therealpinto

Hej Var det en Pinto du hade? Det är rätt ovanligt att toppen slår sig, den är ju, eh, rätt kraftig... Däremot är termostater förbrukningsvara. Speciellt när den står mycket. Nu är topplockspackningar rätt billiga så det kan ju vara värt att byta den för säkerhets skull. Att det fuktar lite olja i framkant brukar inte vara någon fara, men det ska ju inte läcka. /Gustaf

Ganska tung, tja, 130-140 kg nånstans brukar man prata om. Det går förstås att påverka en aning, vattenpump, generatorfäste finns i aluminium på vissa årsmodeller. Ska man trimma och är händig är Pinton inget tokigt val, inte alls. /Gustaf (jag är ju Pintofanatiker...)

Hej Som sagt, läs tråden det hänvisas till ovan. Den säger massor... DOHC har bara oljefiltret och bultmönstret mot växellådan gemensamt med Cossie 16v turbo, Pinton har däremot samma block som Cossie så den går att utveckla med Cossiedelar men det kostar ofta rejält. Jag kan ju kort upprepa det jag skrivit på andra platser; * DOHC är en underbar bruksmotor när den är fräsch men den är svårtrimmad (ont om delar) och ganska hög * Pinto är lätt att trimma (gott om delar), men ganska tung och lite gammalmodig. Går sällan sönder och är lätt att skruva med. Pinto med kat är dock en rätt trist lågkompad historia som kräver en del jobb (byte av kolvar) om det ska trimmas. /Gustaf

Hej Det är ju Bilprovningen som "bestämmer" vilka bullerprov man godtar men den normala hållningen är att det är SFRO eller VTI som är godkända. Jag vet dock att det förekommer variationer, prata med "din" station. VTI tar väl 3000kr för ett kommersiellt bullerprov. Det är ett förbifartsprov som är mer avancerat än de prover jag sett inom motorsporten. Jag vet att mätarna SFRO använder kostar en rejäl slant, och underhållet är också ganska saftig med kalibrering etc. /Gustaf

Det är du som är byggare och strikt sett är det du som bestämmer vilka axelbelastningar bilen tål. SFRO ska dock göra en rimlighetsbedömning och då är det klart att donatorbilens siffror är intressanta. Oftast är det hjullager och spindlar som är den kritiska delen. /Gustaf

Hastighetsgivaren behövs inte för att motorn ska starta men man kan få problem med att den stannar vid motorbroms/nedväxlingar. Jag har ju satt in (och tagit ur...) en sådan motorstyrning i Caprin, jag använde bara övre delen av hastighetsmätarvajern från Sierra med hastighetsgivare och kopplade Caprins vajer till givaren. /Gustaf

Hej Tänk på att vi ger rabatt till ombyggt och amatörbyggt fordon vid bullerprov, 3000-2000=1000kr så det är inte så stor skillnad mot förut. Prishöjningen beror på ökade kostnader (fler och fler bullerprov) men är också en anpassning till VTIs kostnad för importbilar. /Gustaf

Hej Det finns ett förslag på tillverkarintyg på SFROs sida, http://www.sfro.com/tillverkarintyg.pdf men egentligen gör SFROs besiktningsprotokoll samma sak numera. Men det är bra att fylla i intyget före SFRO-besiktningarna och komplettera gärna med vilken effekt du dimensionerat bilen för, och vilka materialdimensioner och -kvaliteter du använt. /Gustaf

1-4 pinto 5 är som skrivet DOHC 6 är pinto med kat, lägre komp än 4 7-10 är 6-cyl 11-12 vet ej Svante är helt korrekt. 11-12 är som det står, Cosworth turbo. Årsmodellsangivelserna i listan ovan är inte riktigt rätt, 3 och 4 är i princip samma motor men 4 har detaljändringar (annan fördelare/tändmodul till exempel). När det gäller att byta delar mellan Pinto så passar "allt" emellan men byter man topp bör det vara från en motor med insprutning (det finns urtag i insugsportarna för spridarna). Skillnaden i kompression sitter som sagt i lägre kolvar på motorn med kat. /Gustaf

Visst ska vi kunna VVFS rätt bra, men man kan ju också välja var man tar sina strider... ;-) /Gustaf

Å andra sidan är det inget stort problem att ha två märkningar. I vissa avseenden kan det ju vara ganska bra... /Gustaf

Det är wire på Sierra. /Gustaf

Hej GLX finns inte, däremot GXL. Taunus finns med två olika bakaxlar, "stora" och "lilla". Minns jag rätt har "stora" axeln en fläns där man ser bultarna till difflocket sticka fram i framkant (jag kan minnas fel). Stora axeln bör sitta på V6-bilar och Kombi, och de flesta senare svensksålda bilar. Stora axeln har samma diff som Fords berömda Atlasaxel och den är både kraftig och möjlig att hitta diffbroms till (även om det kostar en slant). Bredd ungefär som Volvo 140 eller cirka 4 tum bredare än Escortaxeln som "boken" bygger på. Utväxlingar finns ett gäng, i Capri 3.09, 3.22 och 3.44 som vanligast, Taunus minns jag inte men förmodligen liknande. /Gustaf

Hej Jag har - som jag kanske skrivit någon gång förut - besiktat ett gäng sjuor både med stel (Volvo/Ford) och delad bakaxel. Nu är bilarna visserligen olika på de flesta andra sätt också men generellt sett kan jag inte säga att de med stel axel beter sig sämre än de med delad. Så länge vägen är jämn funkar en stel axel ypperligt, om den är väl upphängd. På ojämna vägar märks skillnaden mer, där är delad axel klart trevligare. För min egen del ser jag fördelar med delad axel i att det är lättare att byta diffklump, man kan utan större problem ha två klumpar med olika utväxling liggande, man kan ganska enkelt stoppa i en klump med diffbroms (och det går också ofta att anpassa från andra bilar än den man ursprungligen använt, BMW-diff där det suttit Sierradiff brukar inte vara så blodigt ordnat). /Gustaf

Den sista ser ut som diagnosuttaget eller möjligen oktanväljarkontakten (men mer troligt det första). När det gäller övriga frågor är det svårt att på några bilder avgöra, just "rundstift" om man får kalla det så, finns på några ställen i härvan och det gäller att märka noga när man tar loss, eller spåra dem i härvan. Bara för att två sådana passar ihop är det inte säkert att de ska kopplas ihop. Exempel där jag vill minnas att det sitter den typen av kontakter är exempelvis; - tempgivare till instrumentet - startmotorns solenoid - tändspolen (både plus och minus) /Gustaf

Hej Egentligen ska ju bilen regbesiktas så fort du ändrar något av betydelse (lysen, annan däcksdimension, andra bromsar...) men praktiskt sett har ju Bilprovningen sällan koll på exakt hur bilen såg ut vid regbesiktning. Alla de saker du tar upp skulle jag dock säga att du bör regbesikta för. /Gustaf

Jag har handlat från Rally Design och det funkade riktigt bra. Snabb leverans (3-4 dagar tror jag) och bra bemötande. Jag fyllde i beställningslistan på nätet, skrev ut den och faxade till RD för att få prisuppgift på frakten. Det känns säkrare än att bara köra iväg det på nätet, eftersom fraktkalkylatorn verkar småskum där. /Gustaf

Vad är det för motor och sprut? Fords EEC-IV brukar indikera limp-home genom att soppapumpen går hela tiden. Normalt sett går denm bara några sekunder när man slår på tändningen och stannar sedan. /Gustaf

Hej Damen verkar inte ha full koll. Det som krävs är tillverkarintyg men sedan något år ska SFROs besiktningsprotokoll duga som intyg. Det hindrar förstås inte att man använder mallen på SFROs hemsida som komplement, kan vara en god idé. Det är aldrig fel att ha med sig pärmen/mappen/påsen/högen med kvitton och bilder från byggets gång till regbesiktningen men ska inte vara något krav. /Gustaf

Hej Nu hittade jag elschemat, har gjort en halvkass pdf av det men filen är 627 kb så den går väl inte att ladda upp här? Nån med webplats som kan ta emot den på mail? /Gustaf

Hej Som läget är nu "får" inte Bilprovningen göra bullerproven utan det är som conco skriver SFRO som oftast gör dem. Det finns dock vissa städer där Bilprovningen gör undantag och antingen kör buller själva eller godtar andra bullerintyg. Men det är inte så vanligt... Edot: VTI i Strängnäs som Bilprovningens HK hänvisade till är också okej, men de tar rätt bra betalt. /Gustaf

Hej Man är ju inte helt "fri" från avgaskrav om man pröjsar dispensavgift, 4,5% CO och sluten vevhusventilation gäller ändå. /Gustaf

Ford har visst elschema till Sierra med Pinto och kat, det är därifrån min papperskopia (som jag inte hittar längre, undrar om någon lånat den) kommer. Det gäller bara att få tag på en mek eller liknande som orkar ta fram det. I länken ovan ligger väl Haynes elscheman tror jag och där ingår som sagt inte Pinto med kat. Kolkanistern ska dels kopplas till tankens avluftning (inte returen från motorn...), dels till insuget. En idé är kanske att kolla på en intakt bil på skroten, det kan vara lättare än att försöka beskriva det över nätet. /Gustaf

Hej Jo, det kan man, i teorin i alla fall. Enda risken man tar är att bilen behöver förändras vid slutbesiktningen av någon anledning, men normalt sett påverkar det inte bullernivån. /Gustaf

Hej Flamfällan sitter på blocket under insuget, en runt plåtburk. Visst har du kabelhärvan till motorn? Då passar kontakten till lambdasonden bara på ett ställe... Har du inte kabelhärva till en motor med kat, skaffa det, det skiljer rätt mycket på dem... Svart ska vara signal plus, grå signal minus, och de vita är till förvärmningen (polariteten spelar ingen roll). Signaljorden ska förresten till stift 49 enligt ett schema jag hittade nu. Hade bilen som motorn kommer från bromsservo? Inte ABS? Hursomhelst, servots vakuumledning ska bara kopplas till insuget, var spelar inte så stor roll. På bilden är det röda och bruna kolkanistersystemet, den röda ringen innehåller en av magnetventilerna som styr systemet. Det blå och gröna hör till pulsairsystemet. När man använder en Pinto med kat måste man komma ihåg att det är mycket fler prylar än på en Pinto utan kat som ska kopplas in. Det är magnetventilerna till kolkanistersystemet, MAP-sensor och hastighetsgivare, till exempel. /Gustaf