2fast4u
-
Posts
293 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Profiles
Forums
Events
Posts posted by 2fast4u
-
-
Tillhör man den skara som åker motorcykel som bruksfordon, även då det är dåligt väder, så bör man anse en 7a vara riktigt komfortabel som bruksis. Inga problem med andra ord. (Jag tillhör dock själv inte den skara som anser en motorcykel vara komfortabel ...)
-
Såg väl snarare ut som sprucken glasfiber än bucklig aluminium i nosen på den där? I så fall så är det ingen originalare och då är det stort sett bara egot och plånboken som tar stryk.
-
Off topic, men eftersom det frågades:
Eget bygge med R1-motor och kaross baserad på en gammal avgjutning av en Ferrari 500 Mondial. Smurfa iväg till Rejsa så kan man läsa lite i den biltråd som finns där om man vill fördjupa sig.
-
Off topic och så men ändå ...
Man vänjer sig otroligt fort med acceleration. När bilen var precis ny funderade jag om jag skulle göra om gaslänkaget för ökad progressivitet så den skulle bli lättare att dosera. Nu tycker jag snarare att rakorna känns ändlösa och att man aldrig kommer fram. Det vore sympatiskt om det fanns kraft så att även den positiva longitudinella accelerationen var greppsbegränsad. Åka omkring med >1g i alla riktningar vore mumma, G-G diagram som inte är effektbegränsat. Fast väl där så börjar man antagligen fundera på slicks och vingar och sen så ....
Men, oavsett hur mycket pulver man har så är det otroligt kul att åka på bana med den. Responsen och återkopplingen till föraren i en riktigt lätt bil är fantastisk! Sekventiella växellådan ger sjukt snabba växlingar. Bygger du väl så kommer du att bli rikligt belönad vad avser körupplevelser i en BEC. Det är klart värt mödan.
-
Om det bara är motivationshöjare du är ute efter ...
http://www.youtube.com/watch?v=AyQuRpIhu2A
Mantorp park, bil med Yamaha R1.
-
På Wilwoods hemsida finns tech pagar med info om bla justering av bromsvåg.
http://www.wilwood.com/Products/005-PedalA...p/pedaltech.asp
-
Och är vågen justerbar med ratt så skruvar man fast en liten plåtremsa i närheten av ratten och låser ratten med en slangklämma mot plåtbiten. Enkelt sätt att ta sig igenom besiktningen med en "ej från förarplatsen justerbar bromsbalans".
-
Men varför snika utan stötdämpare och bromsar??? En dylik ombyggnad innebär ju en ganska rejäl arbetsinsats och då begränsa sig till ett rackit resultat utan stötdämpare? Varför då?
-
Tillräckligt många har uttryckt intresse för att jag ska göra en batch med baffelplåtar och "struten" till oljereturen. Återkommer inom nån/några veckor med prisbild och så.
-
Klicka dig iväg till http://www.dpcars.net/ och sök på links/downloads så hittar du både Hayabusa och R1 i IGES format. Funkar att importera till stort sett alla CADsystem. Passa på att klicka omkring på den gossens sidor för han har balla projekt på gång!
-
Förgasarmotorerna (98-01 var det väl) och den första generationens insprutade hade samma effekt så ur den synpunkten är det ingen större skillnad. Körbarheten lär vara lite bättre på de insprutade. De insprutade är åxå mindre känsliga för luftburkens utformning. CV-förgasarna är lite luriga att lura ut all effekt ur motorn om du ändrar till en annan luftburk. Min motor är ursprungligen en förgasarmotor som har blivit med insprutning. Det blev ett lyft i körbarhet, enkelt att mappa om när man gör ändringar osv. Vad är det mer som skiljer? Nånstans efter 01 så ändrades utväxlingarna, där framförallt ettan blev högre. I en bilinstallation anser inte jag att det är av godo då jag knappast sitter och önskar mig en högre etta vid stads/kökörning. Ändringarna är dock så små att det kanske inte stör. Jag vet inte.
Avser du att köra motorn original och har plats för original luftburk så är förgasarmotorn ett bra alternativ då dom brukar vara billigare (LoCost). Ska du trixa och fixa så är insprutning enklare att hålla på med är mitt råd i alla fall. Nån annan som fyller på med åsikter/kommentarer?
-
Två hål borras och gängas i blocket. Jag hat kört med den i ett år och med massor av banåka. Oljetryck är en av de storheter som jag loggar i dataloggern och det finns inte en tillstymmelse till drop av oljetryck så det funkar som det ska.
-
Jag ritade av den jag köpte till min, vilket är en CNCskuren rackare från det ljumma ölets hemland. Tänkte låta vattenskära en och stoppa in i reservmotorn som jag har stående. Är man i farten så kan man skära upp en trave på en gång. Det är en hylsa som ska svarvas till åxå vilken monteras över tryckreducerventilen så att dess utlopp hamnar under plåten istället för ovanför. Även denna ritade jag av och tänkte svarva till en trave såna.
Hur många intressenter finns? Jag kan kolla upp lite noggrannare vad det kostar att få vattenskuret, men det brukar vara ganska billigt.
-
Så löjlig sak som startrelät kostar över 700:- hos lokala Yamahahökaren. Det summerar ihop snabbare än man önskar om det saknas småsaker. Jag har profilen till baffelplåt i CADformat som jag tänkte låta vattenskära upp några stycken om intresse finnes. Priset bör hamna runt några hundra antar jag (innan jag ens kollat).
Felkoderna som genereras om EXUPen saknas kan man slippa med lite elektronikjoxande. Finns lite olika mer eller mindre avancerade alternativ att göra det på.
-
6000 är väl ett riktigt bra pris om motorn funkar och är ostulen. Skrapskador på sidorna är ju default på dom, det ska det vara. Kolla så att det inte är några sprickor/läckor i blocket. Se till att få med allt som behövs åxå. Skitsaker som startrelä, soppapump och allt annat jox summerar lätt ihop till flera tusen om det saknas.
Sen är det bara att skruva i en baffelplåt i tråget, se över kopplingen och köra.
-
måste man inte ha 3 drev.... annars blir det jobbigt...
lite speciellt om man svänger åt höger och bilen går åt vänster..
Sånt där är bara en vanesak. Efter en tid så känns det konstigt att köra en vanlig bil i stället. :prop:
-
Startvarvtalet på en vanlig motor brukar ligga runt 2-300rpm. Sen är det bara att räkna kugg på startkransen och startmotorns drev så får du fram startmotorns varvtal (när den belastas av en motor). Startmotorn är en seriemotor där stator och rotorlindningarna ligger i serie. Detta gör att startmotorns moment ökar med fallande varvtal och att motorn rusar om den går obelastat. Det ger en lite tråkig karaktär då motorns varvtal kommer att sjunka (för att hämta moment) så fort belastningen ökar, motorn kommer att upplevas slö, samtidigt som den skenar upp i varv när belastningen sjunker. Permanentmagnetmotor eller motor med stator- och rotorlindningarna parallellt upplevs som trevligare då dom har ett jämnare moment över ett större varvtalsområde.
Seriemotorns karaktär passar väldigt bra i startmotorer då den tar i för kung och fosterland från låga varvtal, sen gör EMKn att strömmen (och därmed momentet) faller i bägge rotor och stator när den kommer upp i lagom varv. Momentet är produkten av magnetfälten från bägge lindningarna och iom att bägge ändras så faller momentet med "kvadraten på farten" enkelt uttryckt.
-
Inget fel med långa svar. Bara bra. Ditt svar tyder på en god insikt i hållfvärlden. Väljer man att bygga en etablerad konstruktion i bonnajärn så gör man det enkelt för sig i och med att man kan använda sig av den uppbyggda erfarenhet som finns i massvis genomförda byggen. Gör man som dom andra gjort så behöver man inte räkna så mycket, om alls nåt. Det kommer att funka.
Om man däremot ger sig på egna vägar med aluminiumram eller ett kompositbygge så får man kasta gamla erfarenheter över axeln och har ett styvt dimensioneringsarbete framför sig. Detta är det långt ifrån alla som klarar. Delu är antagligen en av dom som ror det i land.
Kommentarerna om restspänningar, HAZ och så vidare är ju inte bara relevanta för aluminium. Även svetsar i stål kan ge restspänningar som överstiger flytspänningen och en avspänningsglödning sitter sällan fel.
Jag uppmuntrar gärna till roligare byggen där man tar egna vägar och inte bara gör som dom andra, sånt tycker jag är kul. Man ska dock ha insikt i att det valda spåret innebär en hel del dimensioneringsarbete vare sig det är en aluminiumram eller en lättviktsoptimerad i stål med tuffare legering. En del tycker sånt är kul och utvecklande. Man lär sig en massa. Andra vill bara svetsa ihop nåt efter en ritning. Smaken är som baken.
-
http://www.blocket.se/vi/12665092.htm?ca=12_s
Det är väl ingen dålig spis till exempel. 165hk är inte fy skam.
-
Aluminium saknar utmattningsgräns till skillnad från stål, vilket en del anser gör materialet odugligt till strukturella pinaler med cyklisk belastning. Dock så tål alu en hel jävla massa cykler innan det ger sig. Vid ca 10^8 cykler har de vettiga legeringarna en hållfasthet som motsvarar ca 30-40% av flytgränsen. Höghållfast alu är bättre men jobbigare att hantera då den måste värmebehandlas och massa trams.
Om man exempelvis har en extrem obalans i ett hjul vilket skickar en vibration in i ramen och nivån är så kraftig att man uppnår spänningar i storleksordningen 30-40% av flytgränssen i amplitud (vilket är extremt), så tar det ca 16000mil innan materialet är utmattat (föraren är utmattad långt innan). Om stötar med den amplituden inträffar mer sällan än varje hjulvarv så håller det åxå längre.
Aluminium saknar utmattningsgräns men det innebär inte att det inte kan belastas med cykliska belastningar. Det används i kolvar i motorer där man har flera tusen lastcykler i minuten, i länkarmar på allt fler bilar, i fälgarna på stort sett alla bilar, i Audi A8, Audi A2, nya jaggan osv osv. De gjutlegeringar som används utmärker sig inte av att ha extrema hållfasthetsdata, snarare tvärtom då den ofta höga kiselhalten som man har för att få god gjutbarhet gör materialet sprödare.
Dimensionerar man bara korrekt så ska det inte vara några som helst problem att köra med aluminiumram.
-
Glöm bara inte en kardanring som håller kardanen på plats om det brister. Håller inte med om att gynnsammaste stället för brott är bakom lådan. Finns ingen uppfångning av axeln så får man en överraskning när ett framåtriktat kardanrör plötsligt faller ner i backen och kanske hugger i marken. Då blir det ett galant hopp med bilen. Dessutom så är kardanen driven av hjulen om ett brott sker i växellådsändan. All rörelseenergi i bilen ligger bakom och vispar runt den nu lealösa kardanen och det slutar inte förrän bilen står stilla. Ett brott i bakändan så är det bara att koppla ur så stannar kardanen.
Återigen: Glöm inte en kardanring som hindrar kardanen att börja vispa runt om du får nåt brott på den.
-
Jag kör MsII v3 på en R1a. Tar mapsignal från alla insugen via t-kors till ett miniplenum i form av ett vanligt slangmonterat bensinfilter. Det ger en bra signal och MSet är nöjt. Tomgången ställs med tomgångskruv. Funkar bra, får stötta lite med gasen när den är precis nystartad från kall.
-
På blocket finns det två R1or nu, en förgasarmotor och en insprutad. www.sporthoj.com brukar det ofta dyka upp motorer åxå. Se till att få med alla kringgrejor till motorn som ECU, kablage med kontakter, laddregulator, soppapump och allt annat jox som behövs för att köra motorn. Det kan bli onödigt dyrt om man behöver komplettera med nåt för att kunna köra motorn.
-
Humlan flyger genom att vifta på vingarna.
"Luffarturbo" brukar man kalla det när man använder rörelseenergin i den anströmmande luften till att höja trycket och därmed densiteten i plenumet. I 200 uppgår stagnationstrycket, som det kallas, till 1900Pa. Ett väl utformat inlopp kan tillvarata ca 75% av detta eller ca 1500Pa. Detta ger en densitets (och effekthöjning) om ca 1.5%. I 300km/h kan man vinna strax över 3%. Det är inga stora klipp.
Bäramsinfästning Bakvagn
in Upphängning & styrning
Posted · Edited by 2fast4u
Kontimabussningarna är inte lämpade i automotiv applikation. De är alldeles för klena. De bussningar du har tittat på tål 1600N radiellt vilket inte är speciellt mycket, axiellt specar dom inte ens men det är en bråkdel av radiella värdet. Den angivna vridningsvinkeln är vad dom tål om frekvensen inte är högre än 10 svängningar per minut!!
"... är inte lämpliga att utsättas för axiella belastningar ..." citat från Kontimas katalog.
Vid bromsning utsätts dom just för axiella belastningar ...
Även om dom är sympatiska i format och enkla att installera så ska man nog se sig om efter en bättre lämpad bussning.