Jump to content

Sportbilar har dragkrok


cealm

Recommended Posts

Jag kan förstå att det kan finns Sevenbilägare som drar sig för att eftermontera en dragkrok i det fall den inte redan finns på bilen. Tidigare regler har varit "kostsamma" och att man av det skälet kanske inte fått sin sportbil komplett.

Transportstyrelsen lättar på reglerna för registreringsbesiktning av dragkrok./b].

Det sista hindret för befintliga bilar att bli en komplett sportbil är undanröjt från och med 1 september 2013.

Jag ser fram emot beskrivningar och bilder i byggtrådarna när de befintliga bilarna kompletteras på löpande band.

Transportstyrelsens nya regler för dragkrok

Link to comment
Share on other sites

Jag kan för all del i värden inte förstå varför en sportbil (7a) skall ha dragkrok.

Förklara för en som inte förstår det. ( och den förklaringen ska vara bra)

Och för att man ska åka på crusing med en 7a. (det sköter jänkarna om)

//Per :stupid:

Link to comment
Share on other sites

Dragkrok.

Det är ju aldrig lätt att förklara. Många har låst i det motsatta begreppet att sportbilar / Sjuor inte har dragkrok därför trycker jag lite extra på att sportbilar har dragkrok. Orsaken är att man bör tänka igenom sitt bygge och ställa sig frågan om en tex en krok är ett hinder eller en möjlighet på precis samma sätt som man väljer allt annat.

Många kör bilarna i huvudsak på gata ibland till och med 100 procent av de körda milen för det blev ingen bankörning det året eller kommande åren. Där har jag svårt att se att en krok sitter i vägen. Inte ens viktmässigt ivägen för dessa Sjuor. De som kört på bana under året finns det alla varianter från ren tävlingskörning till Trackday-körning. Tävlingsbilarna förstår jag att de hoppar över kroken.

En populär användning för många Sjuor är mer inom begreppet "öppen bil" som man åker korta och långa utflykter med. En Sjua har ett begränsat eller ibland obefintligt lastutrymme. I vilket fall är det trångt.

Det enklaste sättet att komplettera sin Sjua för att kunna bära utrustning är att installera en dragkrok. Det blir då möjligt att dra tex en liten obromsad EU-kärra. Kroken är också enkel att bära ett reservhjul om man inte bara har "punkasprej" för man fick inte plats med reservhjul på ett vettigt sätt. Man kan också som någon gjort installera en koffert på kroken med motsvarande fattning som en cykelhållare har.

Kostnadsmässigt är det inget tillkommande när man gör enskilt godkännande av Sjua. Ingår om man väljer att ha dragkrok. Vikttilskottet är måttligt, inte försumbart i kg men är det bara gatkörning som Sjuan kör då vill jag påstå att vikttillskottet för kroken är försumbar.

Slutsatsen blir för mig:

Varför inte bygga in möjligheten om den egna användningen inte hindrar, tex viktkrav eller andra krav men att bara säga "Sjuor ska inte ha dragkrok" blir isåfall lika fel.

Skäms man för dragkroken, vilket man inte alls behöver, kan man alltid registrera med den på och sedan skruva loss den. Då syns det knappt att den har utrustningen.

Var och en får värdera sina behov och välja men att inte ta en fundering på en krok i samband bygget tycker jag är att missa lite på helheten. När bilen väl är byggd blir det både dyrare och krångligare.

Personligen tror jag att betydligt fler än jag och Jörgen skulle kunna ha en dragkrok utan att det på något sätt hindrar körningen, bil eller åsikt. Fast det är nog många som aldrig ens tänkt tanken och än mindre ställt sig själv frågan om krokens vara eller icke vara. Förmodligen är det därför vi endast är ett fåtal med dragkrok.

Cruising.

Sjuor passar in i alla typer av evenemang, cruisning är en typ av evenemang. Det vore olyckligt om det bara fanns jänkare i cruisingkaravanerna. Det är ett mycket bra tillfälle att visa upp våra små fina sjuor för den motorintresserade V8-publiken. DEn publiken är stor i Sverige. Dessutom är det väldigt många så kallat "vanligt folk" som kantar cruisingvägarna och då får se konstrasterna mellan en 12 kvadratmeter stor V8-bil och liten sjua. Det roliga med cruising förutom att träffa allt folk är alla "tummen upp" som både V8-besättningarna och publiken ger sjuorna. En del bilar med högvarviga motorer kan få svårt att klara att köra i en cruising. Min bil fungerar i cruisingkaravaner men den är heller inte speciellt högvarvig plus att föraren trivs bland V8-or då är det lätt att hålla "V8-takt" med en sjua.

Personligen tycker jag att sjuor skall finnas med på alla ställen, i cruisingkaravaner, på banor, på konbanor, på landsvägen och i staden och på landet Överallt för det är bilar som sticker ut och väcker nyfikenhet och intresse. Det märks i olika inlägg på forumet om inte annat. I sin tur kan det ge byggare och medlemmar. Före år 2006 i juni visste tex inte jag ens att sjuor fanns. Idag vet jag mer om dem och många in V8-gebitet vet att de finns för så många gånger min sjua synts inom cruisingar.

Hoppas Mildseven att det ovan var två bra förklaringar / beskrivningar om varför jag gillar både dragkrok och cruising.

Link to comment
Share on other sites

Bra skrivet Cealm!!

För mej som bor i Konungarikets befriade område Norrbotten är jag tämligen ensam om att köra 7:a. Den väcker positiv uppmärksamhet överallt tom bland de som kör stora amerikanska plåtmoln!

Har närvarit på ett antal s.k. crusing möten denna sommar, där har jag varit ensam om ett hembygge och dessutom ensam om en 7-farkost. Min närvaro har alltid varit uppskattad av deltagarna och publiken.

Personligen tycker jag att alla dessa amerikanska plåtmonster ser alla likadana ut och saknar personlighet - jo, jag vet, det kan vara en personlig fördom.

Enl mitt förmenande och erfarenhet tillför en 7:a mycket till alla likriktade crusingmöten.

Antas

Passande regnr (enl hustrun!) EGO650.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Vad menas med EU-typgodkänd personbil klass I, när blev bilarna det?

Själv planerar jag inte att sätta drag på locosten, men på gummas pundargurka kunde det vara trevligt (Saab 9-3 -02)

Link to comment
Share on other sites

---- EU-typgodkänd personbil klass I ---

Det låter mer som en öl-sort? Var står texten du hittade?

Det jag kan tänka mig är "Helbilsgodkännandet" som kom under 90-talet- Det finns bilar som är helbilsgodkända redan 92-93-94 och några som inte blev det förrän runt 99. Om det är det som menas med EU-typgodkänd är det ett gissel. Skall man bygga om en sådan måste så mycket byggas om så det är knappat värt det. Bland de första raderna på Transportstyrelsens sida när man frågar på fordon har just denna markering. Är raderna ifyllda med en bunt siffror och bokstäver då är bilen "helbilstypad" är det tomt på dessa rader är det bra. Då blir allt så mycket lättare.

Jag vet inte om det var svar på rätt fråga men det är i alla fall ett svar.

Link to comment
Share on other sites

Då menar man nog att alla helbilsgodkända bilar som vill få en typgodkänd krok får en enklare process. I praktiken tror jag inte det finns någon "vanlig bil" som inte har de två raderna i Fordonsdatabasen med typgodkännande tomma efter 1999 års modell.

Ibland är det tydligen bra med helbilsgodkännande ibland inte.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
×
×
  • Create New...