Anledningen till detta är att det är närmast omöjligt att stansa in i ramröret. Jag gjorde som han ville. Men när jag kom till SBP så sade mannen där att det måste vara instansat i ramrören. Jag föreslog de möjliga ställena som fanns tillgängliga men svaret var benhårt plåtar kan du byta (kan man ej byta en bit rör?) All diskussion var lönlös. Han var inte mottaglig för argument att det var omöjligt och att de nummer som han sett troligen var insvetsade i röret. Jag har hört detta av några andra som har besiktat i Göteborg Jag löste det till slut genom att fylla en bit av röret med gjutepoxy och lyckades hjälpligt. Detta torde vara en avart och gäller nog den aktuella besiktningsmannen i Göteborg. Han blev för övrigt skitsur när jag berättade för hans nyfikna kollega att miljöavgiften var borttagen.

Bygg väl

Michael W

[Arrowsmith]

Nu får ni förlåta att jag blir lite OT i denna tråden...

När jag ser era diskussioner om SBP och jag kommer tänka

på min 3 dagars besiktning i Kalmar så blir jag både förbannad och ledsen....

Att det inte ska kunna vara någon som helst ordning på den förbannade myndigheten

som vore gällande genom hela landet är för mej en gåta. Jag upplever att SBP´s

hela organisation borde gås igenom och ändras så att man åtminstone följde samma

regler och ordningar oavsett vilken station men vände sej till.

Det SKA INTE vara upp till den enskilda besiktningsmannen att godtyckligt avvisa eller godkänna

allt mellan himmel och jord enligt eget tycke och smak. Det borde finnas tydligare regelsamlingar att följa

när tvivel uppstår. Deras fria tolkningsrätt av regelverket skulle vara mer restriktivt konstruerad.

Även min besiktnig var fars-artad om än på ett helt annat sätt än den fars som beskrevs

här ovan i tidigare inlägg. En mer opassande människa för sitt jobbb än den mannen

går ej att uppbringa. Desutom kunde han inte varken regler eller bestämmelser utan

ägnade sej mest åt att ringa i telefon spinna hjulen för att lyssna på hjullagren och klaga på mina glappa styrleder fram som naturligtvis är nya och fan inte nått glapp i vilket han senare höll med om iofs.....

45 min . gick åt till att kontrollera om mitt chassinummer dög.

det ringdes till säkert 5-6 olika instanser för att kontrollera om eventuellt mitt chassinummer skulle vara

"BMI" godkänt tror jag det hette, och innehålla 17 tecken med en början på "Y" för sverige.

så var det ju inte, för den regeln gäller inte amatörbyggt fordon.

Historien om denna farsartade besiktning kan aldrig göras rättvisa med text i detta forumet utan jag berättar den istället muntligen för de som vill höra en annan gång. De nerskrivna detaljerna här är bara axplock av vad som skedde där...

Allt ihop var en process som tog från middag till 16:00 och då var vi inte klara ändå utan jag fick komma

tillbaka två dagar senare för att visa upp mitt chassinummer, för att han tyckte jag skulle slå in det på ett ställe till.

En runda fick jag köra till en bilverkstad för att sänka mitt lambdavärdefrån 1.06 till 1.03 för att klara

miljögodkännanden som egentligen inte fanns visade det sej. = helt onödigt.

Det tog 40sek. med laptop men jag fick inte göra det med SBP's flergasmätare inkopplad.

Den var minsann inte ämnad för utlåning fick jag höra utan jag fick 15min. på mej att åka och fixa det

på annat ställe för sedan skulle han gå hem.

Hela rasket var i sin helhet en så pass deprimerande händelse att jag tappade bilbyggarglädjen totalt för några dagar även att han släppte pappren utan anmärkning till mej efter allt var kollat och genomgånget. Efter att jag hört hur det går till på andra ställen så blir man både arg och ledsen över att det ska behöva vara så här pass olika beroende på vilken station man besöker. Inte ens besiktningspriset är samma mellan ststionerna för samma arbete. Jag fick någon märklig rabatt på 370:- och betalade ändå 60:- mindre totalt än t.ex. du behöver göra i Växjö på bilprovningen där...

Allt verkar vara godtyckligt såhär i efterhand precis allt...

Visst gör ju SFRO ett herdervärt jobb i sammanhanget, den äran kan ingen ta ifrån dom, absolut inte.

Men frågan är ju hur stor nytta man egentligen har av SFRO boken..... Allt är ju upp till den enskilda

besiktnigsmannen ändå, både hos SFRO och SBP. Jag anser att den kan ses som en fingervisning åt rätt håll

men sedan så får man i praktiken inte ut mer av den....

SFRO's Peder Landberg har varit till större hjälp än boken och det funkade kanonbra med kontakten

med honom..... men vad det gäller SBP så kan jag bara sammanfatta det såhär:

Sådan total brist på kunskap, social kompetens och servicevänlighet som min besiktningsman hade så kan en sådan bara jobba på ett statligt verk. Om nu hans jobb ska handla om kontakt med människor över huvud taget. På icke-statliga ställen så hade en sådan person inte blivit långvarig....

Visst fick jag igenom min bil med blankt papper och allt slutade bra på så sätt, men den totala upplevelsen hos SBP förtog hela glädjeruset att få bilen godkänd och jag känner mej snuvad både på den och det lyckliga slutet på projektet. Desutom fick jag så pass orätt behandlat ärende vid besiktningen och blev därför själv väldigt besviken på SBP...

[Olla]

Det måste väl finnas någon på SBP som uppbringar en hög lön för att ta emot sådan här kritik

Själv hade jag nog gått bärserk, på en inte allt för nykn***ad besiktningsman... :icon_blink:

[Micael]

Min besiktningsman hade aldrig någonsin godkänt svets runt hela stången. Han menade på att stången kan bli härdad och spricka då materialet i befintliga styrdelar är av okänd kvalitet. Det enda som han godkände var pluggsvets dvs borra tre hål genom skarvröret och en liten bit in i stången dessa fyls sedan med svetts.

Jag tycker att en "byggbok" med rekomenderade lösningar för olika biltyper vore på sin plats. Det är en väldig skilnad på en bil som väger 600 och 1600 kg. Och de lösningar som är bra på en järnsäng funkar sämre på en sjua Från modellflyget vet jag att de lätta konstruktionerna är de som klarar sig absolut bäst vid en krash.

Jag är dock pesimistisk att vi skall få rättvisa det är syven och sist upp till den som besiktars tycke och smak. Min besiktning hos sbp var rena farsen han kollade lamporna om de fungerade. Jag fick själv köra på bromsprovaren hela besiktningen tog inte 10 minuter och då inkluderar jag ombesikningen. ( chasinumret inte instansat i ramrör1,6 mm )

Och min sa tvärt om. :blink:

Han sa att man skulle svetsa runt om och även borra hål i hylsan och svetsa där med.

[Magoo]

Är det någon här som har Peder i Laholm som sfro bes man om isåfall vad vill han ha för lösning vid skarvning av rattstång ( jag har sierra rattstång till escort styrväxel...

[BeLo]

Min besiktningsman hade aldrig någonsin godkänt svets runt hela stången. Han menade på att stången kan bli härdad och spricka då materialet i befintliga styrdelar är av okänd kvalitet. Det enda som han godkände var pluggsvets dvs borra tre hål genom skarvröret och en liten bit in i stången dessa fyls sedan med svetts.

Jag tycker att en "byggbok" med rekomenderade lösningar för olika biltyper vore på sin plats. Det är en väldig skilnad på en bil som väger 600 och 1600 kg. Och de lösningar som är bra på en järnsäng funkar sämre på en sjua Från modellflyget vet jag att de lätta konstruktionerna är de som klarar sig absolut bäst vid en krash.

Jag är dock pesimistisk att vi skall få rättvisa det är syven och sist upp till den som besiktars tycke och smak. Min besiktning hos sbp var rena farsen han kollade lamporna om de fungerade. Jag fick själv köra på bromsprovaren hela besiktningen tog inte 10 minuter och då inkluderar jag ombesikningen. ( chasinumret inte instansat i ramrör1,6 mm )

Och min sa tvärt om. :blink:

Han sa att man skulle svetsa runt om och även borra hål i hylsan och svetsa där med.

Jag fick också instruktioner om att borra hål och slå i en "rörpinne" OCH dessutom svetsa.

Egentligen är det olämpligt att kombinera två olika fästmetoder eftersom risken är stor att man bygger in spänningar mellan de båda infästningarna som adderas till de krafter som förbandet utsätts för. Om man ser till att svetsa först och borra sedan minimeras denna risk!

Dessutom tillkommer naturligtvis som redan påpekats risken med att svetsa i okända material som redan tidigare påpekats.

Hälsningar,

Bengt

[Michael]

Jag blir snurrig om man kommer med rundsvetsar i befintliga styrgrejor så blåvägrar Uno men andra rekomenderar detta

Det är mycket som man inte förstår :mad:

Michael W

[anton]

Hej jag tycker att det är kånstigt att dom inte ens har SFRO boken på bil provningen,min förra 7a ville inte besiktnings mannen släppa i genom för att jag inte hade ratt lås,och min nu varande bil fick jag väga en gång till trots att jag vägt den dan före på Statens Maskins provning i Umeå men det dög inte trots vikt intyg o papper om krönt våg.Men man orkar ju inte bråka när man är där. :whip: