Jump to content

Materialval till ram


Recommended Posts

Hej på er! 

Jag håller på att planerar för att bygga en Locost, och har fastnat lite grann på materialvalet till ramen. Jag har läst avsnittet ur sfro-handboken som finns publicerat här i nån tråd, och tog med mig det till min lokala stålleverantör. Vet inte om det berodde på deras ointresse, eller okunskap, men jag gick därifrån vetandes mindre än innan. De tyckte jag absolut skulle bygga hela ramen i sömlösa rör vilket jag inte sett någon annan göra... 

Det som är enkelt tillgängligt är ju precisionsstålrör, som "min leverantör" kallar  "E220/235 EN10305-5  2395" i dimension 25x25x2mm. Kan jag bygga ramen i dessa rör? 

Jag försökte fråga en av de SFRO-besiktningsmän som finns listade på hemsidan, men fick väl egentligen inget djupare svar än att köpa boken... Jag har redan fjärde reviderade upplagan, men tänkte väl köpa senaste upplagan på sikt... 

 

IMG_20200323_103931.jpg

Link to post
Share on other sites

Ja.

 

Det du ska kolla är sträck och brottgränserna. Men ovan körde jag med i senaste batchen. Se till att spara materialspecen och om du kan be om en kvalliteterapport på batchen så ser det proffsigt ut på SFRO1

Det viktiga i ramen är att du inte kör med bonnajärn och vet vad det är. Sömnlöst är bättre i regel men det räcker att ha det på bärarmarna. Många väljer därtill sömnlösa hudraulrör med rätt specifikation. 

🙂

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Tackar för svaret! 

Ungefär hur mycket rör behöver man egentligen? Har sett någon uträkning på 30 meter, stämmer det? 

Link to post
Share on other sites

Kommer inte ihåg vad jag köpte från början men det räckte inte. Jag ville ha lite extra stag och så. Bästa är om du kan åka tillbaks senare och komplettera med spillbitar och annat.

 

Om dom nu har sådant

  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites

Tänkte utgå ifrån Mc Sorley 442, så det går ju lätt att räkna... 

Vad gör man av med mest i form av plattjärn för fästen och sådant? 

Link to post
Share on other sites

Jag har valt att ha 20*3 30*4 samt 50*3 liggandes. Sådant används lite här och där. Sedan kan det vara värt att be någon klippa till lite 20*2 samt 25*2 så kan du ha det till ändar av rören. Givet går det använda plattjärnen med då dom inte kostar något.

 

Just 50*3 är.utmärkt till att göra hörnstag och annat av. 

Jag har även plåt med tjocklek 3mm liggandes som jag skurit ut alla fästen till bälten och annat ur.

Sedan har jag valt att ha lite rör som y ex 15mm och 20-25mm

Nu gör jag väldigt mycket alu också så har massa saker där  med.

 

 

Beror ju helt på och många v dessa saker a är enklare att köpa efter hand om du har möjlighet

Link to post
Share on other sites

Tänker att jag köper 6-meters längder av rören, de vill ha en 50-lapp per kap nämligen.. När man ändå hyr släpkärra kan det vara värt att slänga med 6-meters längder av plattjärn också.... 

 

Link to post
Share on other sites

Ja köp fullängd. Bättre skaffa egen kap. Jag körde allt mitt med vinkelslip. 

 

Plsttjärn kostar inget i sammanhanget så ta med lite olika. Framför allt 20, 25, 30mm bredd använder jag till mycket annat 🙂

  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites

Halloj och välkommen !

Jag har använt vanliga svetsade formrör 25x25x2 och 20x20x2 till chassiet finns inget krav på nåt annat där . Till dina A-armar och andra hjulupphängningskomponenter så rekommenderas sömlösa rör diam 25x3 helst E355 klass E 235 kan gå om stötdämparfästet  sitter max 1/3 del av bärarmens längd från spindelleden ! (enligt Ludde på SFRO )

Edited by Kjelland28
  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites
14 minuter sedan, Kjelland28 sade:

Halloj och välkommen !

Jag har använt vanliga svetsade formrör 25x25x2 och 20x20x2 till chassiet finns inget krav på nåt annat där . Till dina A-armar och andra hjulupphängningskomponenter så rekommenderas sömlösa rör diam 25x3 helst E355 klass E 235 kan gå om stötdämparfästet  sitter max 1/3 del av bärarmens längd från spindelleden ! (enligt Ludde på SFRO )

Var kan man gå ner i storlek till 20x20x2? Tanken är att hålla vikten så låg som möjligt... 

Link to post
Share on other sites
31 minuter sedan, daromer sade:

Ja köp fullängd. Bättre skaffa egen kap. Jag körde allt mitt med vinkelslip. 

 

Plsttjärn kostar inget i sammanhanget så ta med lite olika. Framför allt 20, 25, 30mm bredd använder jag till mycket annat 🙂

Jag hade en cirkelsåg och ett gäng 300-mm kapskivor till övers, så jag byggde en kapsåg... 

IMG_20200130_222522.jpg

IMG_20200130_222606.jpg

Link to post
Share on other sites
3 minuter sedan, tpau sade:

Jag har tittat på att köpa en sån här.

Vet inte om den är robust nog att använda för en hel bil, men kostnaden är den ändå intressant.

https://www.ebay.co.uk/itm/Angle-Grinder-Stand-Saw-Metal-Cutting-Straight-Square-Solid-Aluminium-Base-Chop/133171535109?hash=item1f01a45d05:g:EOYAAOSwKP5eHeCG

/T

Funkar säkert, det brukar säljas en likadan på Lidl ibland, i deras tillfälliga verktygssortiment... 🙂

Link to post
Share on other sites
22 minuter sedan, tpau sade:

Jag har tittat på att köpa en sån här.

Vet inte om den är robust nog att använda för en hel bil, men kostnaden är den ändå intressant.

https://www.ebay.co.uk/itm/Angle-Grinder-Stand-Saw-Metal-Cutting-Straight-Square-Solid-Aluminium-Base-Chop/133171535109?hash=item1f01a45d05:g:EOYAAOSwKP5eHeCG

/T

Köpte en sån för ett tag sedan . Hamnade i soptunna på nolltid .  

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Knappt troligt att du kan köra med 20*20*2 på huvudarmén om du använder standard designen. Där har man 25*25*2 sedan har du 20*20*2 till tunnel och diverse stagning. Det är väldigt lite du sparar in på ramen i sig. Däremot välj lättare motor samt t ex bakaxel. Även bromsar och sådant gör mycket för vikten. Oftast är det inga större problem att gör grunden lätt. 

 

Däremot delarna sedan som ska vara lätt kostar. Tänk också på att du har en max effekt kontra vikt som ska följas. 

  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites
42 minuter sedan, daromer sade:

Knappt troligt att du kan köra med 20*20*2 på huvudarmén om du använder standard designen. Där har man 25*25*2 sedan har du 20*20*2 till tunnel och diverse stagning. Det är väldigt lite du sparar in på ramen i sig. Däremot välj lättare motor samt t ex bakaxel. Även bromsar och sådant gör mycket för vikten. Oftast är det inga större problem att gör grunden lätt. 

 

Däremot delarna sedan som ska vara lätt kostar. Tänk också på att du har en max effekt kontra vikt som ska följas. 

Tanken är väl att hitta en miata NA med lilla motorn, om det inte finns något bättre alternativ? 

 

Link to post
Share on other sites
11 timmar sedan, daromer sade:

MC motorer är i regel lätta och små 🙂

Ja, det hade varit drömmen.... 🙂

Finns det någon lösning på backen nu 2020? Det mesta jag sett verkar inte tillverkas längre? 

Link to post
Share on other sites
34 minuter sedan, Fizz sade:

Ja, det hade varit drömmen.... 🙂

Finns det någon lösning på backen nu 2020? Det mesta jag sett verkar inte tillverkas längre? 

Det finns en del . Här är det en av dem http://www.kitcardirect.co.uk/bike-engine-car/bike-engine-car-electric-reverse/electric-reverse-kit.html

Link to post
Share on other sites

Ang MC motorer, en vän till mig hade en  Caterham med MC motor men tröttnade på den pga att växellådan aldrig höll särskilt länge. Hans förklaring var att växellådan på MC motorer inte var konstruerade för att dra runt ett chassi som väger dubbelt så mycket som en MC. 

Jag har själv ingen egen erfarenhet men min väns resonemang  verkar sannolikt

Edited by Göran Nilsson
  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites

Ramen bygger du i 25x25x2 samt lite 20x20x2 i vanligt sömmat bonnstål, du behöver inget speciellt för själva ramen. Bärarmar skall ha brott och sträckgräns och vara av typen normaliserat sömlöst rör, ibland kallat hydraulrör. Det finns massor om detta på forumet bara att söka.

Lycka till och välkommen.

/Vedde

  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites

Bonnajärn för mig är random bitar plockat från skroten och det vill dom inte ha. I min värld heter det konstruktionsstål 🙂

Link to post
Share on other sites
2 minuter sedan, daromer sade:

Bonnajärn för mig är random bitar plockat från skroten och det vill dom inte ha. I min värld heter det konstruktionsstål 🙂

Kärt barn har många namn, hos oss kallar dem det för bonnstål även om det är nya 6 m längder men det inte är något speciellt med det utan "vanligt".

😁

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

som svar på en fråga lite tidigare,  20 x 20 x2 använde jag till alla snedsträvor  och 25 x 25 x 2 till allt annat i själva fackverket, sen finns det diverse storlekar av plattjärn ( PL-stång om man är petig 🙂 ) till allt möjligt som rattstångsinfästning med mera. om du skrollar igenom min byggtråd så finns det rätt mycket bilder att snegla på. "Locost old style"

Edited by Kjelland28
  • Thanks 1
Link to post
Share on other sites
  • 5 weeks later...

Jahapp, nu har vi kommit en bit på vägen... 

En fråga jag inte lyckats hitta svar på är om golvet är en strukturell del som man måste svetsa i? Och i så fall i en viss tjocklek? 

Jag har hittat nått dokument på nätet där en herre gick igenom vilka förbättringar som kunde göras för att styva upp "bokramen" och där nämns golvet som svetsat i tjocklek 16 gauge. 

Min egen tanke var att göra golvet så tunnt som möjligt, men med bockade förstyvningar... 

IMG_20200418_193526.jpg

Link to post
Share on other sites

Du bör snacka med din besiktningsman för att få bästa svaren men nej den är inte strukturell ur detta avseende om du kan påvisa att resterande av ramen är good enough.

 

Jag har bara svetsat 1mm stålplåt precis där man själv sitter då jag vill ha den strukturellt bättre ifall man åker ut i skogen. Jag kommer köra 1mm alu på resterande där jag vill ha för luftflöde och liknande. 

 

 

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Om man väljer att sätta fast golvplåtarna ordentligt så kommer de att hjälpa till med styvheten, så det är ju lämpligt att göra det. Det kan vara svetsat eller limmat med starkt lim och nitar, stålplåt eller aluminium. Till stor del beror valet av hur man bör göra på vad det är för typ av bil man bygger. Hur tung totalt sett? Hur tung och vridstark motor? Hur greppiga däck kommer man köra med?

Allt sånt påverkar om man ska kunna ge riktigt bra råd.

När det gäller förstärkning av ramen så är mitt grundtips att man definitivt bör triangulera kardantunneln och försöka få in mer stag i "motorrummet" så man får färre/mindre öppna rektanglar, mer slutna trianglar. Använd skruvade stag om det behövs för att kunna monter/demontera motor/växellåda etc.

Gustaf

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
2 timmar sedan, therealpinto sade:

Om man väljer att sätta fast golvplåtarna ordentligt så kommer de att hjälpa till med styvheten, så det är ju lämpligt att göra det. Det kan vara svetsat eller limmat med starkt lim och nitar, stålplåt eller aluminium. Till stor del beror valet av hur man bör göra på vad det är för typ av bil man bygger. Hur tung totalt sett? Hur tung och vridstark motor? Hur greppiga däck kommer man köra med?

Allt sånt påverkar om man ska kunna ge riktigt bra råd.

När det gäller förstärkning av ramen så är mitt grundtips att man definitivt bör triangulera kardantunneln och försöka få in mer stag i "motorrummet" så man får färre/mindre öppna rektanglar, mer slutna trianglar. Använd skruvade stag om det behövs för att kunna monter/demontera motor/växellåda etc.

Gustaf

Tanken är "så lätt som möjligt" (till rimlig kostnad, runt 550-560 kg kanske), "så greppiga däck man får köra med på vägen" och den lilla 1,6 liters motorn som sitter i första generationen Miata på 115 hk... Vet inte vilket vrid den har på rak arm.... 

Jag hade tänkt att bocka kardantunneln i ett stycke 1,5 mm plåt, som på sketchen ungefär ... 

Jag tror jag planerar för att svetsa i golvet, räcker det med tunn karossplåt (0,7 mm) , om man gör förstärkningsveck på den? 

För övrigt, hur testar man enklast hur styv ramen är, när man börjar bli klar med den? 

tunnel.png

Edited by Fizz
Link to post
Share on other sites

Ramen testar du lättast genom att spänna fast två rejäla plankor, en mellan främre stötdämparinfästning och en mellan bakre.

Sen belastar diagonalen med diverse järnskrot du har i garaget.

Om du vet vad järnskrotet väger mäter nedböjningen och lyckas räkna på hävarmar o vridcentrum kan du få ett riktvärde på hur mycket ramen vrider sig i Nm/grad

Bland annat Australien har riktlinjer för hur vridstyv en ram bör vara. 

/T

 

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Tänker du skippa stålrören i kardantunneln? Det tycker jag nog är olämpligt...den är en stor del av bilens "ryggrad".

Du bygger för en relativt lätt motor med ganska lite vridmoment så då är det enklare att få till det. Läs gärna i  bygghandboken angående tips på vilka värden som kan vara rimliga att sikta på.

Visst bidrar en 0,7 mm plåt till styvheten om den är svetsad/limmad, räkna gärna på vikten jämfört med 1 mm som kanske är lite enklare att svetsa i.

Gustaf

 

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
36 minuter sedan, therealpinto sade:

Tänker du skippa stålrören i kardantunneln? Det tycker jag nog är olämpligt...den är en stor del av bilens "ryggrad".

Du bygger för en relativt lätt motor med ganska lite vridmoment så då är det enklare att få till det. Läs gärna i  bygghandboken angående tips på vilka värden som kan vara rimliga att sikta på.

Visst bidrar en 0,7 mm plåt till styvheten om den är svetsad/limmad, räkna gärna på vikten jämfört med 1 mm som kanske är lite enklare att svetsa i.

Gustaf

 

Tanken var att behålla de "röda rören" och ersätta rören mellan med nedanstående tvärsnitt... Magkänslan säger att det blir styvare, men jag litar ju betydligt mer på din känsla än min ... :)  

tunnel1.png

tunnel2.png

Link to post
Share on other sites

Jag har triangulerat hela kardantunneln men även sidorna hela vägen fram. Jag la även triangulering i bottenplattan. Ska se om jag hittar en bild... Det jag vill ha sagt att det var bara några få kilon extra och gör extremt mycket. I början tyckte jag ramen flexade enormt på bänken och efter man la i de extra stagen så var det en helt annan ram. 

 

Och de få kilorna kan man ta på annat ställe 😄

Edited by daromer
  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Min bedömning är att det är bättre att behålla fyrkantsprofilerna som tänkt, och triangulera mellan dem. Sedan klä med tunnare plåt.

Du vill gärna ha ett vettigt skydd för kardanen och så tror jag det är enklare under byggfasen också.

Gustaf

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Några tankar om ramkonstruktion.

Mittsektionen är den vekaste biten på våra ramar, lite som en öppen skokartong, blir styvheten i rören längs sidan som tar en stor del av lasten, det är här som en styv tunnel hjälper. Men egentligen är ju det material på fel ställe borde vara längre ut för att få bra hävarm att hålla emot vridningen.

Jag har ofta funderat på varför inte sjuor har triangulärt tvärsnitt på kardantunneln.
Ett fackverk i 3d blir bara renodlat när alla sektioner är tetraedrar, dvs bara trianglar som sitter ihop.

Även när man triangulerar en konventionell kardantunnel förvandlar man den till ett större fyrkantsrör, det är inte ett geometriskt låst fackverk med bara drag och tryck.

Min hypotes är; Att ta bort ett av de längsgående rören i kardantunneln borde göra den vridstyvare.

Men iom att ingen gör så har jag ju förmodligen missat något...

 

Gällande att göra en kardantunnel i plåt, jag tror största utmaningen blir buckling, både från yttre våld och från last.

Bubblan har plåtrör som bärande mittsektion, det är ganska tjock plåt i det.
Även lotus elan och Europa har ett plåtrör som mittsektion, det kanske finns inspiration att hitta där.

 

Lycka till med konstruerandet och fastna inte för mycket i detaljer, det finns många detaljer att fastna i på ett sjua bygge.

/T

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
19 timmar sedan, therealpinto sade:

Min bedömning är att det är bättre att behålla fyrkantsprofilerna som tänkt, och triangulera mellan dem. Sedan klä med tunnare plåt.

Du vill gärna ha ett vettigt skydd för kardanen och så tror jag det är enklare under byggfasen också.

Gustaf

Skydd för om kardanen går av hade jag inte med i tankarna... 

Men som @tpauskriver ovan, materialet är egentligen "för nära mitten" för att  göra maximal nytta, har du några tankar om hur man kan förbättra vridstyvheten utan att inkräkta för mycket på sittbrunnen? 

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
22 timmar sedan, daromer sade:

Jag har triangulerat hela kardantunneln men även sidorna hela vägen fram. Jag la även triangulering i bottenplattan. Ska se om jag hittar en bild... Det jag vill ha sagt att det var bara några få kilon extra och gör extremt mycket. I början tyckte jag ramen flexade enormt på bänken och efter man la i de extra stagen så var det en helt annan ram. 

 

Och de få kilorna kan man ta på annat ställe 😄

Bilder är alltid kul speciellt när man kan ställa följdfrågor.... 😊

Och ja, jag tror jag kan banta mig själv 20 kilo i alla fall.. 😂

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
14 timmar sedan, tpau sade:

Några tankar om ramkonstruktion.

Mittsektionen är den vekaste biten på våra ramar, lite som en öppen skokartong, blir styvheten i rören längs sidan som tar en stor del av lasten, det är här som en styv tunnel hjälper. Men egentligen är ju det material på fel ställe borde vara längre ut för att få bra hävarm att hålla emot vridningen.

Jag har ofta funderat på varför inte sjuor har triangulärt tvärsnitt på kardantunneln.
Ett fackverk i 3d blir bara renodlat när alla sektioner är tetraedrar, dvs bara trianglar som sitter ihop.

Även när man triangulerar en konventionell kardantunnel förvandlar man den till ett större fyrkantsrör, det är inte ett geometriskt låst fackverk med bara drag och tryck.

Min hypotes är; Att ta bort ett av de längsgående rören i kardantunneln borde göra den vridstyvare.

Men iom att ingen gör så har jag ju förmodligen missat något...

 

Gällande att göra en kardantunnel i plåt, jag tror största utmaningen blir buckling, både från yttre våld och från last.

Bubblan har plåtrör som bärande mittsektion, det är ganska tjock plåt i det.
Även lotus elan och Europa har ett plåtrör som mittsektion, det kanske finns inspiration att hitta där.

 

Lycka till med konstruerandet och fastna inte för mycket i detaljer, det finns många detaljer att fastna i på ett sjua bygge.

/T

Tack för input... Att plåten bucklar lätt är ju helt klart en faktor... Min tanke var att lämna en ritning till lämplig industriskola för att få plåten bockad, och då lär det ju inte vara för avancerat... 

Intressant tanke kring Bubblans konstruktion, det är ju något min SFRO-handbok kan dela med sig information om... Jag vet inte om önskemålen förändrats, men det verkar som det gick utmärkt att korta plattan och bygga Buggy helt utan förstärkningar av bottenplattan, även om ett rör i ytterkant var att föredra... Jag har inte lyckats hitta någon information om hur tjock plåten i röret är dock... IMG_20200425_073939.thumb.jpg.c9525d594be0f823d0da68ddbaaebba2.jpg

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

När man pratar vridstyvhet så brukar man säga att en sluten profil är 100 gånger styvare än en öppen profil.  Därför får man ganska bra vridstyvhet i en kardantunnel trots att allt material hamnar nära vridcentrum.  Den "slutna" profilen kan mycket väl vara uppbyggd av triangulerade fyrkantsrör. Klär man dessutom i plåt blir det bättre. tunnel2.png

En plåtprofil som denna och är öppen i underkant skulle jag nog berömma ha en vridstyvhet på 1-2% mot något som är slutet, triangulerat och klädd med plåt. Ett bygge måste samtidigt bedömas i sin helhet så man ska inte stirra sig blind på enskilda detaljer utan ge mer fokus åt hur dom fungerar med varandra.

Jag nördade lite på ämnet i början, det finns en angivelse i SFRO boken om säger bilens vikt x3 Nm/grad och en prestanda bil bör ha faktor 6.

image.thumb.png.2829f429eed15f726872716039269b6a.png

Men sen insåg jag vem som skulle köra bilen och bytte filosofi, så nu är ramen byggd efter en som har en viss tendens till att gasa till det släpper...... 

 

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
1 timme sedan, Klubbsson sade:

När man pratar vridstyvhet så brukar man säga att en sluten profil är 100 gånger styvare än en öppen profil.  Därför får man ganska bra vridstyvhet i en kardantunnel trots att allt material hamnar nära vridcentrum.  Den "slutna" profilen kan mycket väl vara uppbyggd av triangulerade fyrkantsrör. Klär man dessutom i plåt blir det bättre. tunnel2.png

En plåtprofil som denna och är öppen i underkant skulle jag nog berömma ha en vridstyvhet på 1-2% mot något som är slutet, triangulerat och klädd med plåt. Ett bygge måste samtidigt bedömas i sin helhet så man ska inte stirra sig blind på enskilda detaljer utan ge mer fokus åt hur dom fungerar med varandra.

Jag nördade lite på ämnet i början, det finns en angivelse i SFRO boken om säger bilens vikt x3 Nm/grad och en prestanda bil bör ha faktor 6.

image.thumb.png.2829f429eed15f726872716039269b6a.png

Men sen insåg jag vem som skulle köra bilen och bytte filosofi, så nu är ramen byggd efter en som har en viss tendens till att gasa till det släpper...... 

 

Tack för din input! 

Jag kan inte minnas att jag sett någon som triangulerat nersidan av kardantunneln, borde det inte innebära att profilen blir "öppen" i alla fall? 

Link to post
Share on other sites

Vill minnas att jag sett exempel på inneslutningar undertill.  Man kan ta hål i en sluten profil men ändå kalla den sluten,  men det beror ju även på hur stort hålet är.  Samt hur profilen ansluten i ändarna. Så det är inget som är självklart när man pratar hållfasthet  🙂

Link to post
Share on other sites

Jag har en en 2 mm plåt tunnel över, har för mig 13 cm bred och  25-28 cm hög hade tänkt svetsa den i i chassiet i ryggdelen  och i en rördel från I-bräda och framåt. men sen fick jag tag i stolar som passade med min rörtunnel.

Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
12 timmar sedan, Kjelland28 sade:

Jag har en en 2 mm plåt tunnel över, har för mig 13 cm bred och  25-28 cm hög hade tänkt svetsa den i i chassiet i ryggdelen  och i en rördel från I-bräda och framåt. men sen fick jag tag i stolar som passade med min rörtunnel.

 

Jag tror jag får lära mig att räkna på det, endera med något simuleringsprogram eller för hand, eller helt enkelt köra på det beprövade sättet.. Jag tror jag vet vart det lutar åt.. 

Men tack ändå... 🙂

Edited by Fizz
Link to post
Share on other sites

Om man letar upp den analys från Nya Zeeland eller Australien som är gjort på en Locostram, så säger den att triangulering av kardantunneln är väldigt nyttig. Analysen är i mina ögon rätt väl utförd.

Att jämföra med kortning av VW-platta blir lite fel, en VW typ 1 är ingen sportbil, en buggy marginellt mer så. Vad som är OK där är inte nödvändigtvis lämpligt eller bra i en annan tillämpning.

Gustaf

Link to post
Share on other sites
34 minuter sedan, therealpinto sade:

Om man letar upp den analys från Nya Zeeland eller Australien som är gjort på en Locostram, så säger den att triangulering av kardantunneln är väldigt nyttig. Analysen är i mina ögon rätt väl utförd.

Att jämföra med kortning av VW-platta blir lite fel, en VW typ 1 är ingen sportbil, en buggy marginellt mer så. Vad som är OK där är inte nödvändigtvis lämpligt eller bra i en annan tillämpning.

Gustaf

https://espace.library.uq.edu.au/view/UQ:375431 är det den du menar? Jag lyckades inte ladda ner den, de verkar inte ha samma öppna system för uppsatser som vi har här... 

Jämförelsen med bubblan var mest på skämt, jag förstår ju att ett runt rör har mindre problem med buckling... 🙂

Jag hittade förresten dokumentet som beskrev förstärkningen/förändringen av ramen; http://locost7.info/files/chassis/aussiemods/lowcostmods.doc

 

Link to post
Share on other sites
12 minuter sedan, bexander sade:

Jag har lyckats hitta ett examensarbete gällande styvhet i "seven" ram.

Chassie_Thesis.doc 4 MB · 0 downloads

 

Det var ju en riktigt intressant genomgång... Där verkar ju mestadelen av hela chassit vara byggt i 16 gauge, alltså 1,6 mm godstjocklek... Och det verkar ju som de tycker att gå från 3/4 till 1" rör i transmissionstunneln är värt vikten? 

Link to post
Share on other sites
  • 2 weeks later...

En inköpt miata-växellåda senare, och det känns ju som "caset" för rör blir starkare när man ser den bakre infästningen.... 

IMG_20200505_185749.jpg

Link to post
Share on other sites

Är det inte dags att denna flyttas till en byggtråd? Handlar ju inte enbart om ramen numera, och vi vill så gärna se bygget 🙂

Link to post
Share on other sites
1 timme sedan, swedishGT40 sade:

Är det inte dags att denna flyttas till en byggtråd? Handlar ju inte enbart om ramen numera, och vi vill så gärna se bygget 🙂

Jo kanske, men en byggtråd skapar ju en viss press.... 😬🙂

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...