rallyelwood

Här kommer en sammanfattning på vad som hänt hittills: Höst 2014: Stomme till byggbordet Vi gjorde totalt tre utbytbara skivor med olika uppsättningar klotsar på varje Vi försökte göra så många platta paket som möjligt Ihopmontering a-la ikea, nästan Nära Project Binky-nivå på klamning Påsk 2015: Något modifierat (jmf med boken), fäste av hjulupphängningen Bakvägg börjar ta form Sparks! Två idioter är ute och torrkör Så långt är chassit punktat Höst 2015: Klätterställning? (Helsvetsning pågår...) Sommar 2016: En Mondeo befrias på motorn Motorn är ur! Provmonterad diff (se http://forum.locostsweden.se/index.php?showtopic=11677) Distanser att hålla isär diffästen med under svetsning Ramen i sin helhet

Uppdateringslänkar: 230905: Augusti 2023 eller 50-11:e versionen, och sista? 230905: Juli 2023 eller Spinkig länkarm och mer frigång 230905: Juni 2023 eller Jigg modifieras och ratt får fäste 230905: Maj 2023 eller Leder går inte fritt 230905: November 2022 eller Res på dig stötdämpare 220503: Stötdämparna hittar nya hem 211109: Tjugomånadersuppdatering, eller Dags att räta upp stötdämparna 200311: Uppehåll, men länkarmen blev kortare 191128: Krabban går, eller vem har krympt länkarmarna? 190525: Bara fyra plåtbitar? 190412: Åtta länkarmar, eller dags för resten i hjulupphängningen 190212: 3,5 länkarm, eller, Jäklar vad stor den blev 190113: Länkarmar blir till, eller Åter efter ett längre uppehåll 180321: Länkarmsjigg(ar) forts. II 171201: Motordemontering och länkarmsjigg(ar) forts. 171031: Motordemontering och länkarmsjigg(ar) 171001: Delar till bakspindlar och undre länkarm fram 170628: Länkarmsspecifikation 170313: Länkarmsinfästningar "in absurdum" 170123: Mer länkarmsfästen 161115: Stötdämpartorn och länkarmsfästen 161102: Brandvägg och stötdämpartorn höst 2014 - sommar 2016: Sammanfattning

Jag och brorsan har länge funderat på att bygga en egen bil, med utgångspunkt i Locost-tänket med lite egna idéer, inspiration från boken "Build your own sports car for as little as £250" skriven av Ron Champion. 2007 började vi bygga chassi baserat på en ritning från "Belo" med några modifikationer, bl.a. för att kunna använda bakvagn från Ford Sierra. Det bygget kom så långt att vi hade ett påbörjat chassi, men av diverse anledningar så beslutatde vi att lägga det på is och senare kapades chassit isär. Hösten 2013 bestämde vi oss för att börja igen, denna gång med mer planering. Grunddesign är tagen från "Build your own sports car on a budget", Chris Gibbs där största enskilda modifikationen är anpassning för vänsterstyrning. På hösten 2014 började själva bygget. Motor Ford Zetec 2.0, egentillverkat insug och avgas. Transmission Original 5-växlad låda, typ 9, och diffrential från Ford Sierra. Chassi Stålrörschassi, typ Locost, enligt ritning för Haynes Roadster, med några egne modifieringar. Spindlar från Ford Sierra fram, dubbla A-armar med justering för camber och caster. Spindlar bak enligt Haynes Roadster, dubbla A-armar med justering för camber. Coil-overs runt om. Bromsar Fram: Wilwood Midilite bromsok, 260x24mm ventilerade skivor. Bak: Wilwood Powerlite bromsok med handbroms, 240x10mm skivor. Hjul Ja. Kaross Aluminium och glasfiber. Inredning Spartansk. Billjud Ford Zetec. Chassibyggnation pågår I CAD-världen

Ja, som jag förstår det har den s.k. 7,5"-diffen (skruvade axlar?) något bredare hus och därmed bredare mellan infästningspunkterna. För övrigt ska 7" (insticksaxlar?) och 7,5"-diffarna vara lika. Tänker man således på det innan (vilket vi missade) så kan man anpassa positionen på fästena, och rören de är svetsade mot (SB4), så att en 7,5"-diff för plats också. --- Jag ska förtydliga en sak som inte framkommer i videon ovan. Det behövs utrymme uppåt (ovanför diffburen) för att montera diffen den vägen, kanske 100-150mm. För att det ska vara möjligt att byta diff när bilen är färdigbyggd och vi förmodligen vill använda hela utrymmet ovan för diffburen till bagage funderar vi på att bygga en löstagbar bagagelåda.

Jag vet inte varför, men enligt min erfarenhet brukar bensin som står ett tag bli gul, oavsett vad för "kärl" den förvaras i...

Och nu i stål-chassi: Det gick utmärkt att montera diffen genom att "backa" upp den underifrån. Kartongbiten symboliserar en bränsletank och maskeringstejpen två rör som ska dit för att styva upp diffburen och knyta ihop med ett bakre fäste till diffen. Diffburen har dimensioner i stort sett så som i boken. Men vi har lagt till några rör för styvheten och det har lett till nerflytt av RS3. Se bilderna nedan. Haynes Roadster original: Kobolt Runabout (vår version): I verkligheten:

Vi började med ritningar av BeLo/Leto, eftersom det fanns en del vettiga tankar med den designen (t.ex. hur främre länkarmarna monterades). Vi ville dock ha IRS och använda Sierra som donator, så vi började rita om bakvagnen med idéer bl.a. från Haynes Roadster (Chris Gibbs). Efter ett längre uppehåll (och isärkapat chassi) började vi helt och hållet om med ritningar för Haynes Roadster i förhoppningen att det skulle vara en mer färdig design för IRS och övriga Sierra-delar. Men det finns en hel del att förbättre även i den designen, som vi obönhörligen fick veta av vår SFRO-besiktningsman...

Kanske kan vara så att det är för mager blandning för att kunna förbrännas i förbränningsrummet, och brinner när den kommer ut i avgassystemet istället?

Jo, men jag tänkte bara att det ser ut som att 924/944, corvette, m.fl. som har motorn fram och växellådan bak inte har traditionella kardanknutar (polhemsknutar). En kardan i en sådan applikation bör kanske vara parallell med både vevaxeln och ingående axel i växellådan/transaxeln för att klara den totalt större andelen av högre varvtal (oavsett var kopplingen sitter) och därmed också undvika vibrationer? Eller beror det mer på att de använder kardanrör? Eller använder de kardanrör just därför?

Kan man ha knutar på en kardan som snurrar med motorvarvtal? Om inte riskerar väl motorn, även i detta fall, att hämna oönskat högt?

:thumbup: Då kan du få med dig ännu mer reservdelar/verktyg till banträffen!

Blir det Peugeot-kaross för övrigt också?

Jag röstar också för placering i skärmarna. (Var har du köpt lyktorna?)

Tycker mig minnas att jag läst att skärmarna är vidgade i alla fall i nerkant. Länk till projekttråd?

:thumbsup: :bowdown: Alltid kul att se vad man kan göra med enkla verktyg, och lite extra tålamod!

Det slog mig att det finns en skiss på tillåten placering av bältesinfästningar i SFRO:s bygghandbok. Lite svårtolkad; allt verkar utgå från punkten R, men vad är definitionen för punkten R? (Denna hör till de fortfarande ej beslutade reglerna, hur stämmer den med nu gällande regler?)

Där har du nog nyckeln till varför bältesinfästningar i vanliga bilar ser ut som de gör, tror jag. Min gissning är att bältesinfästningar designas för att vara stadiga i viss riktning (läs framåt) och ganska medgörliga i andra, utan att gå sönder. Efter att ha läst Jörgens svar i Jannes byggtråd, funderar jag på om den lösning jag tipsat om ovan inte heller är helt optimal. Dock har den lite tjockare gods i det (nära) vertikala röret. Kunde man sänka "tornet" kan den klara mer kraft (mindre momentarm). Får den övre fästpunkten för ett 3-punktsbälte sitta lägre än den punkt där det passerar över axeln? Hur mycket? Kan man tänka som t.ex. SBF:s regler för 4/5/6-punktsbälte där linjen som axelbandet bildar mellan axeln och sin infästning inte för luta mer än 20°?

Så här ser dimensionerna ut i Haynes-boken, varifrån jag fick inspiration till min skiss:

Precis, och nej, inte alls. OBS! Min bild är enbart att se som skiss över en idé. Till våran sjua har vi inte kommit så långt att vi funderat över dimensionen på bältesinfästningarna nämnvärt mycket än. Dimensionerna på spridningsplattorna i min skiss är tagna från Haynes Roadster, och där används de på ett liknande sätt för infästning av axelbanden till 4/5/6-punktsbälte i ett tvärrör i störtbågen (en spridningsplatta per axelbandsinfästning). Om man ska använda detta koncept för infästning av övre punkten för ett 3-punkts bälte, kanske spridningsplattorna med fördel kan göras bredare?

Det jag tänker på är att all svetsen i botten av ditt "torn" får ta all belastning. Det går ju aldrig att undvika försvagande mikrosprickor i närheten av en svets, så i denna säkerhetsdetalj kanske man ska se till att belastningen sprids ut så mycket som möjligt och att man får hjälp av fler rör (och svetsar) att ta belastningen? Jag såg för länge sedan en lösning som involverarde en stor del av bakväggen i upptagningen av belastningen. Tyvärr kan jag inte hitta tillbaka till den så jag skissade i CAD:en ur minnet, se bild nedan. Det gula är ett gängat rör i vilket den övre fästpunkten för 3-punktsbältet skruvas. Sedan svetsas detta rör tillsammans med två eller flera "spridningsplattor" på baksidan av bakväggen. Mitt minne säger mig att den varianten jag såg nog också hade ett fyrkantsrör utanpå det gängade röret. På detta vis, som jag ser det, hjälper större delen av bakväggen (fler, över större område, utspridda rör och svetsar) till att ta upp belastningen. Man kan ju även tänka sig att det gängande röret får gå ännu längre ner och ansluta till flera rör i bakväggen.

Häftigt bygge! :bowdown: Själv hade jag tänkt göra något liknande i framtiden, nu får jag nog tänka ut något nytt... :eclipsee_steering:

Ah, så din huvudbrytare är kraftrelät i sig, jag tycker det ser ut att kunna fungera! Hittade denna matnyttiga tråd på rejsa: http://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=711

Jag har kopplat som i bilden nedan. Det slog mig nu att det är mycket smartare som du tänkt med att separera tändningen. För i mitt fall, även om motorn dör när jag stänger av brytaren så ligger ju spänning på från batteriet både på startmotorn och generatorn, inte roligt om det blir kortslutning. :banghead: Vidare insåg jag just att jag nog inte alls gjort som står i SBF:s regler. Jag skulle nog behöva separera tändningen jag med och sätta både generator och startmotor på andra sida brytaren. Fast jag brukar alltid hitta en eller annan anledning att plocka av batteripolerna vid vinterförvaring ändå. Var kopplar du in generator respektive startmotor? Hur kopplar du de andra förbrukare som brukar slås på med nyckeln i tändläge, förutom motorstyr-/tändsystemet?

Då ska jag ha det i min 99:a :whistling: Och när får vi se den första sjuan med B207-motor? (Ursäkta fullständigt OT. :icon_sorry: )

Jag kopplade min huvudströmbrytare så att generatorn var inkopplad på motsatt terminal mot batteriet, och när jag stängde av brytaren fortsatte motorn att gå. Dock är mitt tändsystem kopplat tillsammans med alla övriga förbrukare. Sedan jag kopplade om så att generatorns B+ sitter på samma terminal i huvudbrytaren som batteriet stannar motorn när stänger av brytaren. Tips kolla SBF:s regler angående huvudströmbryare (avsnitt TR 5.13), jag tycker de kan vara en bra guide till hur man bör göra även på en icke tävlingsbil.