Jump to content

tpau

Ledningen
  • Posts

    937
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    42

tpau last won the day on October 18 2023

tpau had the most liked content!

Reputation

302 Excellent

Profile Information

  • Kön
    Kille

Profile Fields

  • Namn
    Torbjörn Paulson
  • Ort
    Täby
  • Locost-status
    Har byggt locost

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Det är den svarta rörstumpen här, håller fast kopplingsgaffeln. https://www.retroford.co.uk/product/rs2000-type9-release-arm-pivot-pin-and-anti-rattle-sleeve-drt030/ Min kopplingsgaffel skallrar, blir tyst när jag antingen ansätter kopplingen lätt eller lyfter pedalen med foten, och jag hoppas det är den som är boven. /T
  2. På Ford typ 9 lådor finns det en liten gummi/plast bussning till kopplingsgaffeln när den är utsliten börjar den kopplingen skallra /T
  3. Vist är eldragning ganska kul när man väl kommer över ångesten! Är det ett relä som har ett sånt där härligt mekaniskt ”klonk” ljud? /T
  4. Flera trycklock är nog ingen fara, det med lägst öppningstryck kommer öppna först. Expansionstanken är på rätt ställe, ska vara ansluten så nära vattenpumpens inlopp som möjligt och höjer då inloppstrycket till pumpen och gör att den inte kaviterar lika lätt. Luftstyrningar mellan kylare och noskon är väldigt viktigt,har man inte det så snurrar luften liksom bara runt inne i noskonen när man kör långsamt. Att se till att kylaren är full i vatten så att hela kylaren används är också bra 😅, ett litet flöde därifrån till expansionstanken brukar vara en bra idé. /T
  5. Jag håller helt med Morty, enda tillägget är att det finns vattenventiler som kopplar förbi (bypass) som stängda. Jag hittade den här tråden om Zetec kylning i en Westfield som är helt klart intressant läsning. https://www.fordclubsweden.se/forum/viewtopic.php?t=89388 /T
  6. Några tankar om tak till sjua, om det hjälper: Min Cab fäller jag upp genom att ha den långa bågen snett bakåt medans den korta bågen är fälld framåt. Sen fäster jag cabtrasan med kardborreband runt den långa bågen och knäpper alla tryckknappar. Slutligen så spänner jag den korta bågen bakåt mot störtbågen med spånremmar och drar åt till lagom sträckning. Det är inte supertätt men helt klart OK så länge det regnar normalt. Det tar en stund att montera på så det är inte som en Miata där man skickar upp cabben i sista minuten när regnet redan börjat. Tyvärr är aerodynamiken inte så bra heller så regnet träffar från halsen och uppåt när man kör lite fortare, trots sidodörrar. En Miata eller annan karsosscab brukar vara torr så länge man håller sig över ca 70. @MatsE körde med en egentillverkad (tror jag) top mellan båge och ruta. Han använde den i flera år så tror att han var ganska nöjd. Efter att ha blivit överrumplad av några regnväder utan tak har jag konstaterat att det normalt inte är så farligt om man är inomskärs, cabtrasan brukar ligga hemma och jag funderar inte så mycket på regn, kollar ut och ser om det ser ut som kul sjua väder. För långkörning är den med däremot. Vill du ha några att diskutera med på plats och kanske få några extra ögon på bilen så bjud in till en garage träff. Vi brukade ha någon varje år i Mälardalen men har varit lite tomt med det sen tidigt 20-tal. /T
  7. Allt beror ju på hur mycket balongdäck du tänker köra men med hyfsade prestandadäck räcker det med ett finger. /T
  8. Min byggsats har nylonbussningar, mycket stummare än gummi men fortfarande avsevärt mycket mjukare än uniballs, verkar funka bra så här långt. https://kitspares.co.uk/collections/suspension/products/4-suspension-bushes#dimensions Verkar finnas motsvarande att köpa hos lager o bussningsfirmor, jag tror att godstjocklek är bra för att den ska kunna vara lite eftergivlig. /T PS. 3.1 intyg är inte nödvändigt räcker med materialspec
  9. Jag kör med sierra original cylinder o trummor bak med en willwood justerbar reduceringsventil till bakbromsarna. Tycker att min pedal känns fast och har hyfsat enkelt att låsa upp mina frambromsar om jag trycker till för hårt. /T
  10. 275/40r17 verkar vara en lite ovanligare dimension, finns det en annan som är likartad men vanligare? Till mustangen gick jag till 18 tum för att det var så svårt att hitta kostnadseffektiva fälgar o däck i 17 tum. Den fick 285/35r18 i bak, vilket borde vara typ samma rullomkrets. Men det blir nästan lite fånigt när man ser det hjulet bredvid sjuan. På mustangen blev det nästan litet dock. Jag har för övrigt fortfarande inte lyckats överhetta mina gatdäck på bana (på sjuan, automat och säten utan skålning gör Mustangen mindre banvänlig 🤭). /T
  11. Kan man avregistrera bilen i England och sen importera som skrot? Dvs om man vill ha drivlina från en riktigt rostig MX-5? Misstänker att våra miljölagstiftningar kan sätta käppar i hjulet frågan är hur många och hur stora käppar.
  12. Hej och välkommen! Vad är syftet med att bygga en svetsad monocoque? Det är en svår väg att ta, jag skrev en ganska lång text om varför lastbärande svetsade aluminiumkonstruktioner är svåra för oss amatörer, men det blev lite långt så den hittar du längst ner. Robin Hood tog fram en monocoque för tävlingsbruk, den var medvetet dimensionerad med kortare livslängd IOM att det var en tävlingsbil. Sen såldes ett antal sådana som byggsatser avsedda för allmän väg. Finns att läsa om här: Det byggs ju både flygplan och båtar i aluminium och båtarna är ofta svetsade. Har du en god materialkunskap är bra på att beräkna, duktig på att dokumentera pedagogiskt och en grym svetsare går det säkert att förklara för Sfro hur du tänkt men det kommer nog bli mycket arbete. /T Den långa versionen. Svetsade aluminium konstruktioner är tekniskt svåra. Aluminiumet blir hårt och starkt via en process som kallas åldring där legeringsämnena bildar små små klumpar i aluminiumet och därmed bromsar dislokationernas rörelser (plastisk deformation). En sån åldringsprocess kallas T6 vilket ju känns igen. När man svetsar aluminium förstörs den fina mikrostrukturen och legeringsämnena klumpar ihop sig i stora klumpar närmast svetsen (samma sak för många höghållfasta stål) Resultatet är att svetsarna blir veka jfr plåtarna och den övergången ger gärna upphov till sprickor. Sprickor är nästa utmaning, stål har en mycket förträfflig egenskap att det under en viss belastning håller för alltid, det blir inte utmattat (gäller tyvärr inte svetsar i stål då det alltid finns mikroskopiska initeringspunkter i en svets). Aluminium har ingen sån punkt utan all last oavsett storlek kommer efter ett stort nog antal cykler att orsaka utmattningsbrott. Lotus valde att limma istället för att svetsa i Elise chassiet, en bra lösning men limning är svårare än man tror och kräver att man har god kontroll på sin process. Efter att det är limmat är det svårt att bevisa att man hade det. Det är mycket av denna anledning som SFRO vill att amatörbyggda fordon ska byggas i låglegerat stål och vara förhållandevis överstarkt. Röret håller för alltid, svetsen är väldigt lik basmaterialet och värmepåverkan har liten påverkan på härdningen.
  13. Jag hade nog rekommenderat att inventera dina egna kunskaper och vad du vill göra. Olika bilar har olika styrkor och reflekterar ofta styrkor och svagheter hos sin ursprungliga byggare och eventuella senare ägare. Jag hade inte oroat mig så mycket för maxeffekt eller minivikt, även en tung slö sjua är ganska speciell och snabb jfr vanliga bilar. Försök köpa en bil som fyller så många rutor som möjligt. Sen är en sjua inte så komplicerad så mycket går att åtgärda för rimlig insats. Några tankar inför att ta en okänd sjua i bruk. Kontrollera alla hjulupphängningar och bärarmar för sprickor, glapp, och att det är åtdraget. Kontrollera att motor, drivlina, stol och säkerhetsbälte sitter fast. Kontrollera att huvens fastsättning fungerar. Mät hjulvinklar runt om samt kolla att hörnbalansen är rimlig. /T
  14. Gällande höjd. Min sjua har 12 cm mellan ram och mark och från början stack sumpen ner 4 cm. Hå hade jag flera tillfällen när sumpen kysste asfalten på tjälskjuten, spårig och kurvig landsväg. Inga rejäla inslag bara lätt slipning. Fartgupp har hitintills inte varit ett problem. Sen höjde jag motorn en cm och efter det kan jag inte komma på att jag nuddat marken med chassiet eller motorn. Notera att en modern bil med platt underrede längre överhäng och längre hjulbas normalt har 12 cm markfrigång. Jag såg den här videon och tänkte på dig när jag såg motorn. vist är väl det samma grundmotor? /T
  15. Jag funderar på varför många bilar har dylika skydd. På min bil är själva röret rejält gulnat av värme, men skalet på dämparen visar inga tecken på att skifta färg. Knappt ens gavlarna. När jag känner på dämparen efter färd är den max 50 grader (gör inte ont att ta på) Så på min bil skulle jag behöva skydd för grenrör och eventuellt slutrör men ljuddämparen gör att man inte kommer åt slutröret så enkelt. /T
×
×
  • Create New...